En återuppväckt plåtslagare

Lite prylar, lite text och alltid bilder

Sony A6000 som gatu- och kattkamera? Joråsatte ...

Ni som läste mitt förra inlägg kanske anade att jag var lite sugen på att köpa en egen A6000, och idag gjorde jag det. När jag packat upp den och monterat ett objektiv trodde jag först att det var något fel på kameran; hur jag än bar mig åt fick jag inte till det med AF-inställningarna så att den visade en massa små gröna fyrkanter som far omkring i sökaren och visar var den försöker sätta fokus. I stället visade den stora gröna fyrkanter som planlöst irrade omkring i några få lägen, och var tämligen dåliga på att hamna där jag ville ha dem. Det visade sig bero på att objektivet jag monterade var ett Sigma 19 mm, och uppenbarligen fungerar inte fasdetekterande fokusering med annat än Sonys egna gluggar - något av en missräkning, men jag överlever nog ...

Så här på våren ska det ju vara grönt!

Innan jag lämnade kontoret monterade jag i stället Sonys 35/1,8 då jag ville ha snabb fokusering (jag blir nog tvungen att skaffa en vidvinklig Sonyglugg vad det lider). Alla bilder i det här inlägget är tagna med det objektivet, kameran inställd på bländarförval och AF-C (i wideläge så att kameran själv letar rätt på motivet). Fokuseringen har jag som sig bör flyttat till tumknappen.

Rosa fungerar också uppenbarligen bra (gillar kombinationen med limegröna skor)

Kameran är mycket mycket snabb på att hitta fokus (också på motiv som rör sig snabbare än paret i bilden ovan), vilket gör den lämplig för gatufoto. Med min NEX-7 är jag i princip tvungen att förfokusera för att få skärpan rätt om jag snabbt lyfter kameran för att ta en bild, men med A6000 är det inga som helst problem.

Sömniga typer

Kameran jag testade i söndags betedde sig lite märkligt när den skulle vakna ur standbyläge och kunde ta rätt många sekunder på sig att vakna till liv igen, vilket jag tyckte var lite oroväckande. Jag har försökt testa detta med min egen kamera, men den har jag inte lyckats få att somna över huvud taget så jag vet inte hur den beter sig på den fronten ...

Galna cyklister är det gott om i Uppsala

Sonys kameror har alltid en del egenheter för sig, och A6000 är inget undantag. Med den här kameran känns det som att Sony lyssnat på en hel del kritik, och rättat sådant som varit underligt med tidigare NEX-kameror. Jag upptäckte till exempel att det är mycket enkelt att byta fokuspunkt (när man ställt in kameran på enpunktsfokus); det är bara att trycka på mittknappen och sedan flytta runt punkten med tumkontrollen. Något som dock är rätt märkligt är att ratten på baksidan inte går att konfigurera om till något annat än slutartid eller bländare, så när jag har kameran i A-läge har jag alltså två rattar som båda kontrollerar bländaröppningen (den bredvid skärmen och tumratten uppe till höger) - det hade varit mer logiskt att ha t.ex. exponeringskompensation på ratten bredvid skärmen, men det går alltså inte såvitt jag kan se.

Gatumusikanter

Att det inte verkar gå att använda AF-C med tredjepartsobjektiv var förstås en klar missräkning eftersom mitt Sigma 19 mm är ett objektiv jag gillar, och Sony har ingen motsvarande (förutom zoomobjektiv då). Jag förstår inte riktigt varför det är på det viset, men det är säkert nåt elektriskt ...

Sonen Felix på f/2,8 och ISO 2000

Något jag uppskattar med A6000 är att den verkar bra på att gissa var jag vill ha fokus i bilderna, och att det för det mesta verkar bli rätt också när skärpedjupet tryter. Jag tycker också att den brusar klart mindre och snyggare än NEX-7, och det är uppenbart inte bara småförändringar som gjorts i sensorn. Vid senare tillfälle ska jag göra en direkt jämförelse, men det har jag ingen lust med just nu.

Lortkatt

En klar risk med A6000 är att det kommer bli ännu fler kattbilder i min blogg, just för att kameran är så bra på att få till skärpan. Med min gamla NEX blev det rätt många missar (höhö) när jag fotograferade kattskrällena, men så är inte längre fallet :)

Posörkatt

På det hela taget tror jag att uppgraderingen från NEX-7 till A6000 kommer göra mig nöjd. Det är en bättre kamera på i stort sett alla vis. Visst, den elektroniska sökaren har inte lika många pixlar, men den känns tydligare och är mycket rappare. Kameran saknar också ingång för extern mikrofon och har inte "tri-navi", men jag kan tänka mig få saker jag bryr mig mindre om :)

Ha en skön Valborg, och demonstrera inte för hårt på 1:a maj!

Postat 2014-04-29 18:51 | Läst 21591 ggr. | Permalink | Kommentarer (15) | Kommentera

Sony A6000 - ett snabbtest med många bilder

Idag fick jag tack vare testredaktör Martin Agfors möjlighet att testa Sonys nya A6000, en kamera det varit mycket skriverier om främst tack vare uppgifterna om att den ska ha en så snabb autofokus. Enligt tillverkaren ska både den initiala fokuseringen vara väldigt snabb, men också följande fokus. Det som intresserar mig är just att snabbt sätta fokus och det där med följningen bekymrar mig inte så mycket (och det har jag inte heller testat i detalj).

Sony A6000 med Zeiss 24/1,8, Zeiss 55/1,8 och Zeiss 16-70/4 (fotograferat med Sony RX100 II)

Jag hade egentligen tänkt testa kameran med mina egna E-objektiv, men eftersom Martin lånat ihop inte mindre än tre mycket bra Zeissobjektiv användes bara dessa. De tre objektiven är mycket lika i design och storlek (inklusive 55/1,8 som är ett fullformatsobjektiv). Kameran är i sin tur ganska lik både de gamla NEX-kamerorna och fullformatskamerorna i A7-serien (men saknar sökarpuckel).

Martin, fotograferad med NEX-7 och Zeiss 55/1,8 på f/1,8

Just detta att A6000 är ganska lik min NEX-7, men inte helt kan nog ställa till en del förtret om jag skulle ge mig på att försöka använda båda kamerorna parallellt. Till exempel kontrolleras bländaren med den yttre ratten på A6000, medan den används för exponeringskompensation på NEX-7. Menysystemen är också helt olika, så båda måste läras in innan man hittar alla inställningar. A6000 har ett klart bättre och mer lättförståeligt menysystem, och den har också fler anpassningsmöjligheter. En detalj är också att ögonmusslan sitter fast ordentligt, vilket den definitivt inte gör på gamla NEX:en.

Martin fotograferad med A6000 och Zeiss 55/1,8 på f/2,8

Vi promenerade från Martins bostad på Kungsholmen till Kulturhuset där det skulle fotofikas med några gamla rävar från chatten #foto. Det var kul att träffa de som dykt upp, då det var många år sedan jag träffade de flesta av dem senast. Fotograferandet där blev väl dock som det mest brukar bli vid fikatillfällen :)

Andreas, med A6000 och 55/1,8 på f/2,8

Det var dock ganska bra med de stora panoramafönstren som är en utmaning när folk ska fotograferas i motljus. Det ger en ganska bra bild om vilka möjligheter en sensor har till upplättning av skuggor och nedmörkning av högdagrar - något den nya sensorn i A6000 klarade bra tycker jag.

Andreas och Ture. Zeiss 16-70/4 på f/4

Zeiss-55:an är en smått fantastisk glugg, som i tester inte hamnar långt efter den mycket dyrare (och helt manuella) Otus, och den var mycket mindre än jag trodde. För dagligt bruk är dock en bra normalzoom klart intressant, och Zeiss 16-70/4 visade sig vara just en bra normalzoom :)

Kungsan med 16-70 på f/4

Något jag konstaterade redan under fikat var att jag med A6000 kunde sätta fokus mycket snabbare och säkrare än med min NEX-7, och när man flanerar på stadens gator och snabbt vill fotografera något är sådant viktigt. Med min NEX blir kontrastfokusen ofta lurad av starka kontraster, och jag kommer hem med massor av felfokuserade bilder om jag inte kontrollerar med förstorad sökarbild att skärpan verkligen sitter där den ska. A6000 körde jag i läget AF-C, i och med att den då använder fasdetekterande AF med hjälp av en hel hög AF-sensorer på själva bildsensorn. Jag lät också kameran välja själv var den skulle fokusera, vilket den för det mesta lyckades väl med.

Kungsan. 16-70 på f/4

Nu ska jag dock inte påstå att det var alltid jag och kameran var överens om vad som skulle vara huvudmotiv, och då är det lite frustrerande att behöva ge sig in i menyerna och välja enpunktsfokus, men för det mesta gick det som sagt bra så jag lät den hållas ...

Körsbärsblomfotografer. 16-70 på f/5,6

Något som var betydligt värre, och som jag hade hoppats slippa se i den här kameran, var att den ibland efter att satt sig i standbyläge tog många sekunder på sig att vakna igen - en fördröjning som är längre än jag upplevt på någon annan kamera, och som definitivt gör att man missar en ögonblicksbild. Det är bättre att hålla kameran avstängd och starta upp den vid behov, då det åtminstone går hyfsat snabbt.

Knökfullt med folk i vårvärmen. 16-70 på f/5,6

Tyvärr blev fikat som vanligt lite långvarigt, så när vi äntligen kom fram till Skansen var glasblåseriet stängt. Det är annars ganska bildmässigt, och ett bra test av lågljusegenskaper. Det gick dock att ta en trist bild in genom dörren för att se hur det blev på höga ISO :)

16-70 på f/4 med A6000 på ISO 3200

Nu gjorde jag inte några direkta jämförelser, men när jag kollar bildfilerna tycker jag att A6000 klarar sig betydligt bättre än NEX-7 på höga ISO (med NEX:en går jag ytterst ogärna över ISO 1600 p.g.a. det fula färgbruset).

Kaknästornet med 16-70 på f/6,3 (och av någon anledning ISO 160)

En del objektiv är väldigt bra på korta avstånd, men inte så kul när motiven är långt bort. Också i det fallet tycker jag 16-70 skötte sig bra (vilket den förstås bör göra då den är ganska dyr - 9000:-).

Här hoppades jag på lite dramatik när Martin testar både Panasonic GH4 och Samsung NX-30, men dramatiken uteblev tyvärr. 16-70 på f/4,5

När vi knallat runt en stund var det hög tid att bege sig till akvariet, vilket är min favorit på Skansen i och med att man där kommer nära en massa roliga små djur. Framför allt lemurerna är kul i och med att de är så nyfikna, så ni får stå ut med att det blir några bilder av dem :)

Närgången fotograf, eller närgången Lemur? 16-70 på f/5,6 och ISO 800

Om slutartiden är för lång hjälper inte snabb autofokus ... 16-70 på f/5,6 och ISO 400 (och 1/60)

En del av er har kanske sett filmen Fierce Creatures med bl.a. John Cleese, Jamie Lee Curtis och Kevin Kline. I den filmen förekommer en del lemurer, men så där himskans skrämmande är de inte även om jag upptäckte att de både kan låta, ge ondskefulla blickar och bita barn och kameraremmar :)

Fierce Creatures? 16-70 på f/5,6 och ISO 800

Barnätande lemur. 16-70 på f/5,6 och ISO 800

Ett annat favoritdjur är surikaterna, och gynnaren på nästa bild ställde till lite bekymmer för Martin när han skulle fotografera den i kraftigt motljus (som jag lättat upp i bilden) med Samsung NX-30. A6000 hade dock inga problem att hitta skärpan i det läget, och det har nog med fasdetekteringen att göra.

På spaning ... Zeiss 55/1,8  på f/3,2 och ISO 100

Inne på själva akvariet finns en massa läskiga ormar och spindlar, och de blir oftast inte så jättebra på bild på grund av det ganska trista ljuset tycker jag. Det är dock åter igen en bra test av höga ISO.

Nåt slags orm fotograferad med 16-70 på f/5,0 och ISO 3200

Betydligt mer fotomässigt är i så fall den s.k. regnskogen där det finns en del mindre apor av olika sorter uppe i träden. Dessa är också en utmaning vad gäller för kameran när den ska välja var fokus ska sättas (om man inte väljer själv såklart), men också det gick ganska hyfsat. Här tror jag dock det skulle varit smartare att själv välja fokuspunkt ...

En bister typ med 16-70 på f/4 och ISO 1600

En hårfager typ med 16-70 på f/4 och ISO 1600

Det var alla bilder jag hade att bjuda på i den här korta testen. Mina slutsatser är att det definitivt är värt att uppgradera från NEX-7 till A6000 om snabb och exakt autofokus är viktigt. Menysystemet är också betydligt trevligare att ha att göra med än tidigare, även om det fortfarande är knöligt att ta sig till en del inställningar. Sökaren är också bättre än i NEX; den har lägre upplösning, men jag upplever den ändå tydligare, och den uppdateras mycket snabbare.

Det enda jag riktigt har att klaga på är att kameran tar en smärre evighet på sig att vakna ur standbyläge, och det  kan man kanske hoppas på en firmware fix för ...

Alla bilder finns i full storlek på min flickr.

Postat 2014-04-28 01:34 | Läst 27466 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera

Nu är våren officiellt här (åtminstone enligt Kattjäveln)!

Nony är från början en innekatt av rasen brittisk korthår, och när han flyttade hit tog det ett tag innan han förstod det där med ute. Han är fortfarande så här två år senare lite för fin för att uträtta sina behov i naturen, utan sådant ska göras i den takförsedda lådan inomhus, och därmed basta!

Under vintern är han inte ute mer än några minuter i taget, men när solen lyser och temperaturen börjar komma över 10° är han gärna ute och jagar fåglar eller slöar i solskenet. Eftersom han var ute när jag kom hem idag, och hade varit ute flera timmar, kan vi alltså konstatera att nu är våren här på riktigt :)

Nony, och nåt slags gult vårtecken i bakgrunden, fotograferad med Sony RX100 II

Ett annat vårtecken är att studenterna har diverse upptåg för sig (fast det har de i och för sig året runt - i november var det en massa glada bananer utanför kontoret).

Sonic the Hedgehog(s) fotograferade med NEX-7 och Sony 35/1,8

För er som antingen är för unga eller för gamla för att känna till Sonic the Hedgehog så var det en videospelsfigur från 1991. Något jag inte kan klura ut är hur de får tag på sina banan- och igelkottsdräkter. Det kan ju inte vara helt gratis att sy upp såna där, och jag misstänker att det tar en stund om man ska göra det själv ...

När jag skulle tömma minneskortet från den mindre av Sonykamerorna hittade jag en massa mindre lyckade självporträtt, och kunde för mitt liv inte förstå hur det gått till. Så småningom slog det mig att jag putsat frontlinsen, och då hållit kameran på ett sådant sätt att tummen hamnade på avtryckaren. Eftersom RX100 är så tyst är det omöjligt att höra när den exponerar (åtminstone utomhus) :)

En tjockis, fotograferad med RX100 II (fast kanske inte bästa reklamen för kameran)

Det var allt jag hade att bjuda på denna vackra fredagkväll. Ha en trevlig helg allihopa :)

Postat 2014-04-11 18:52 | Läst 17056 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Akta er, för nu blir det läskigt!

När jag var liten var halloween ett synnerligen exotiskt helgfirande som man mest läste om i Kalle Anka. Nu för tiden har vi importerat den ganska fåniga amerikanska traditionen att spöka ut sig och gå runt och skrämma folk. Somliga av oss behöver dock vare sig mask eller kostymering för att vara gruvligt läskiga :)

En Afe i Kroatien år 2006

För några år sedan körde jag ofta med rakad skalle, men när jag sett hur allt fler av mina jämnåriga kollegor och kamrater blir av med sitt hår och kör rakning för att dölja det förfärliga håravfallet har jag slutat upp med det.

En Afe i trädgården år 2013

Jag vet inte om jag blir mindre läskig med hår, men om man nu har en god hårväxt är det ju synd att inte utnyttja den ordentligt! :)

Min lilla RX100 II har visat sig vara ett alldeles ypperligt redskap för att åstadkomma självporträtt, tack vare att den går att fjärrstyra från iFånen. Skärmuppdateringen är visserligen inte blixtsnabb, men det fungerar för det mesta tillräckligt bra.

Man kan låtsas fotografera med telefonen, fast kameran som tar bilden är en annan ...

Nu tycker jag att jag varit nog läskig för den här helgen, så jag lättar upp stämningen med en bild av kattjäveln!

Nony

Ha en riktigt trevlig allhelgonahelg!

P.S. I morgon är det DAGNYS på Konditori Fågelsången kl. 10:30! Eventuellt orkar jag masa mig ur sängen och ta mig dit ...

Postat 2013-11-01 16:05 | Läst 19831 ggr. | Permalink | Kommentarer (9) | Kommentera

Kattfotografering - sånt håller väl inte riktiga fotografer på med?

Ibland känner jag att det finns något slags konstig snobbism inom fotografin - i synnerhet som den ibland diskuteras här i forumen eller bloggarna. Det är en massa "regler" om hur den ena genren eller den andra ska utövas, om man ska fotografera med film eller minneskort, eller vilka motiv som är lämpliga att visa upp för omvärlden.

Katter (och andra husdjur) är ett sånt där motiv som en del lite föraktfullt fnyser åt, och (åtminstone mellan raderna) verkar anse att bilder av dylika gör sig bäst i det privata fotoalbumet, eller möjligen på Facebook (eftersom där är allt som skrivs och publiceras oseriöst, reklam eller ägnat åt att kränka den personliga integriteten).

Eftersom det nu är så att den här typen av bilder ändå gör sig bäst på fejjan (eller hemma i albumet) så finns det ju ingen anledning att de som ägnar sig åt att göra dem köper dyra kameror. Inte ens om man skulle råka ha en 4K-skärm att visa bilderna på behöver man mer än ungefär åtta megapixlar, så varför köpa en kamera som ger mer än så (eller utrusta den med dyra objektiv)? Nä, för kattbilder kan vi amatörer nog hålla oss till billiga kompaktkameror ...

Nu måste jag dock erkänna att jag inte alltid håller mina kattbilder inom hemmets väggar eller i datan, utan också låter skriva ut dem (fast man klarar sig långt på åtta megapixlar då också). Mina utskrifter brukar jag göra med Crimsons Prefixtjänst (deras dyraste och bästa alternativ), och att göra det med kattbilder måste skära i hjärtat på somliga överprentensiösa fotografer :)

Innan nu dessa pretton går i taket och stänger av datorn i ilska vill jag påpeka att min blogg ska läsas med en ganska stor nypa salt (luktsalt kanske?), och att jag absolut inte är ute att peka ut några enskilda fotografer eller grupper. Visst händer det att jag irriterar mig på att alla inte tycker som jag, men det får de ju faktiskt göra (och jag vet ju ändå att jag har rätt) :D

Jag tror aldrig jag försökt skicka in en kattbild till Galleri FS, men jag misstänker att det inte är så där himla stor chans att få med en sådan där. För att få med en bild där måste många tycka att den är bra, och då hjälper det inte om jag (eller ett helt gäng med andra kattfotografer) tycker den är hur bra som helst. Galleriet funkar ju på det viset, och jag blir inte sur för det - jag har dock förstått i både forumen och bloggar att inte alla uppskattar hur urvalet av bilder går till, men det är ju deras sak.

En del kanske undrar varför jag gjort bilderna i det här inlägget svartvita. Tja, det blir väl lite mer seriöst och konstnärligt på det viset kanske, och så har jag nog publicerat de flesta av dem i färg tidigare :)

Alla bilderna är fotograferade med alldeles för dyra kameror och objektiv, och sedan efterbehandlade i Lightroom och Silver Efex Pro (utan att försöka efterlikna film). Alla är tagna antingen hemma eller i närheten.

Ha en fortsatt trevlig vecka!

Postat 2013-09-16 19:34 | Läst 27984 ggr. | Permalink | Kommentarer (11) | Kommentera