Grupper

1. Idag surfar 30 procent via smartfon eller surfplatta. Att göra designen "responsiv" så att den lätt anpassar sig efter väldigt stora skillnader i skärmstorlekar är ett måste. Den nya lösningen fungerar bättre och liknar den vi har i appen.
2. Designen måste fräschas upp lite då och då. Fotosidan är 14 år gammal och det händer en del på den tiden. Bra modern design är inte alltid lättsmält i början, men då känns den inte heller gammal lika fort.
3. De gamla tumnaglarna blev rätt små med alla ramar och luft runt om.

http://www.fotosidan.se/cldoc/sa-har-blir-den-nya-tumnagelvisningen.htm

Håller med, får ett bra intryck av de nya tumnaglarna!

Vi jobbar ständigt med att leta fel. Fotosidan är en stor sajt. Om du upptäcker att något inte funkar - rapportera till [email protected] så kan vi fixa till det.

Det tycker jag med. Men redaktionen tyckte uppenbarligen att de behövde förnya sig. Modernt ska det vara. Det vi fick är det minst dåliga enligt min smak.

Har helt missat det! Varför var man tvungen att ändra då? Det var väl bra som det var?

Jag håller med. Rörigt.

Håller med dig, Rolf! Gillar inte alls det här! Blir bara rörigt!
//Agneta

Ursäkta mitt snurriga huvud! Jag kan inte lova att aldrig mer blanda ihop någon med någon, men jag ska göra ett allvarligt försök att få mitt huvud att tänka rätt!

Jag också väntade på förväxling i sommarvärmen. / Qvarnström

Finns många fina exempel tex Martin Parrs klassiska bilder i The Last Resort från stranden i New Brighton och även In-publics Narelle Autio som även tagit strandbilder. Inte så mycket gata eller urban miljö, men helt klart street.

Tycker inte nödvändigtvis att bilden alltid behöver innehålla en människa, men däremot spår av mänsklig aktivitet.

Men läs högt och lyssna på ordet: Gatufoto

Jag tycker bilden ska lukta asfalt.

Jag tycker det var en bra distinktion. Vi jagar inte personer utan snarare det som är typiskt för folk. Det generella i motsats till det speciella som bara sker en gång. Allt sker ju bara en gång. Men ibland är en händelse en gestaltning av något evigt. De gamla målarna gjorde en syntes av erfarenheter och filosofi i sina tavlor/bilder. Vi måste uppfatta och fånga det på en sekund! Det är Formel 1!
Nu blev jag väldigt högtidlig. Men det är något att sträva efter. Och ingenstans händer det så mycket som på gatan.

Välkommen hem Mats, ser fram emot bilderna. :)

Jag tycker det är viktigt med en levande diskussion om detta med gatufoto så att inte genren stelnar till att bara innefatta de mest uppenbara bilderna. :)

Hej, jag har varit i Lissabon och fotograferat några dagar. Alltid intressant att komma hem till en pågående diskussion om det gamla kära ämnet "vad är gatufoto"? Det är ju en diskussion som pågår i de flesta GF-forum, här och på andra sociala medier.

För egen del håller jag med Alf om att GF är ett förhållningssätt till fotografering. Personligen har jag inga problem med att en personen observerar mig i fotoögonblicket, ger mig en blick, kanske ett förvånat uttryck, blir irriterad o s v. För mig är det okej så länge inte personen börjar posera, för mig har då ögonblicket och den "äkta" känslan försvunnit. Titta t ex på Vivian Mayers underbara bilder. Väldigt ofta med människor som tittar rakt in i kameran, men ändå väldigt äkta, där och då. Personligen undviker jag att fotografera personer jag känner eftersom det strider mot mitt "förhållningssätt" till gatufoto. För mig blir det inte riktigt intressant då.Någon annan kan tycka helt annorlunda och då får det vara så:-)

Nja, det är väl onödigt. Bilden är bra och är det någon som ska ta bort den om den eventuellt inte passar är det väl poolvärden. Det är bättre om han lägger ribban, framförallt när det har uppstått en diskussion, vilket är vad jag uppfattade att du ville ha.
Det är säkert många som läser det här och blir nyfikna på vad det handlar om. Låt oss behålla vår historia.

Jag har nu plockat bort bilden eftersom den inte faller under gatufotopoolens definition vad gäller okända personer och möjligen också att det inte framgår att bilden är tagen i urban miljö.

Roger, intressanta synpunkter men frågan är vart man hamnar till slut? Det skall vara främmande människor, människorna skall vara omedvetna (ej påverkade) om fotograferingen. det skall framgå av bilden att det är en urban miljö osv. Redan där ryker ungefär 99% av alla bilder som är plåtade i någon lokal till exempel. Och hur pass urban måste en miljö vara för att betraktas som urban ur ett gatufotoperspektiv? Räcker det med bygatan i något mindre samhälle eller är det stad som gäller osv. Dessutom tycker vi att olika saker är olika viktigt, för någon är det viktigt att det är okända på bilden, för någon annan att det framgår att det är en urban miljö osv.

Egentligen var detta lite av en provokation från min sida för att sätta fingret på hur knepigt det är med dessa gränsdragningar där man förvandlat något som egentligen är ett förhållningssätt till sitt fotograferande till att bli en genre.

Ok, visst är den platsen central men det syns inte i bilden.
Det här är det andra vanliga dilemmat, fotografen är ju den som vet allt om miljö, omgivning och situation. Betraktaren har bara bilden att utgå från.

Roger, Vitabergsparken på Söder i Stockholm, urbanare blir det knappast i Sverige i alla fall. ;)

Ser inget problem i att man känner någon som hamnar på en gf-bild. Det viktiga är hur bilden har kommit till, dvs om det har instruerats eller att någon varit medveten och poserat.
Det här med medvetenheten hos objektet är rätt intressant. Man kan säga att när objektet är medvetet om att det blir fotograferat så blir det med automatik diskvalificerat som gf eftersom det inte längre är en spontan ögonblicksbild. Om sedan personerna är bekanta eller inte känns inte så viktigt.
I just det här fallet kan man säga att fotografen har lättare att röra sig osedd eftersom känd och att det inte hade varit möjligt att få en så intim bild på fullständiga främlingar. Så frågan kvarstår :)
PS. Däremot är det ju inte nån särskilt urban miljö. :)

Precis samma upplever jag ibland. Jag har pratat med någon tidigare och tar en spontan bild på gatan utan att personen vet om det. Är det då ingen gatubild?
Får man aldrig ha pratat? Enligt vad jag förstått av reglerna så ska en äkta gatubild vara med personer man absolut aldrig haft med att göra?

Tänkvärt är att fotografen alltid har full koll på omgivningarna och vad bilden är i förhållande till detta.
Betraktaren har alltid bara bilden att utgå från, inget mer.
Håller således med både Jonas och Fredrik.

Jag tycker som Fredrik som kommenterade bilden. När jag tittar på bilden så kan jag varken se att scenen är liten eller att parken är folklig. Om du lyckats få med de delarna så kanske den hade platsat.

Var i Paris i mars. Gatufotade lite överallt i hela staden. Tycker det funkade bra för det mesta, men nere i metron är en favorit! Miljön vid perrongerna är så läcker och tycker även det är kul att fota inne i vagnarna. Quartier Latin gillade jag också lite extra.
Om du vill se mina bilder så bloggade jag "live" från dagarna i början av mars och har då och då återkommit med fler bilder i bloggen. Inte bara gatufoto, men mestadels.
/Niklas

Hej Björn, jag älskar Paris och dessutom gatufoto. Har tyvärr inte kunnat kombinera dem ännu, men har kollat in denna site på nätet där nio olika gatufotoplatser identifieras och beskrivs. http://blog.yanidel.com/where-to-shoot-in-paris/
Ser fram emot att se dina alster här på Fotosidan när du är åter.
//Martin

Montmartre området är perfekt om du skall gatufotografera. Många uteserveringar, många smågator, många säljstånd inom området. Besök även Moulin Rouge och den gatan det ligger på. Galeries Lafayette ligger strax söder om Montmartre om jag minns rätt. Här finns det mycket folk och mode, köp dig en pimpad mobiltelefon för 100 000 kr:) Vandra Champs-Elysees, uteserveringar, folkvimmel, bilar. Jag är absolut ingen Paris expert, har bara varit där en gång. Men sevärdheterna är enorma. Skippa taxi och kollektivtrafiken, det är visserligen stora avstånd i staden men med karta är det lätt att hitta. Ha det så trevligt.