Häggvik, inte i ett nötskal, snarast en passant.

Jag passerade  ju igår när jag promenerade, för det är ju det man gör när man promenerar, passerar en massa saker, vyer, motiv, hus , människor, och om man  har en kamera  med sig, kanske även bilder. Bilder som följer med hem.

Som en sådan här:

Ett hus där kala höstbuskar spretar som ett rufsigt gubb-skägg.

Skolhusskägget var också tämligen okammat.

Så ett fynd:

En vägstump som jag aldrig gått förut.

Den ledde till en bekant vy.

De gula husen i Häggvik. Bilden fick bli svartvit så att gubben skulle synas.

Och här syns det att husen är gula.

V.S.V.

Och där bromsar vi in och stannar berättelsen.