Hej! Vi ser att du kör med AdBlock. Vi förstår att man kan ogilla annonser men det är en viktig
inkomstkälla för att driva denna sajt och täcka de kostnader vi har. Om du inte vill slå av
Adblock för just Fotosidan så stöd oss gärna genom att till exempel köpa
ett
Plus-medlemskap.
Klotterplanket
Bli medlem i gruppen för att skriva
Jag har haft fullt upp med min fotofirma en tid, men nu har
jag varit inne och kollat lite samt kommenterade en del.
Generellt gör vi det svårt för oss genom att lämna för snäva bildbeskrivningar.
Personligen har jag lätt för att ta till mej om bildbeskrivningen är rigorös, då är det också lättare att förstå budskapet samt att höja intresset.
Jag kommenterar aldrig en bild där bildbeskrivningen endast består av:
sol,måne,torp,skog,fågel, o.s.v. Den typen av bildbeskrivning känns ganska nedsättande beträffande mitt bildseende.
/Tommy/
/Susanna
Vill här tala om att Ewa Gustavsson och jag skall ha utställning på Hisingens bibliotek under hela september, på ödehusinteriörer.
Ni är välkomna att se vår utställning, vi har 15 bilder vardera.
Bengt
Aktiviteten är rätt låg här vilket är synd , självhar jag nog bara en bild här och kommenterar allt för sällan .
Bättring utlovas.
"Observera att detta är inte rätt pool för tex museiföremål, gamla men ej övergivna hus etc - inte heller modellbilder plåtade i dessa miljöer där rummet får en underordnad roll. Det är de övergivna rummen/tingen som är våra huvudmotiv här. "
-"Hej allihopa! Jag tyckar att medlemmar i den här gruppen är slöa på att ge kommentarer"
Man (jag) blir tyvärr lite slö på att kommentera då väldigt många bilder/målningar är HDR och gud vet vad man gör i PS, gillar mer bilder a la naturelle, och gärna från/på andra objekt än det 94:e ödetorpet eller 156:e varianten av samma skrotbil.
Men, smaken är som baken, ska dock försöka spotta upp mig kring kommenterandet :-)
/B
/Susanna
Vad som är 'rätt' eller 'fel' är i mycket ett personligt ställningstagande baserat på de 'filter' som erfarenhet, arv och miljö/kultur utgör genom vilket man upplever det man kallar verklighet. Att man delar verklighetsuppfattning med någon gör den inte riktigare, men delar man den med tillräckligt många brukar den upphöjas till norm. Fast normen är i sig förstås inget tecken/bevis på riktighet utan är föremål för ständig omvärdering. Som tur är får man väl säga:)
Verkligeheten låter sig inte definieras som helhet eftersom begreppet är allt för omfattande och den låter sig definitivt inte tryckas in i en fyrkantig mall:)!
Man kan mycket väl ha som ambition att avbilda det man upplever som verkligt men att upphöja det till nåt slags allmängiltig måttstock för vad fotografi/fotografering är låter sig knappast göras. Parametrarna är allt för många, svårtolkade och mångfasetterade...förutom då de rent tekniska begränsningar våra kameror faktiskt har, som Mats påpekar, samt det faktum att det sedda ibland faktiskt kan upplevas som 'sannast' i bearbetad form t.ex. svart/vitt vilket Peter noterar.. och bara en sån sak som kalibrerad bildskärm - hur många har det?
Foto är konst och "Konst är ett stycke verklighet sedd genom ett temperament" som Zola en gång så klokt uttryckte det...
Kan det vara så att vi har ett annat problem om våra avbildningsmaskiner, kameror, inte klarar att registrera det omfång mellan ljus och mörker vi ser vi verkligheten utan särskilda knep och knåp ?
Mts