Och på vägen hem från Gnesta...

måste man förstås stanna och fotografera fina fält. Det är tradition!

.

Men i år hade Thomas också med sig sin nyinköpta drönare som han svepte omkring med över fälten och filmade och fotograferade.

.

Kul att kunna fånga nya perspektiv! Och att få komma med tillsammans på bild, mitt i landskapet såhär lite ovanifrån... "Hej, hej!" =)

.

(Och sista bilden är förstås fotad av Thomas med sin drönare).

.

.

Industrilandskaps-symmetri...

Morgonljus 26/7

.

.

Och man kan ju nästan tro att jag gått och blivit fågelfotograf =) Men måsarna sitter där så fint och poserar på morgnarna vid vattenfallskanten. Där fastnar det lättåtkomlig mat och fallet är stilla så här dags. Tur för måsarna att de gör sig så bra i morgonljuset, för de behöver något litet pluspoäng för jag är så jäkla trött på deras skränande. Det finns gott om dem runt Industrilandskapet och Motala ström där jag bor, och de stör min nattsömn varje natt...

.

Under fält av mörker och ljus.

Långpromenaden var kall. Landskapet fruset, vitt och vackert. Under den stora bron stannade jag till och lyfte blicken uppåt. Kanske på grund av det annorlunda ljuset eller på grund av de annorlunda dova ljuden av alla bilar som for förbi över mig. Dudunk, dudunk, dudunk. Eller förmodligen stannade jag nog till helt enkelt på grund av linjerna jag såg =) Linjer och fält av mörker och ljus.

Samtidigt kunde jag inte undvika den påtagliga känslan av hur civilisationen trängde fram genom naturen; den jättelika bron med alla bilar som for fram. Dudunk, dudunk, dudunk. Betongpelarna ner i den fina sköra isen. Träden som fond. Fälten runt om. Det vackra vita och blå som mötte den gråsvarta betongen.

.

Januariväntan...

Väntan på ljus, väntan på värme, väntan på vår.

.

Olles skidfärd...

I utkanten av Norrköping 22/1-18

är titeln på en sagobok som jag läste för mina barn, en gång i tiden. Just den sagoboken kom jag att tänka på idag när jag såg den här vyn. Det måste varit de vackra frostiga träden tillsammans med den skidåkande mannen som manande fram det minnet.

För övrigt har jag tagit ledigt den här veckan. På fredag är det begravning av min pappa, och det känns ganska tungt. Men långa promenader gör gott för själen...

.

.