Betraktelser genom kamerans lins
Frusen...
Idag kom kameran (dvs mobilkameran) inte fram alls då vi var på skridskbanan med våra fritidsbarn. Det var alldeles för kallt. Det var nästan en plåga att hjälpa barnen med skridskorna innan och efter åkandet. Grönsakerna till våra grillade hamburgare frös och det var svårt att hålla sig varm.
Bilderna ovan är ett år gamla, nästan exakt... :-)
Nu sitter jag här hemma och försöker få upp värmen i kroppen. Det är inte helt lätt efter ett par timmar ute i kyla och blåst. Men ordningen är nog återställd i morgon, efter en natts sömn.
Igår pulsade jag upp till "mitt" hus på jobbet där jag hade glömt min överdragskjol innan jul. Pulsa var ordet, i snöig motvind.
Så avslutningsvis en bild från hamnen i Gustavsberg när jag var på väg hem från jobbet...
Ha en fin helg! <3
Vad lite solljus kan göra...
Fick tillbaka en liten liten glimt av glädjen i att fotografera. Har inte alls känt någon direkt lust till detta under de senaste veckorna. Det känns bra "gött"!
#Blogg100/72 En kväll av tankar...
Maj månad, försommarvärme och våren står i full blom. Det snurrar i skallen på mig. Den 6 juni är det sex år sedan min mamma lämnade jordelivet och först nu har jag börjat känna av sorgen och saknaden. Funderar över varför det tagit så lång tid att komma dit i sorgarbetet. Jag har aldrig haft lätt för att visa känslor. Inte haft lätt att berätta hur jag känner, framför allt när jag varit ledsen och orolig. Men känner gör jag och ofta blir jag överväldigad av de känslor som kommer över mig. När jag är ute och rastar kameran så kan jag helt slås ut av allt vackert jag ser omkring mig. Men i det vackra känner jag ibland ett sting av sorgen inom mig. Den sorg som aldrig riktigt bearbetas. Oavsett om det är saknaden av min mamma eller om det är sorgen över att inte lyckas med det jag så innerligt velat lyckas med.
Kan inte riktigt släppa tankarna i kväll... Lite likt molnen jag fotograferade igår kväll spinner de iväg! Får samla ihop dem tills i morgon!