shonokij
Aktiv medlem
Blivit sugen på att få in mer i bilden - Har en 50mm till bladaren som vidast. Fungerar bra, förutom det att den väger bly. Men så ska det vara!
Eftersom jag har en liten utrustning Hasselblad så är ju första tanken att köpa sig en SWC. Dock så är jag inte så förtjust i 1:1 förhållandet på bilden vid vidvinkel. Det som ger motivet sin bredd försvinner liksom. Visst, det går att beskära till vad man vill efteråt, men då kan jag ju lika gärna börja fota småbild...
Vilket har gjort att jag har hittat 2 system som känns intressanta (Båda i ungefär samma prisklass).
Det ena är Fuji G617. Negativstorleken är 6 x 17, 105mm bränvidd vilket ger en bildvinkel på ~80 grader. Ganska rejält! Men formatet 1:3 gör att det blir ganska utmanande att komponera sina motiv. Går inte direkt att veva runt med kameran och bara fota? Eller går och går gör det ju, men blir bilden sné så minskar chansen att den öht blev bra rätt rejält. Men samtidigt, ett jäkla sug in i bilderna som sitter! En annan grej är närgränsen 3m! Inte så att man kryper hur nära som helst. Vilket jag kanske gärna gör...
Det andra vore en Plaubel 69W. En ganska esoterisk kameramodell, som har shift - Rätt bra om man fotar i stadsmiljö (Vilket jag ofta gör). Negstorlek 6 x 9 och bränvidd på 47mm vilket ger nästan ~90 graders vinkel. Men formatet, formatet, formatet... 1:1.5 - Är det inte lite osexigt? Det är ju samma som småbildsformat. Det känns lite gnocci som Argentinarna säger (Det är varken pasta eller potatis...). Dock enklare att komponera på - Det blir lite som småbild på steroider - Risken är bara att jag börjar hantera den som en småbildskamera och skjuter från höften. Kan bli både bra och dåligt. Närgränsen är dock bättre - tror det är en halvmeter eller något. Ökar möjligheterna för en mer varierad motivbild (Alltså inte bara panoramor).
En annan sak är mängden bilder man får ut - 617 är 4 bilder på en rulle. 69 är 8. På den första gäller det alltså att välja sina motiv. Och börjar man gaffla så går det en rulle per motiv... Jag vet egentligen inte om det är så dåligt. Bra bilder måste få kosta! Men det kan vara blockerande ("Jag vill inte direkt slösa film på det där" kan bli en återkommande känsla och inga bilder alls blir garanterat dåliga bilder). Vet dock inte hur stor den risken är egentligen. Jag fotar på rätt bra med bladaren...
Nåväl, nog med svammlet. Det är 2 rätt specialicerade system som jag är i valet och kvalet om, och jag känner att jag skulle nog egentligen ha använding av båda. Men har svårt att motivera det (ekonomiskt). Och det är begagnat som gäller. Annars hade Fuji GX617 med en 90mm och en 300mm varit perfekt...?
Plaubel 69W vs. Fuji G617. Vilken borde finnas i kameraväskan?
Eftersom jag har en liten utrustning Hasselblad så är ju första tanken att köpa sig en SWC. Dock så är jag inte så förtjust i 1:1 förhållandet på bilden vid vidvinkel. Det som ger motivet sin bredd försvinner liksom. Visst, det går att beskära till vad man vill efteråt, men då kan jag ju lika gärna börja fota småbild...
Vilket har gjort att jag har hittat 2 system som känns intressanta (Båda i ungefär samma prisklass).
Det ena är Fuji G617. Negativstorleken är 6 x 17, 105mm bränvidd vilket ger en bildvinkel på ~80 grader. Ganska rejält! Men formatet 1:3 gör att det blir ganska utmanande att komponera sina motiv. Går inte direkt att veva runt med kameran och bara fota? Eller går och går gör det ju, men blir bilden sné så minskar chansen att den öht blev bra rätt rejält. Men samtidigt, ett jäkla sug in i bilderna som sitter! En annan grej är närgränsen 3m! Inte så att man kryper hur nära som helst. Vilket jag kanske gärna gör...
Det andra vore en Plaubel 69W. En ganska esoterisk kameramodell, som har shift - Rätt bra om man fotar i stadsmiljö (Vilket jag ofta gör). Negstorlek 6 x 9 och bränvidd på 47mm vilket ger nästan ~90 graders vinkel. Men formatet, formatet, formatet... 1:1.5 - Är det inte lite osexigt? Det är ju samma som småbildsformat. Det känns lite gnocci som Argentinarna säger (Det är varken pasta eller potatis...). Dock enklare att komponera på - Det blir lite som småbild på steroider - Risken är bara att jag börjar hantera den som en småbildskamera och skjuter från höften. Kan bli både bra och dåligt. Närgränsen är dock bättre - tror det är en halvmeter eller något. Ökar möjligheterna för en mer varierad motivbild (Alltså inte bara panoramor).
En annan sak är mängden bilder man får ut - 617 är 4 bilder på en rulle. 69 är 8. På den första gäller det alltså att välja sina motiv. Och börjar man gaffla så går det en rulle per motiv... Jag vet egentligen inte om det är så dåligt. Bra bilder måste få kosta! Men det kan vara blockerande ("Jag vill inte direkt slösa film på det där" kan bli en återkommande känsla och inga bilder alls blir garanterat dåliga bilder). Vet dock inte hur stor den risken är egentligen. Jag fotar på rätt bra med bladaren...
Nåväl, nog med svammlet. Det är 2 rätt specialicerade system som jag är i valet och kvalet om, och jag känner att jag skulle nog egentligen ha använding av båda. Men har svårt att motivera det (ekonomiskt). Och det är begagnat som gäller. Annars hade Fuji GX617 med en 90mm och en 300mm varit perfekt...?
Plaubel 69W vs. Fuji G617. Vilken borde finnas i kameraväskan?
). Alltså komponera på plats och göra färdigt så mycket som möjligt redan i själva utftörandestadiet, så slipper jag ev. kvalitetsförlust och extrajobb när jag väl är färdig med själva fotandet. När jag ser ett motiv så jobbar jag mycket för att åf det precis som jag vill redan i själva fotoögonblicket.
