Grupper

När min inspiration sinar brukar jag plåta nåt helt annat. Min familj eller naturen. Känns befriande. Med tiden kommer alltid intresset för gatufotografin tillbaka!

Hjälp mig! Jag har börjat resignera när det gäller gatufotobilder. Snälla, vad kan det bero på? Vad ska jag göra? Det här gäller inte bara mitt eget plåtande utan intresset för bilderna här i poolen också. Jag vill ju så gärna...

Shit, det finns så många som lever under beslutest våld, dvs att man bestämmer sig för en linje eller så kallad mall som man kan följa eller leva efter i hopp om att det skall bli enklare. Och sen kör man efter den linjen. I själva verket så har varje bild en potential som gör sig bättre eller sämre i färg eller Sv och det mina vänner är kunskap. Mvh // Marcus

Hej Kenneth!När du blir digital , så tänk sv-v när du fotar, skulle bilden bli bättre i färg ,eller tvärtom, så är väl ingen skada skedd??

Jag hör också till de "genuina" svartvit-fotograferna; det som fotas i svartvit återges i svartvitt (oväntat? :D), och det som råkar exponeras i färg visas i färg. Men hur det blir när jag blir digital har jag inte tagit ställning till än.

Jag började också med s/v och tillbringade flera år i mörkrum (innan det blev ett uppehåll i plåtandet), så s/v är för mig helt naturligt och helrätt. Gatufoto i färg tar emot på något vis, men visst finns det gatubilder som fungerar även i färg. Men det känns lite fånigt ibland, man har en dyr kamera vars tillverkare lagt ner sin själ i att leverera bra färgbilder, sen sitter man och konverterar det hela till s/v :o) ...

Det är rätt intressant hur stor del svartvitt det är i den här typen av bilder. För egen del är jag till stor del en svartvitfotograf de gånger jag får bestämma helt själv, och det får jag i flanörbilder. Mitt skäl till att plåta svartvitt är att jag ofta prioriterar form över färg, och att färg ibland skymmer form, men ibland kan det istället förstärka. Dessutom är det lite av gammal vana. Jag började min bana med svartvitt mörkrum, och det svartvita har blivit en del av min stil.

Måste ändå säga att jag är jäkligt nöjd med hur gatufotogruppen utvecklats. Nu känns det mer renodlat och klart 'urbant'. Verkligen roligt. Hoppas alla fortsätter att bidra med sina alster. Det kan ju bli hur bra som helst!
U

Bilder av gatufotografen Jeff Mermelstein: http://www.billcharles.com/merm/jeffmermelstein_1.htm

och en film om honom: http://www.youtube.com/watch?v=uuXcm35m50Y

Jag tror de flesta liksom mig gör om till svartvitt i datorn eftersom man har mer kontroll och möjligheter att påverka slutresultatet då.

Hur gör Ni? Fotar Ni s/v från början eller ändrar Ni det hemma i burken i efterhand?
Är det nån skillnad?

Jag tycker inte att sv/v är givet vid gatufoto. Färg kan ju tillföra mycket i en bild.

Men jag tycker inte alla gatufoto bilder passar bäst i svartvitt tillexempel din bild niklas på gång passar väldigt bra i färg med de fina färgerna som den har.

När jag fotar gatufoto är det ofta snabba ryck som gäller. Då hinner i alla fall sällan jag med att ta hänsyn till bakgrunden vilket ibland gör att färger som inte tillför bilden något kan bli för framträdande och skymma det egentliga motivet. Jag bedömer från bild till bild vilket som funkar bäst.

Normalt brukar svatvitt komma till sin fulla rätt i rent grafiska bilder, men även i symboliska bilder och i bilder med budskap. Färg har ju bla den egenheten att den kan 'skymma' budskapet eller symboliken och därför väljer många att plåta i svartvitt.
U

Har sett att de flesta gatufotografier är i s/v. Är vardagen så grå? Eller passar det bara bäst så? /Niklas

Ja, var är allt klotter? Klotter hör ju - om någont - verkligen till den urbana miljön!

Klotter klotter på klotterplanket... Är det ingen som har bilder på klotter?

Ännu viktigare är förstås att man kommenterar bilderna. Inte minst för ens egen skull!
U

Så länge det är en urban miljö ser jag inga problem :)
U