Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett
Plus-medlemskap.
Klotterplanket
Bli medlem i gruppen för att skriva
Sitter ÄNDÅ med ett leende. Solen skiner även idag efter ett par grådagar. Upptäcker att vårt klotterplank känns riktigt levande…igen. Tror att negativ kritik väckt oss, eller mig. Men vi vill ju också kunna förklara, varför det blev si el så. Det är ju trots allt bara vi själva som äger den faktiska handlingen. Men sen håller man med betraktaren till stor del. Vi har inte heller betraktarens ögon.
Måste vi inte kunna lägga ut halvdana bilder? Visar sig ju nu att det lönar sig, det blir ju en något hetare diskussion. Ibland är ju gatumiljön ganska halvdan. Visst, en halvdan och trist vardag kan ju ändå bildmässigt bli intressant. Beroende på fotografens skicklighet och ev. dagshumor. Inte svarat mina hårda kritiker ännu idag. Men skall bli. Vi får ju inte bli osäkra på att ge kommentarer eller lägga ut bilder. Tycker Ulla.
/ Bengt
Så, Simon, om du läser detta så kör på med dina hårda kommentarer – det är en frisk och välbehövlig fläkt!
Mvh
Fredrik
bor själv i småstad och upplever att 99.9% av all gatufoto skildrar storstäder (vilket är ganska logiskt...).
Är det någon som har något bra tips på fotografer som har arbetat utanför storstäderna med gatufoto?
Nya Ögon!
Coffeetable boken med Chicagobilder.
Tror att vi känner igen en del av bilderna, eftersom du delat med dig här i poolen. Inspirerande för oss att ta del av bilderna.
Den 23 november kl 17.30 har du ett boksläpp hos Scandinavian Photo på Sveavägen 20 i Sthlm.
Tips från gruppvärdarna, ta er dit om ni har möjlighet! /Ulla
Trevlig helg på dig. Så gott det går med tanke på händelsen.
/ Bengt
Det Är viktigt att kommentera, mycket viktigt till och med. Även i gatufoto så kan fotografen ha starka känslor för sin egen bild. Att inte någon enda eller bara några få personer har påverkats av eller förstått bilden eller händelsen, det känns nog inte alls bra i fotografen. Ibland kan man själv vara tvärsäker på sin egen bild och därmed kunna strunta i andras tyckande. Men här är det ju ändå att en fotograf visar upp sitt skapande, en handling och sina tankar.
Jag tror vi bör försöka känna in detta och respektera varandras bilder och berätta vad vi tycker eller vilken känsla vi får för bilden. Det fungerar både med korta och långa kommentarer.
/Bengt, jag tog det inte så bokstavligt när Arne skrev –inte hela världen- med betoning på ä:et. Använder man uttrycket –Hela världen- med betoning på He, då känns det allvarligare./
Denna dag när Paris drabbats av detta fruktansvärda, då kanske vår gatufotogrupp inte känns som det viktigaste.
Men vad visar vi? Livet i gatumiljö, en miljö som kan förvandlas till kaos. Vi dokumenterar ju.
Det är den ena sidan. Den andra är att med vårt fotointresse så förvandlar vi vår egen vardag till nåt bättre. Visar vi våra bilder för andra så hoppas vi naturligtvis att det skall ge betraktaren något bra, roande eller allvarligt.
Arne R, du är min halva gruppvärd fn och vi skall försöka hålla igång poolen på bästa sätt. Jag tycker mycket om att kommentera och hoppas att fler också gör det…eller kommer att göra det och gilla det./Ulla
Ideér måste följas upp och helst om möjligt förverkligas. Det är det som tar tid. Att kryssa för en ny medlem var inte problemet.
/ Bengt
Kommentarer är inte hela världen skriver vår nya poolvärd Arne. i ett svar till till MaritaCornell.
Men hur är det med det egentligen?. Är det inte en risk att medlemmarna tröttnar och struntar i att lägga in bilder, om man som nu tycks ha anammat Arnes recept att knappt kommentera några bilder med undantag av några få som kommenterar. Visserligen laddas det upp bilder, men hur länge? Om det enbart är några få som kommenterar bilderna. Jag tycker du har totalt fel Arne, sidan känns dystrare än någonsin tycker jag. Jag tycker du ska uppmuntra till delaktighet,kommentarer, synpunkter på våra bilder.. Om man som du anser att det inte är så viktigt, hur vet du om du blir bättre fotograf. Dessutom kan jag känna att ett tema någon idé kanske skulle sätta lite fart på poolen. Jag tycker vi ska vara mer nyfikna, kommentera mer såväl berömmande, som att ha åsikter, förslag till eventuella ändringar bättringar av bilder.. Det borde uppmuntras i stället för att förorda och indirekt anse att KOMMENTARER ÄR INTE HELA VÄRLDEN. Inte ens halva. PS:Ulla kommenterar och visar intresse. Bra Ulla!
/ Bengt
Hur som helst, under de senaste sju åren har jag gatufotograferat i Chicago. Det har nu resulterat i en 150 sidor coffeetable bok. Den 23 november kl 17.30 har jag ett boksläpp hos Scandinavian Photo på Sveavägen 20 i Stockholm. Jag kommer bland annat att föreläsa om hur boken blev till, men också göra några intressanta nedslag bland ett antal bilder i boken och historien bakom dem. Vore kul att se några av er där./Mats
Om någon är i närheten av Uppsala så tipsar jag denna http://www.uppsalafotografiska.se/
lördag 13-16, onsdag 18-20 till 18/11. /ulla
Undrar Marita C
Egentligen -hur- vi väljer att fota är väl vår egen...sak (vår ensak). Sen visar vi resultatet för andra - varandra. Ibland undrar någon...hur el var befann du dig.
godnatt härifrån...ulla
När man betraktar en bild är det väl bra om man -gör- sin egen kommentar först innan man tittar på andras kommentarer (om man överhuvudtaget gör detta innan man skriver ner sin egen). Visst kan man påverkas av andra och kanhända få en annan förståelse för bilden och ändrar då sin egen kommentar något.
Behöver bilder vara sensationella för att platsa här? Mitt eget svar är nej. Olika jippon eller cirkuskonster på gatan är inte de intressantaste för mig.
Men om artisten sitter på trottoarkanten helt utpumpad och ser alldeles vanlig och mänsklig ut. Då blir han intressant för mig.
J: Inom alla konstriktningar och inom litteraturen finns en vardagsgenre.
Ett medvetet alldagligt visande av vanliga människors vanliga villkor kanske med udda detaljer
Helt ok, tycker jag. Sparsmakat och där man fångat något litet extra - i allt det vanliga-. Igenkänningsfaktorn! I några få fall kanske vi ser och fotar något mycket speciellt, något som inte alls händer dagligen.
Dokumentärfoto? Gatufoto?
Riktar man kameran mot en folkhop eller en hårt befolkad trottoar och trycker av många gånger, så hittar man nog en del skapliga bilder i dagsskörden. Svårare är naturligtvis att leta efter motiv. Men att vistas i gatumiljö och hela tiden vara beredd med kameran. Att liksom stå i startgroparna efter den-där bilden. Vi har egna val, förstås.
Jag håller med dig Jeanna, Bengt H tar enastående bilder. Han bör naturligtvis finnas på någon eller några utställningar. Det är hans eget val i första hand. Det är mycket jobb runt utställningar och nu har han nog fullt upp med musiken. Jag bör kanske fixa nån visning i vår fotoförening. /Ulla
Någon kommenterade att jag som anser Bengt Hansons bilder vara i världsklass, möjligen därför påverkas av vad Bengt tycker om andras bilder ...
apropå att jag svängde litet i bedömningen kring en bild efter att ha läst en kommentar av Bengt.
Jag tycker det är naturligt att påverkas av andra ... man kan få en mer nyanserad uppfattning genom något en annan sagt, som man inte tänkt på själv, därför att man "håller sin linje".
Sedan gäller det; återgår man till status quo eller stannar påverkan kvar i ens bedömning ..?
I detta fall gällde det huruvida en bild är "intetsägande" eller inte.
Generellt tycker jag att bilder inte måste vara sensationella för att platsa som GF-bilder.
Ett gatustråk med vanliga händelser kan vara nog så intressant.
Att fånga en eller två personligheter på gatan som "inte gör något väsen av sig" utom se just litet grann avvikande ut, kan vara intressant.
Särskilt om de verkar höra hemma i 70 -talet i stilen. Eller är bilden en protest mot det uppskruvade tempot med krav på sensationella bilder? Även i den bemärkelsen intressant.
Inom litteraturen finns t. ex. så kallad "Nonsensvers" som respekteras, som på just alldagliga grunder skapat t ex. nyuppfunna limericker och nya språkliga vändningar som kan anpassa till alla tider och trender.
..
(T.ex. Carl Fredrik Reuterswärds text Prosa och diktsamlingen Prix Nobel. som båda består av bara skiljetecken! De lärde anser det vara mycket suggestiva texter, särskilt att lyssna till!
och
BILDERBOK
av Dr. Seuss
Hela världen är din!
Övers. Margareta Strömstedt
Raben & Sjögren
Vi har även Lennart Hellsing, vars vardagsinkännande skapat anarkistiska Krakel Spektakel-barnböcker, )
..
Det gäller bilden _DSF2913.jpg av Fredrik Eriksson, med typisk "titel".
...
Då skriver Bengt att man ju kan ta flera hundra sådana bilder om dagen, de skiljer inte ut sig.
Om detta kan jag hålla med. Men inom alla konstriktningar och inom litteraturen, finns en vardagsgenre, ibland kallad modernism, ett medvetet alldagligt visande av vanliga människors vanliga villkor kanske med udda detaljer ... en kultur är under utveckling i små steg med knappt synbara men synliga - tecken.
Intressant.
Om det tas flera hundra sådana bilder i månaden, så kommer det förmodligen att utkristalliseras en mer och mer inriktad modell av den här typen av bilder.
Det utstakas något som anses vara bättre än flertalet och blir en sevärdhet inom sitt tema.
Man skapar något nytt, både kollektivt och individuellt.
För mig händer det en del i den närbilden av Fredrik.
Förstår även precis vad Bengt menar. Två män på en gata som talar med varandra, inget nytt liksom.
Men om några år kanske den här bilden har vunnit ära och berömmelse. Just för att den överlevt annat inom den "triviala bildkonsten" och har plötsligt fått udd.
..
Om Bengts bilder, hur kan jag säga att de är i världsklass?
Ingen har frågat men jag har ju anat frågan mellan somliga rader.
Jo när jag tittar igenom bildkataloger eller på utställningar, den selektiva världsbildkonsten och någon dag senare betraktar Bengt Hanssons bilder, så frågar jag direkt spontant "Hur kommer det sig att hans bilder inte visas i en sådan utställning, den borde finnas med som representativ i överblick över internationell bildkonst".
Jag bedömer verkligen 80 % av hans bilder som visats här som unika, med egen profil, superbt fångade och visade med ofta bästa teknik. Han läser av människor på sekunden med kameran, de svartvita gillar jag bäst.
Sedan inte säkert att jag lyssnar till Bengt som till en ledare.
Men respekterar hans inriktning mot individualitet.
Man kan betrakta en del av hans repliker som bidrag till debatten som för konsten vidare.
Tack för långa ordet (kanske ska förpassas till Forum?)!
hälsar Jeanna
Vi är cirka 1500 medlemmar
Vi har lagt i nästan 20.000 bilder av dessa är det 140 som inte har fått någon kommentar - alltså 140 bilder av 20.000 är utan kommentar! Kan det bli bättre resultat än detta? Borde vi inte vara "supernöjda" med oss själva?
Sedan kan det vara en sak att det oftast är samma medlemmar som kommenterar. Att få fler att kommentera löses bara genom enklare sätt att kommentera, siffror, kryss eller vad som helst. Dom som vill kommentera på det "gamla vanliga sättet" kan fortsätta med det, men för att få upp förnyat intresse för saker och ting kan man inte köra på i gamla hjulspår. Det är dags att se på kommenterandet med Nya ögon.
Och det viktigaste - att lägga in bilder på Fotosidan är ett roligt och lärande nöje - inte ett blodigt allvar !!
Se gärna min tidigare länk - idén om ett annat sätt att kommentera.
Är dålig på att göra länkar, så jag lyckades inte få in denna länk här.
En annan fråga. Någon tyckte att man skulle se bara bilden, inte vem som har tagit bilden. Är det någon som ger kommentarer efter vem som har tagit bilden?? Ja, i så fall är det bråttom med att se på kommentering med Nya ögon !