Varför är manuella gluggar mindre än dagens?

[taz_k]

Jag har precis införskaffat ett Nikon 105/2.5 Ai-s till min D700. När jag fick se det i verkligheten för första gången slogs jag av hur litet det var. Varför är det så? Är det bara AF och ev. VR som gör dagens objektiv större eller är det även mer komplexa konstruktioner med fler linser?

En enkel (kanske inte helt likvärdig) jämförelse:
105/2.5 Ai-s: 64x77mm - 435g
105/2.8 AF-S VR: 83x116mm - 790g

Kan även kasta i mitt Sigma 50/1.4 (iofs känt för att vara stort)
Sigma 50/1.4: 68x85mm - 505g

Vad är haken utöver att jag får fokusera manuellt?

 

[Tell]

Klart att all elektronik tar plats, men ja, lite märkligt att vissa objektiv är så grymt enorma. Både storleken och konstanden är det som gör att jag har börjat leta efter äldre objektiv istället.

 

[taz_k]

Jo, det är klart att elektroniken tar viss plats speciellt fokusmotorn kan jag tänka mig. Fast sedan finns det ju ännu mindre objektiv t.ex Leica verkar ju vara tämligen extrema när det kommer till små ljusstarka gluggar som fortfarande täcker en FF-sensor.

 

[ronic]

Kan det vara så enkelt att man ska få storlek efter pengarna.
Jovisst är jag cynisk men när man säljer optik för många pengar så kanske köparna är mer nöjda (ur tillverkarperspektiv) om man får "mycket" för pengarna.
Jag har inte varit så analytisk tidigare utan sett dagens prisbild som "normal" men nyligen hittade jag en sammanställning på den utrustning jag skaffade på tidigt 80-tal. Dåtidens priser kommer inte i närhet av dagens ens om man räknar in inflationen. Jag föredrar att räkna del av månadslön som värdemätare. Och det mesta var billigare då. Men inte AF naturligtvis.
Största skillnaden är att då var det fasta brännvidder som gällde, vi hade 8 fasta och endast 2 zoomar. Idag ligger all fokus på zoomar och endast entusiaster köper fast brännvidd. Eller har jag fel?

 

[Emil-G]

Ju högre krav på skärpa, korrigerad distorsion, minimala färgaberrationer etc vi användare har, desto större och mer komplexa blir objektiven. När konstruktörerna korrigerar för det ena innebär det ofelaktigt att någon annan egenskap försämras och i sin tur måste korrigeras med följden att en tredje egenskap försämras osv.

Vad gäller Leica-objektiven (jag antar att ni tänker på de små mätsökarobjektiven, inte spegelreflexobjektiven?) så är de av en helt annan konstruktion. Eftersom spegeln saknas kan bakkanten på objektiven sticka in mycket längre i kamerahuset utan att slå emot något. Vidvinklar till spegelreflexkameror är istället oftast av sk retrofokaltyp vilket innebär en mycket mer komplex och "volymös" konstruktion för att korrigera för de fel som alltid uppstår. Ett "sant" vidvinkelobjektiv som placeras närmare filmen/sensorn blir mycket lättare att konstruera. Det finns tumregler för hur nära det skall sitta, det är ganska proportionellt mot brännvidden (brännpunktens avstånd till filmplanet?)

Leicas M-objektiv är dessutom snäckfokuserande vilket ytterligare underlättar konstruktionen. Internfokusering är betydligt svårare eftersom linserna måste röra sig inom grupperna, inte bara grupperna relativt varandra.

 

[taz_k]

Ju högre krav på skärpa, korrigerad distorsion, minimala färgaberrationer etc vi användare har, desto större och mer komplexa blir objektiven. När konstruktörerna korrigerar för det ena innebär det ofelaktigt att någon annan egenskap försämras och i sin tur måste korrigeras med följden att en tredje egenskap försämras osv.

Vad gäller Leica-objektiven (jag antar att ni tänker på de små mätsökarobjektiven, inte spegelreflexobjektiven?) så är de av en helt annan konstruktion. Eftersom spegeln saknas kan bakkanten på objektiven sticka in mycket längre i kamerahuset utan att slå emot något. Vidvinklar till spegelreflexkameror är istället oftast av sk retrofokaltyp vilket innebär en mycket mer komplex och "volymös" konstruktion för att korrigera för de fel som alltid uppstår. Ett "sant" vidvinkelobjektiv som placeras närmare filmen/sensorn blir mycket lättare att konstruera. Det finns tumregler för hur nära det skall sitta, det är ganska proportionellt mot brännvidden (brännpunktens avstånd till filmplanet?)

Leicas M-objektiv är dessutom snäckfokuserande vilket ytterligare underlättar konstruktionen. Internfokusering är betydligt svårare eftersom linserna måste röra sig inom grupperna, inte bara grupperna relativt varandra.

Bra svar ang. Leica.

När det gäller fasta SLR-objektiv tycker jag fortfarande att det är lite märkligt att de är större idag. Okej att förbättring av en egenskap riskerar att försämra en annan som måste korrigeras osv. -> totalt sett en mer komplex kontruktion (som inte var möjlig förr). Å andra sidan är ju t.ex 105/2.5 känd för att ha väldigt bra optiska egenskaper och då faller ju det argumentet iaf delvis.

Kanske helt enkelt är som föreslagits att vi vill ha mer för pengarna. J-vligt idiotiskt isf

 

[dumbo]

Jämför man 105/2.5 med exempelvis Tamron 90/2.8 är det inte nån enorm skillnad i storlek. Skulle man dessutom kapa tamronen så att frontlinsen inte var så djupt insjunken i objektivet skulle tamronen vara kortare (alternativt kan man ju fälla ut motljusskyddet på 105:an för att göra jämförelsen rättvis).
Tror inte skillnaden är så stor jämfört med 85/1.8 heller...

Annars är det nog mest AF och VR som tar plats, skulle jag tro.

 

[Tell]

Men ta t ex sigmas nyare fasta gluggar. Dom är ju stora som hus! Typ deras 30/1.4 vs nikons 35/1.8. Det är ju natt och dag. Och SÅÅ mycket bättre är den väl ändå inte?

 

[dumbo]

Sigman är ju ljusstarkare och har väl dessutom äkta ring-HSM, vilket väl inte Nikon 35/1.8 har (ring-AF-S då, i Nikon-fallet)?

 

[Tell]

Ljusstarkare aa, men vad du menar med "hsm-ring" och "ring-af-s" vet jag inte. Tycker iaf inte den borde vara dubbelt så stor.

Jag gillar iaf mina två serie-e gluggar, 28an och 135an. Så små o sköna!

 

[Makten]

Moderna objektiv är oftast mycket bättre korrigerade för att ge bra skärpa utåt bildhörnen. För detta krävs större frontlins hos vidvinklar och klurigare optisk konstruktion som tar större plats på längden. Icke desto mindre är de gamla manuella objektiven ofta riktigt, riktigt bra.

Personligen ratar jag allt autofokuserat skit numera, eftersom jag värdesätter känslan och litenheten i de manuella gluggarna desto mer. Dessutom är det betydligt roligare att fokusera manuellt!

Tillägg: Men det finns ju bevis på motsatsen också. Det objektiv jag använder mest är Zeiss 35/2, som väger mer än dubbelt så mycket som Nikkor 35/2 AF-D. Men så är det också ungefär dubbelt så bra;-)

Nikkor 105/2,5 är ett dunderobjektiv som det inte finns motsvarighet till i det moderna utbudet. Vi kommer nog aldrig att få se ett så bra objektiv i så litet utförande framöver heller. Jag kan bara råda alla som gillar brännvidden att köpa ett medan det finns billigt på marknaden.

Vidöppet på FF:
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Nikkor_105_2_5/DSC_4963.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Nikkor_105_2_5/DSC_4952.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Nikkor_105_2_5/DSC_4962.jpg
http://img.photobucket.com/albums/v621/Makten/Nikkor_105_2_5/DSC_6427.jpg

 

[dumbo]

Du kan läsa lite om olika typer av ultraljudsmotorer här:
http://cpn.canon-europe.com/content/education/technical/usmlens_technology.do

Visserligen canon, men princpen är ju samma oavsett fabrikat.

 

[Fogel70]

En enkel (kanske inte helt likvärdig) jämförelse:
105/2.5 Ai-s: 64x77mm - 435g
105/2.8 AF-S VR: 83x116mm - 790g

Det finns säkerligen fler orsaker till att nyare objektiv är större, här är i alla fall tre orsaker till skillnaden mellan dessa två objektiv.

1. Det nyare objektivet har stabilisering vilket kräver fler linselement och stabiliseringsmekanik vilket gör objektivet större och tyngre. Men de har också två väldigt olika optiska grundkonstruktioner.
AI-S 105/2.5 har 5 linser i 4 grupper, och AF-S 105/2.8 VR har 14 linser i 12 grupper.
(den äldre AF 105/2.8 utan VR hade 9 linser i 8 grupper och vägde 560g med storleken 75x104.5mm)

2. Mer mekanik och elektronik som ska få plats i objektivet.

3. Plasten i modernare objektiv leder till att de ingående komponenter måste göras grövre för samma hållfasthet och styvhet som metallen i äldre konstruktioner.
Hur mycket denna punkt påverkar detta specifika fall vet jag inte för jag har inte koll på hur mycket plast som används i AF-S 105/2.8 VR.

 

[jag&bilden]

Som Mikael skriver har ofta nyare objektiv en modernare optisk konstruktion vilket använder fler linser bla.

Nu finns det objektiv som går emot strömmen också.
Den gamla 80-200 AIS från tidigt 80-tal hade en vikt på 1,9kg, 95mm filtergänga men bara 15 linser i 11 grupper. Dessutom var den några cm längre än dagens.
Den senaste 70-200 VR2 har 21 linser i 16 grupper samt VR och väger nästa ett halvt kilo mindre.