Ta bilder på människor på stan....ok??

[Ampex]

Jag menar inte att man inte ska respektera folk som inte vill bli fotade; bara att det är andra anledningar än skyddad identitet som ligger bakom folks motvilja i dom flesta fall.

Den formuleringen är jag absolut redo att hålla med dig om. Kvällstidningarnas lata journalistik och lösnummersäljande chockrubriker, i kombination med den svenska deckarvågen gör människor tokiga i huvudet, och paranoida.

 

[Kijana]

Ojsan, är svenska deckarförfattare också skyldiga till paranoian? Det var nytt.

Konstigt nog verkar det orsakerna till allmänhetens utbredda ovilja att figurera på foto av glad amatör inte att finna på den fläck man själv befinner sig på. Det är alltid andras fel.
Inte för att jag vill försvara dålig journalistik varken i morgon- eller kvällspress, men kvällspressen som orsak är ju en väl inkörd och bekväm förklaring.
Om dem vi möter på gatan är rädda för att bli fotograferade av en hobbyfotograf kanske det inte bara handlar om kvällspress och deckarförfattare. Tror nog snarare att det handlar om hela panoramat av publikationer.
Bara gör jämförelsen av medielandskapet i dag och för 20 år sedan. För 20 år sedan fanns det visserligen en hög dagspresstidningar och några tv-kanaler utöver public service. Vet inte om "kontroll" är rätt ord i sammanhanget, men en privatperson som fastnade på bild hos medierna kunde i alla fall ganska lätt räkna ut hur och var bilden skulle publiceras. Det var enklare helt enkelt.
I dag finns det visserligen färre tidningar inom dagspressen men desto fler kanaler på tv. För att inte tala om hur många kanaler som internet erbjuder med rena nättidningar och sajter om ditten och datten. Plus alla bloggare varav en inte obetydlig del antar jag använder bilder.
Kan tro att allt detta sammantaget gör medielandskapet svårt att överblicka för en privatperson, och det skapar sannolikt en del rädsla hos dem som känner sig distanserade från mediemakten.

 

[Ampex]

@Kijana

Jag har en väldigt bra ovana att alltid extremt kort göra ganska grova generaliseringar. Du förklarade det på ett mycket bra sätt. Kanalerna där bilderna kan hamna idag är långt många fler. Man har ju som byte framför den vilda, fradgatuggande amatörfotografens lins ingen kontroll vart bilderna slutligen landar. Jag har full förståelse för att många kan vara obekväma med denna maktlöshet.

Men jo, jag tycker nog att deckarförfattarna ska ha lite dåligt samvete ändå

 

[Anders Östberg]

Jag är inte så misstänksam mot fotografen, men däremot mot reportern (och senare dom som slutligen skriver texten, bildtexten och rubriken) ... det är dom som hanterar texten som hittar på saker. Kameran ljuger inte heter det ju - i alla fall inte lika friskt som dom andra.

 

[Kijana]

Jag är inte så misstänksam mot fotografen, men däremot mot reportern (och senare dom som slutligen skriver texten, bildtexten och rubriken) ... det är dom som hanterar texten som hittar på saker.

Eehhh.... när jag var utövande reporter så skrev jag texten, och tror jag inte att det berodde på att jag jobbade på en mindre redaktion. Tror faktiskt det fungerar så överallt.
Det lustiga var ju att jag fotograferade också, så det lär väl ha varit halvsanningar jag kommit med då.

 

[Anders Östberg]

Ja gäller det inte dig och ditt sätt att jobba så behöver du väl inte ta åt dig å hela kårens vägnar ... ;-)

När jag hamnade i kvällstidningen efter en rallycrossincident och ringde upp utgivaren för att få en förklaring så sa man att olika personer skriver artikeln, bildtexter och rubriker och att reportern som pratade med mig på telefon tidigare tydligen också hade skrivit lite annorlunda och inte dom överdrifter och rena påhitt som stod i tidningen. Vem som "förbättrat" verkligheten till artikeln och rubriktexten fick jag inte veta, men jag hade gärna velat höra med dom hur dom tänker. Men man kanske jobbar på ett speciellt sätt på den redaktionen. Väldigt intressant att se själv hur kvällspressen fungerar, även om jag väl borde veta det bara från hur löpsedlarna ser ut.

 

[ErlandH]

När jag hamnade i kvällstidningen efter en rallycrossincident och ringde upp utgivaren för att få en förklaring så sa man att olika personer skriver artikeln, bildtexter och rubriker och att reportern som pratade med mig på telefon tidigare tydligen också hade skrivit lite annorlunda och inte dom överdrifter och rena påhitt som stod i tidningen. Vem som "förbättrat" verkligheten till artikeln och rubriktexten fick jag inte veta, men jag hade gärna velat höra med dom hur dom tänker. Men man kanske jobbar på ett speciellt sätt på den redaktionen. Väldigt intressant att se själv hur kvällspressen fungerar, även om jag väl borde veta det bara från hur löpsedlarna ser ut.

På lite större tidningar är det vanligt att flera personer samarbetar om en artikel. Gissningsvis pratade reportrarna med fler än dig om incidenten och det är inte säkert att andra inblandade hade exakt samma uppfattning som du.

För övrigt är det ungefär lika klokt att döma kvällstidningarna efter sina löpsedlar som att avfärda BMWs bilar för att man tycker att deras reklamfilmer på tv är usla.

 

[Anders Östberg]

Jag väljer att döma efter mina personliga erfarenheter av kvällspressens företrädare, som visserligen bara är två fall, men båda rätt osmakliga i mitt tycke. Det är några här på FS som brukar försvara tidningarna (för att ni jobbat på/för dom?) och det kan ni väl få göra. Det kunde kanske se lite annorlunda ut för er om ni själva känt på att vara "på andra sidan".

Hursom, vi ska kanske släppa den här diskussionen, ber om ursäkt för sidospåret.

 

[ErlandH]

Det jag reagerade på var att du skrev att "jag väl borde veta det bara från hur löpsedlarna ser ut". Och att du verkar anse att du har monopol på sanningen. Det du upplevde och berättade för en reporter behöver ju inte vara exakt samma sak som alla andra inblandade upplevde.

 

[Anders Östberg]

Det som skrevs var delvis rena fabrikationer och överdrifter för att "krydda" händelsen och göra den mer dramatisk än den var. Trist att man måste ljuga för att förstora något som inte behöver det, men det säljer förstås mer. Jag var där på platsen, och det var mina egna ord jag sa till reportern på telefon, så ja, jag anser mig ha "monopol på sanningen" vad gäller dom delar av artikeln som direkt handlar om mig själv och vad jag sagt.

Men som sagt, vi kan väl släppa det här sidospåret, det har inte med trådens ämne att göra.

 

[ErlandH]

Om en reporter skriver att du sagt något som du inte har sagt är det givetvis oacceptabelt.

Själv har jag vid olika tillfällen varit på båda sidorna och vet därför att det är ganska vanligt och helt normalt att intervjuade (t ex jag själv) inte känner igen/kommer ihåg sina ord trots att de är korrekt och exakt citerade.