Annons

Tur vi inte fann Juha..

Produkter
(logga in för att koppla)

LittleCapa

Aktiv medlem
..då kunde mitt barn blivit faderlöst snabbt.
Måndag 4 juli 1988 kl 05.25 fick jag en dotter, vårt första barn. Hon föddes på NÄL i Trollhättan.
Tisdagen den 5 juli vid 20-tiden rapporterade vittnen att de sett "Åmsele-mördarna" Juha och Marita i en svart SAAB vid Dalbobron, norra infarten till Vänersborg. På lokaltidningen nappade vi naturligtvis på detta och for iväg för att se om vi kunde få några bra bilder. Eftersom det var juli månad kunde vi bara hålla på någon dryg timme. Pressläggningen var tidigarelagd till 2200. Vi hittade inget den kvällen. >Däremot plåtade vi en massa ekor som skulle ha varit med i leken för att mördarna antogs ha rott över Vassbotten för en eka var stulen. Dagen efter skulle jag åka och hälsa på mor och barn och blev stoppad två gånger på ditvägen och två gånger på återvägen av två mc-poliser utan skydd som stod och stoppade alla bilar och kikade in i bagage och överallt.
Vad hade hänt om vi "hittat" mördarna. -Juha hade en förkärlek för att stjäla SAAB Turbo. Jag hade en SAAB 9000 Aero, en bredprovsvagn med 225 hästar. -Den hade Juha älskat och LittleCapa hade med stor sannolikhet slutat sina dagar med en hagelsvärm i bröstet.
Likadant mc-poliserna. Inga skottsäkra västar, ingen bil att gömma sig bakom. -Hur mycket hagel stoppar ett skinnställ?
-En äldre kollega till mig sa en gång i tiden till mig: En pressfotograf måste ha 50% skicklighet och 50% tur.
Min skicklighet får andra bedömma men tur det hade jag nog trots att jag inte fick någon bild på Juha i Vänersborg.
 
Jag minns också när Juha var kring Vänersborg. 1988 var jag fem år och gick på Öxnereds dagis. Ett stenkast därifrån, i Öxnereds skola satte polisen upp sin ledningscentral. På skolgården stod ambulanser och polisbilar parkerade. Under de ljusa nätterna hörde man helikoptrar över vårt hus. Då fick pappa nog, tog ledigt från jobbet och åkte med mig och min bror till vår farbror. Han tyckte det inte kändes säkert att ha oss på dagis, mitt i den största polisjakten Vänersborg någonsin sett. Ett starkt minne är när vi, några barn och en "manlig fröken" gick upp och frågade poliserna om vi kunde hjälpa till. En polis svarade att det bästa vi kunde göra var att hålla oss inomhus.

Några dagar senare, när Juha lämnat området gick vi på en kort utflykt till platsen där han stal båten. Då var det ett äventyr. Nu efteråt förstår jag hur farligt det egentligen var.
 
Stog det inte i ELA om er?

apoe skrev:
Jag minns också när Juha var kring Vänersborg. 1988 var jag fem år och gick på Öxnereds dagis. Ett stenkast därifrån, i Öxnereds skola satte polisen upp sin ledningscentral. På skolgården stod ambulanser och polisbilar parkerade. Under de ljusa nätterna hörde man helikoptrar över vårt hus. Då fick pappa nog, tog ledigt från jobbet och åkte med mig och min bror till vår farbror. Han tyckte det inte kändes säkert att ha oss på dagis, mitt i den största polisjakten Vänersborg någonsin sett. Ett starkt minne är när vi, några barn och en "manlig fröken" gick upp och frågade poliserna om vi kunde hjälpa till. En polis svarade att det bästa vi kunde göra var att hålla oss inomhus.

Några dagar senare, när Juha lämnat området gick vi på en kort utflykt till platsen där han stal båten. Då var det ett äventyr. Nu efteråt förstår jag hur farligt det egentligen var.

-Undrar om inte ni var med på bild i tidningen. Kollegan Kurre Grundberg "skötte" bevakningen på dagen och jag på kvällen den veckan.
 
Peter, kommer du ihåg bilden på "gubben med magen"? Där ett gäng poliser smyger runt huset med dragna vapen? Tror den var från Trollhättan eller Vänersborg i de dagarna. Riktig kanonbild...

BAW
 
Re: Stog det inte i ELA om er?

LittleCapa skrev:
-Undrar om inte ni var med på bild i tidningen. Kollegan Kurre Grundberg "skötte" bevakningen på dagen och jag på kvällen den veckan.

Vi var kanske med, jag vet inte. Varken jag eller mamma minns om vi jag och min bror var med, men det var ju några år sedan det hände. Däremot känner jag igen omgivningarna som syntes på bilderna i dagens TTELA.

Jag tycker lite synd om poliserna. Det kan inte vara lätt att jaga en SAAB i våra trakter ;)
 
Sabla SAAB-land!

Det finns några SAAB:ar här ja, och det var nog ännu fler på den tiden.
Jag tror de bilderna är från Skaven och det låg några gamla hus in i skogen mot Brätte till. Men det är svårt att komma ihåg riktigt men när den bilden där poliserna hukar bakom en husknut då stog vi ett helt gäng från media på rad bredvid mitt i skottlinjen och glodde. -Riktigt så hade man nog inte gjort om man åkt till Irak, Bosnien eller Libanon under brinnande krig. Kula som kula.
 
Juha den förskräcklige. När han greps i Sverige senast var det en ensam polis och han följde med lugnt och sansat. Även denna gång var gripandet odramatiskt. Mytbildningen kring denne man är pyramidal. Brotten han gjorde i Åmsele är förskräckliga och han bör inte släppas eller benådas utan sitta sitt livstidsstraff ut. Men gå och se Jan Troells film, "Kejsaren" tror jag den heter, då får man en delvis annan bild.
 
Det visste vi inte då..

Den 5 och 6 juli 1988 var Juha och Marita två desperata "Bonnie och Clyde"-typer som mördat en familj för en cykel. Ingen visste hur de skulle reagera på ett gripande, då!
Vad jag försöker säga är att vi i yrket ibland uppträder lite väl naivt. Ungefär som om vi stod och såg på en TV-film. Det är väl ett sätt att skydda sig psykiskt mot att ta på sig för mycket eländes elände. Ungefär som när Bob Capa fick hjärnsläpp 1954 och skulle plåta minröjare i Korea framifrån.
 
Graal skrev:
Juha den förskräcklige. När han greps i Sverige senast var det en ensam polis och han följde med lugnt och sansat. Även denna gång var gripandet odramatiskt. Mytbildningen kring denne man är pyramidal. Brotten han gjorde i Åmsele är förskräckliga och han bör inte släppas eller benådas utan sitta sitt livstidsstraff ut. Men gå och se Jan Troells film, "Kejsaren" tror jag den heter, då får man en delvis annan bild.

"Il Capitano" heter filmen, efter det namn Juha själv kallade sig.
 
ANNONS