Några sekunder

vid kanten av vattenfallet.

 Det är nog inte många städer som har ett vattenfall inne i stadskärnan. Men Norrköping har! 🙂

Mellan gatufotoinläggen...

stoppar jag väl in lite industrilandskap. Det kan inte hjälpas, trots att jag nu för tiden tycker att det är roligast att både rikta kameran mot människor, och att stoppa in den typen av bilder i bloggen. Men bor man tre minuters gångpromenad mot de gula industribyggnaderna och Motala ström så gör man! Och det är mycket meditativt att ströva längs vattnet tidiga försommarmorgnar och knäppa ett och annat knäpp...

 svårt låta bli speglingarna i vattenytan...

på vissa ställen var det gott om någon tjock sörja på vattenytan, kanske inte så trevligt - men ganska dekorativt! 

och så klart man måste gå och se Strykjärnets nyöppnade fotoutställning "TANTER"! Får verkställas i veckan...

Fotografen i rosa kjol...

Jag tyckte hon gjorde sig bra där mot den mörka väggen - inramad av industribyggnadens fönster, från vägg och vattenyta…

För er som inte är bekanta med platsen; det är i Motala Ströms vattenyta som fönsterspeglingen sker, och där vattenkanten slutar tar vattenfallet vid. Fotografen har alltså det forsande vattenfallet på sin vänstersida - man kan gå längs med vattenfallet en bit…

(från helgens minneskort)

Favoritplats?

För min del iallafall en favoritfotoplats.

Om bilden; en av Strykjärnets väggar belyst av reflekterande morgontidigt solljus. Bredvid, uppstickandes ur Motala ströms vatten, Jan Svenungssons femte skorsten. 

Och idag inledde jag sommarsäsongens första riktigt tidiga morgon-promenad i industrilandskapet. Det var en härlig känsla; strosa omkring utan att frysa, uppleva morgonljuset och fågellivet. Och inga andra människor inom synhåll. Bara jag och en kamera.

Nu är det väl dax

för riktig vårvärme och sol!!!

Jag längtar verkligen till att kunna flanera runt på stan utan att frysa ihjäl - och jag vill fotografera skarpa, spännande skuggor...

Om bilden; en högst alldaglig bild - det kan ju vem som helst se, men jag gillar förstås bilskuggorna - som dessutom fick mej att bli sugen på Ahlgrens bilar. Kanske skulle jag ha färgat skuggorna rosa och mintgröna?

För övrigt håller jag på att lära mig att fokusera med AF-ON knappen - elementärt för de flesta kanske...men inte för mig, som tänkt att det nog inte skulle innebära någon skillnad. Men nu tror jag det, eller hoppas i alla fall. För jag vill komma åt att snabbare kunna sätta fokus, från till exempel en husvägg till en fågel som går in för landning, eller mot en cool tant som dyker upp i bilden. Och då tänker jag att fokusera med AF-ON knappen kan hjälpa mig, eftersom jag då kan ha kameran inställd på kontinuerlig autofokus (AF-C) och genom att släppa knappen eller hålla den inne kan jag bestämma om jag vill sätta fokus eller låta kameran fortsätta hitta ny fokus. Som jag har fotat hitintills har jag ofta haft kameran inställd på på AF-S och inte hunnit med när man både ska fokusera om och trycka av med avtryckarknappen.

Synpunkter tas gärna mot, kameran jag använder mest är en d850.