Grupper

Hej igen Alexander. Okej då verkar vi vara av ungefär samma uppfattning. Vad tråkigt att din personliga text inte fick så bra återkoppling, verkligen ledsen för det! Jag har inte varit så aktiv sista tiden. Har själv tagit mig ur en depression så jag hade nog kanske kunnat relatera. Det är även det ämne några av mina bilder berör och då blir det som du säger väldigt personligt.

Jag har själv gjort så, väldigt många gånger, fast inte just här på FS. Jag skriver ibland och delar bilder i olika Facebook-grupper och väldigt ofta blir responsen noll. Vilket ju leder till att man inte vill skriva igen, speciellt inte om man har ställt en fråga och ingen svarar. Det är en speciellt obehaglig känsla att ge något men inte få tillbaka. Å andra sidan så är det ju tyvärr upp till åskådarna att ge respons och ingenting som kan förväntas, även om jag vet hur det känns.

Varför det blir så har jag funderat på många gånger, och jag har inget riktigt svar tyvärr. Kanske är folk upptagna just då, kanske har vissa problem med att vara personliga, kanske berörde det inte de personer som tittar helt enkelt.

Min inställning till det hela är att jag lägger ut hjärtat på ett fat lite här och var och hoppas att någon återkopplar någon gång, det gör lite ont men ger en träning i att tycka om det man själv gör utan att andra ger feedback.

Nu gled jag ifrån ämnet lite kanske (?) men det berörde mig så ville bara utveckla lite.

Man skall alltid fråga sig varför kritiken uttalar sig på detta viset. Det kan vara en intern störning snarare än en positiv kritik. Det är viktigt att vara trygg i sig själv för att kunna ta emot en positiv kritik och bedöma om man kommer vidare i sitt uttryck genom att assimilera dessa åsikter. Sedan kan ju smak vara olika och då leder kritiken ingens stans. Skall man ge en korrekt kritik så tar det tid att göra denna. Själv har jag tyvärr slarvat med det systematiska i uppgiften.

Hej Hanna!

Jag håller med dig om att tonen i vissa grupper kan mynna ut i tråkig läsning och lite av en sanlådenivå ibland, oftast pga gammalt grolll mellan några få. Självklart inget för den här gruppen!

Jag kan bara hålla med dig i allt du skriver, välformulerat och bra.

"Bidra med sådant och lägg själv upp det du efterlyser själv så följer kanske fler med?" tycker jag också är ett bra ställningstagande. Inte för att jag har tänkt orden just så, men jag försöker kommentera bilder så som jag själv skulle vilja att andra kommenterade mina. Vilket är extra svårt i den här gruppen, eftersom bilderna ska vara personliga och ett uttryck för något, och vet jag inte vad hen vill förmedla är det svårt att ge feedbacken jag vill kunna ge, det skulle antagligen bara leda till att någon blev stött, vilket så småningom kan leda till sandlådan.

Det lustiga är att jag nyss tog bort två bilder från gruppen, varav ena bilden var väldigt personlig, och bildtexten till den också, en bild där jag försökte beskriva hur jag upplevde att min långvariga depression (som jag tagit mig ur) var.
Jag bad också om feedback och om jag lyckats förmedla känslan, att det var ett projekt och en bild jag inte var klar med och att jag inte skulle ta kritik personligt.
Först tog jag bort bildpresentationen efter ca 30 visningar, det började kännas obekvämt med en så personlig text som inte fick någon respons. Sen skrev Inger Morgondotter en väldig fin och bra kommentar (tack!). Efter ytterligare några dagar tog jag bort bilden helt från gruppen, just för att det började kännas obekvämt.

Så jag försöker faktiskt och jag hoppas jag kommer lägga ut fler sånna.

@Terje det var inte meningen att bli personlig med "fanbase och följare", det var taget ur luften, jag hade just kommit hem efter att ha varit och firat påsk på stan (druckit öl). Ursäkta.

Hej Alexander!
Jag skrev nog inte någonstans att jag var ute efter beröm, heller inte att jag hade en "fanbase" - utan tyckte jag skrev rätt öppet och att jag uppmärksammade med kommentarer/dialoger runt bilderna. Enda orsaken till att jag valde att inte skriva något om bilderna initialt, var just att jag ville att bilderna direkt skulle få tala för sig själva. Alltså ha en så öppen ingång som möjligt, just kanske för att diskussionerna skulle ha möjlighet att utveckla sig på bästa sätt.

Ingen har ju de bästa svaren, inte heller jag - utan allt uppstår i diskussionen.

Dessutom väljer jag ut bilder helt efter eget huvud, inte efter vad som kan generera mest kommentarer - och tittar du på de bilder jag hittills publicerat i gruppen så är bilderna rätt "speciella" i stort.

Däremot förstår jag detta med att det kan råda någon form av självcencur på FS, vilket jag givetvis också är den första att beklaga - då detta verkligen är något jag själv inte alls har i tankarna.

Om du tittar på samtliga av de bilder jag hittills publicerat på FS (för närvarande 8 st), så ligger samtliga i gruppen "Uttryck", inte i någon av de andra grupperna eller poolerna. Det borde väl då vara tydligt att jag inte är ute efter "beröm" eller stor uppmärksamhet. Eller?

Du har fått 200 kommentarer till dina bilder, medan jag fått 29 kommentarer (enligt din och min profil). Om vi nu ska hålla oss till rena siffror...

Sedan ser inte jag detta med bildkommentarer som något man mäter som positiva eller negativa - för mig handlar det om diskussioner. Och hur dessa kan vara utvecklande för alla, både de som tittar på bilderna och fotograferna själva.

diskussioner om bilder
med fotografen och andra
under bilderna
- ja
men av olika anledningar är det, för många, lättare att uttrycka sig i bild än med ord
eller är det annat, kanske ovana att skriva
kanske osäkerhet inför de lättkränkta att kommentera
kanska osäkerhet över den egna åsikten eller ens kunskapsnivå

som Anders uttryckte sig om detta med att vara "utbildad" för att kommentera - visar ju på en viss osäkerhet i detta med kommenterandet

vi är ju, som Erik säger, en grupp starka personer med olika inriktningar och, sannolikt, synsätt, på detta med foto och uttryck

detta med att vara klar över inriktningen med fotograferandet, som du säger, .......
färdiga bilder - för mig finns inga färdiga bilder, efter några år kan en bild göras om eller efter en vecka
det är modigt att skapa en färdig bild en bild som för alltid är färdig
jag är inte mogen för det
även om den säljs och förefaller vara färdig

att arbeta utifrån ett koncept heter det ju - kanske gör jag det omedvetet
du gör det medvetet
det är spännande med dessa olika sätt att skapa
formulerar du din ide' och arbetar utifrån det?
kanske är det det som blir färdigt, jag menar en färdig produkt med konceptet som utgångspunkt och mål?

förr när jag målade var detta ju heller inte möjligt, att gå hem till någon och ändra i en tavla dom köpt
nu med digitalkameran kan ju en bild bli till hundra nya olika bilder


när jag håller på med ett projekt, upptäcker jag projektets innehåll och riktning allt efterssom fotografierna blir tagna, oftast spontant -
jag trycker upp bilderna (Crimson tar en krona för 10x10 cm)
och tejpar upp dom på väggen - skriver text - tejpar upp
dagar går och kommer - foton byter plats eller åker ut, ibland tillbaka igen - texters innehåll ändras osv
en vacker dag är det färdigt och, kan, bli omgjort till bildspel eller tryckta bilder till en utställning

det är mitt sätt att arbeta, jag sitter aldrig och funderar om det ena eller det andra
antingen går det igenom eller inte

det narrativa betyder för mig något annat - inte så konkret som jag kan se hos dig, Lars och Thomas

det sker i min uppfattning och förståelse av en bild
en bild som metafor för en människas inre liv - en bild som, kan, skapa en berättelse i mig som en form av kommunikation
utvecklingen ligger, för mig, inte i själva bilden - utan i att förstå och också att se förståelsen
dvs en portion ärlighet mot sig själv för att våga se bilden och dens berättelse

detta jag nu sagt, är för en del av oss rent skitprat
jag är som den skit Alexander pratade om
en flodhästs skit
den lättkränktas ickeförstående hållning kan drabba mig

inom de flesta områden finns det många olika sätt att se och att uppleva livet på

jag vågar ändå påstå att
det
i varje fotografi som visas på F S finns en kommunikation och berättelse om den som tagit bilden
och
varje betraktare av en bild gör sin egen förståelse och berättelse och ibland sker det att en osynlig kommunikation uppstår
en egen insikt kan uppstå av en annans bild

det som krävs är öppenhet och ärlighet inför det egna -
detta är ju konstens kärna, att bli berörd av en annan människas uttryck

fotografi är, som jag förstår det, inte bara det tekniska utan vad en med hjälp at det tekniska kan förmedla

/inger

Ser inga problem med att fotografen inte skriver om sina bilder. Jag uppfattar det som ett val. Själv skriver jag lite om bilderna, mest av lathet. Dock tycker jag att bildens titel och bilden bildar en helhet, vilket hjälper betraktaren att tolka bildens innehåll och känsla. Vi är lyckligt lottade tycker jag eftersom vi kan använda bilden för att bearbeta känslor och tankar, vilka uppkommer i dessa svåra perioder av sjukdom och död. Just känslor är en av bildens styrkor över texten. Om man kan kombinera båda i exempelvis en fotobok tror jag det kan, ihop med musik, ha en viktig uppgift för att hålla borta eller milda depression och bearbeta förluster..

Tycker också att man inte skall ladda upp en för ofärdig bild. Personligen använder jag min blogg för att ladda upp dessa bilder. Som jag ser det är uttryck en kvalitets stämpel och det kräver ett vist minimum av kvalitet.

Jag skulle uppskatta om fotografen/kreatören laddade upp bilden med en text - sina egna tankar kring sitt verk (händer väl ganska sällan). Gärna vad hen vill ha uttryckt med bilden. Något som går att ge mer konstruktiv feedback och en grund att pratat kring verket på. Det är mer utvecklande för alla.

Jag kände inte till det så kallat narrativa begreppet. Narration kopplar jag till litteratur och filmanalys.
Hursom känner jag igen den där kedjan. Känslan av brist driver en framåt, att söka utvecklas, därför att man inte är helt nöjd med det som skapats, att det hela tiden finns något att spetsa till och gå vidare med.
Har jag missat någon detalj söker jag tänka på det vid nästa tillfälle för att undvika samma misstag. De tekniska parametrar tycker jag inte är så svårt att analysera och träna sig till att parera. Åtminstone inte efter flera års kamp med detta.
Desto svårare är det att finna något intressant att berätta om, som sträcker sig bortom formella övningar eller uppvisningar.
Jag försöker fortsätta cykla även om jag inte uppnått perfektion. Dit kommer man ändå aldrig. Jag tror att seendet i sig och den fotografiska aktiviteten i sig är det viktiga. Det är bara att promenera på....

Thomas
om vi utgår från Terje Hellesös bild Cancer, som jag ännu inte kommenterat, så skapar den hos mig många berättelser

- berättelser som är en form för kommunikation
en metafor
-berättelsen blir den utveckling i processen där du själv förstår och att se förståelsen i dig själv

det du tar upp är en komplicerad process och ett sätt att tolka hur bilden förmedlar något

Terjes bild Cancer, blev för mig en svår bild - den gjorde mig faktiskt lite illamående
- nu, efter en tid förstår jag varför
en god vän till mig fick diagnosen Prostatacancer just som Terje publicerade sin bild - i bilden såg jag detta farliga växande av celler - den kröp för nära

att förstå och bearbeta sin förståelse av bilder som metaforer - kräver en del erarenhet och förmåga att se - förmåga att bearbeta budskapet och vad det väcker i en själv
en vilja och intresse av att förstå hur andra påverkar en själv

FS har nog inte den intentionen - men jag tycker det är viktigt att du tar upp det till diskussion

det är viktigt att förstå att den bild en visar är en metafor för något en vill förmedla
vare sig det är medvetet eller omedvetet
VARJE BILD SÄGER NÅGOT som en vill förmedla - oftast är bildmakaren omedveten om detta och de berättelser som finns i detta och hur det omvandlas i oss - ibland till förståelse av bildens meteforiska budskap
ibland till egen insikt
ibland går det helt förbi
blunda och inte vilja se
se de bilder som en vill se osv
detta är en ytlig och snabbt formulerad tanke som svar till dig

jag önskar allltid långa eftertänksamma kommentarer på allas bilder

vi skall inte vara rädda för att visa oss med ord - vi vågar ju med bild
/inger

Jag trodde denna poolen skulle vara en plats för process och konstruktivitet, mycket mer än vad den är idag. Många "färdiga verk" presenteras.

Tack så jätte mycket!! Glad påsk på er och alla andra här i gruppen:)

Det här ska bli roligt! :)
Tack ska ni ha

Tack så mycket Thomas!

Tack så mycket för att jag fick bli medlem! Hoppas verkligen att det är en grupp där man diskuterar bilder mer på djupet än på det vanliga sättet.

Återkommer med kommentarer, och så småningom några bilder.

Som härmed tackar för välkomsten .