Den glaciala vandringen fortsätter
Spetsbergen XII

De fyra vandrarna, inklusive fotografen, fortsätter strövtåget i  glaciärens vackra landskap, men bara en syns på bilden.

Ibland blev formerna djärvare

Hur djupt är det ner där? För djupt för att trilla ner, i alla fall. Ta det försiktigt, Peter.

Och ibland var landskapet öppnare och mjukare, med små sjöar. Även här syns en vandrare.

Och vackra blå sjöar där man kunde låta blicken drunkna, hittade vi med jämna mellanrum.

"Ett tag på återvägen kom solen fram och gav en dramatisk effekt åt sprickområdena på isen, men solskenet varade bara en kort stund."

Kan det ha varit denna korta stund?

Sedan skulle vi över till fast land igen, innan isvandringen var över. Dagboken berättar igen:

"Vadet hade blivit svårare, jag blötte ner kalsingarna. En massa isblock hade samlats på vårt gamla vadställe och Peter träffades på benet av is och blödde lätt."

Peter på väg över.

Och här är han nästan framme.

När vi kom tillbaks till stugan hade vi varit ute i 12 timmar och njöt av en middag med lappskojs och Mexicanagryta, plus te och kakor i stugvärmen. En givande dag var till ända.

2010-02-01 05:35   Peter Söderberg

fantastiskt!
och så välskrivet!! en fröjd att läsa - och vilka cliffhangers...! ;)

saknar en fortsättning... :(

först och främst pga nöjet - men även eftersom jag just börjat fundera på en resa dit själv! du kanske har tips...???

tack än en gång för inspirerande läsning och "tittning"...! :)
/p

Besvara