Knally-förmiddag

Lördag kl 09.10

Generalerna samlade vid förmiddagskontrollen

Gubbi, E-B, Inger, Thomas, Maria

I väntans tider. När ska första laget komma? Morgonfika. Fortfarande lite morgonkyligt. Små praktiska problem avhandlas. Vilka åker förbi en affär och köper papptallrikar, så vi slipper äta lunch direkt ur gemensam plastburk? Vilka åker direkt till nästa kontroll? Osv.

Och dom där skyltarna om ett annat, "riktigt" rally, kan dom ställa till något...

Men just nu är det lugnt

kl 9.44

Man kan sitta och vänta också. När ska första laget komma? Undrar vilka som ska komma först? De borde komma nu om de inte ska börja få tidsprickar. Hur många har löst rebusarna och hur många har öppnat hjälpen för att spara tid?

Det finns mycket man kan pladdra om...

kl 9.49

Det första laget kommer, och det andra är inte långt efter...

... dags för förmiddagskontrollen...

...och båda hann i tid och fick inget tidstillägg.

Blixt-Scrabble i storformat

kl 9.53

Bananpaus med bokstäver.

Det gäller att få mest poäng på två omgångar, med max 1,5 min/omgång.

Ta sju bokstäver ur säcken

kl 9.57

Vad kan det här bli?

Lägga ut

kl 10.14

"Bröla" heter det väl?

Och där tar vi också paus...

...fortsättning följer

Gränby, lördag morgon 14 maj kl 7.11
något är på gång.

Det verkar vara ett Knally.

Klockan är 11 minuter över sju en lördagmorgon i Uppsalas utkanter. Två bilar har samlats på den morgontomma parkeringen vid köpcentret och det  verkar som att något kommer att hända.

kl 7.12

Två av generalerna kollar att alla papper är i ordning medan två håller sig i bakgrunden.

kl 7.17

En babuschka med rysk kaviar?

kl. 7.18

Babushkan åtföljdes av den här barska figuren  Bäst att akta sig, kanske. Han sa "no comments", med en iskall stämma från kalla krigets dagar.

kl. 7.22

Ännu en bil har anlänt och den lastar ur mer sagolika typer.

kl 7.26

Nu har även några rödnäsor anslutit sig

kl 7.38

Dagens första rebus!

kl 7.40

Febril aktivitet!

kl 7.41

Även inne i bilen jobbar man.

Co-driver?

Det var knepigt, det här...

Knally?

Knally = Kalmar Nations Rebusrally.

Rebusrally = Att med hjälp av infernaliskt illmariga rebusar leta sig fram till en plats på kartan, och åka dit för att hitta nästa rebus...

Det tredje rebusen leder till förmiddagskontrollen - men den får ni läsa om i nästa inlägg.

När världen är alldeles för gul och när det plötsligt dyker upp saker i bilden och andra överflödiga små noteringar

Ibland gör jag utflykter för att hämta hem motiv, ibland går jag bara till jobbet och fångar vardagliga noteringar och reflektioner. I går reflekterade jag över hur gul världen var, och då tänker jag inte bara på maskrosor och forsythior utan också på marken jag vandrar på.

Är det inte onödigt gult...  ... vilket frosseri med färg...

Titta bara på marken...  ...vilket slöseri...

... det är inte lönn-löst här, kan man säga...

...men plötsligt dyker något upp i bilden...

... halshugget, men ändå.

Var det kanske då det blev en bild, eller var det då bilden blev förstörd?

Men visst är det väl vackert på något sätt?

Jag tröttnar aldrig på att passera de här träden

Saker som plötsligt dyker upp

Vad är det som har dykt upp här som ett främmande ogräs?

Det har jag funderat på lite då och då när jag passerat under det senaste året, eller ska jag kanske säga reagerat på, vad är det för ogräs som växer upp bland de gamla villorna? Ett visuellt ogräs som inte hör hemma där. Ett höghusbygge i fjärran som stör blicken. Eller är det möjligt att det är ett nytt spännande aritektoniskt inslag i stadbilden?

Det duger ju uppenbarligen att fotografera i alla fall, för just igår dök det upp både gul buske och cyklist i bilden. Precis vad som behövdes för att göra det fotograferingsbart.

Och här är det en påpasslig lastbil som dyker upp och gör betong- och maskrosbilden till en bild. Jag fick vänta en stund.

Trevlig helg, och passa på att fotografera när "det" dyker upp.

PEN + 17 mm, förstås ;)

Taraxacum Vulgare och lika vanlig betong,
samt en långhårig farfar och lite till

En del saker är vanligare än andra saker och när jag går till jobbet är det vissa saker som alltid finns där, vilken väg jag än går.  Betong till exempel, den undgår jag inte, även om den tar sig olika former på olika ställen längs skilda vägar. Och den finns alltid.

Andra saker är mer säsongsbetonade men kan då bli överväldigande i sin massverkan

E4:an och vanlig maskros (Taraxacum  vulgare). Ni ser väl hur den kryper och smyger upp för slänten, på väg mot långtradaren. Betongen kan anas i hörnet.

Nyodling?

Här är ju gångvägar och broar nyanlagda och det är först nu vi kan se hur floran breder ut sig. Förra sommaren var här bara leråker och gräsfrön. Och möjligen några busfrön.

Och här breder betongen ut sina armar...

Här finns det än så länge nästan inga maskrosor, och de som finns är så små att de inte syns. Betongen får stå för vanligheten. Betong Vulgare?

Skuggorna ska väl få vara med i leken också, och här är det en skugga som byggt sin egen bro över vägen.

Växtligheten breder ut sig här också, men blommorna är mer sippa av sig.

Vitsippor och betong. Det fick bli en ljus och vårlig bild.

Anna,  Mona,  Emma,  Rosa var det visst, men var kommer det ifrån? Det har jag glömt. (Men jag har ju heller aldrig varit någon vissångare)

På andra sidan bron hittade jag farfar, vithårig och skäggig.

Och farfar är förstås en Tussilago farfara, uråldrig hostmedicin.

Undrar om de sista bilderna är blombilder eller brobilder...

Blomfinnare var lille PEN med 17 mm vidvinkel

Om jag tar T-bana in till sta'n och pendeln hem så tar det ungefär samma tid som att gå, men det ger nya motiv

Det där med att det tar samma tid kräver förstås också att man har tur med tider och byten och uteblivna förseningar och så'nt.

Vad är då vitsen? Ja den är förstås inte att komma hem snabbast möjligt utan att få chansen att spilla extra tid på att gå mellan färdmedlen, med kamera tillgänglig och samtidigt njuta av Stockholmsvåren.

Färden började på Kista tunnelbanestation, med Kista Science Center alltid i blickfånget.

Ljuset var hårt även idag, så då gäller det att hänga med och göra hårdheten till motiv.

Somliga håller sig i ljuset, andra blir skuggfigurer...

När tåget nalkas flockas människorna

Den uppmärksamme kan se mitt välfotograferade hotellbygge i bakgrunden

Jag klev av vid Rådhuset (för att undvika Centralen) och vandrade mot Centrum och hamnade mitt emot ett annat hotellbygge och slog mig ner på en soffa och tittade på alla som myllrade, gick, cyklade och sprang.

Jag tog det lugnt och bara satt medan trafiken mitt emot kröp sakta framåt. Med betoning på både kröp och sakta.

En del var förståndiga nog att välja annat färdmedel.

Efter en stund drog jag mig tvärs över gatan till Stadshuset.

Där dök en portfölj- och kavajbärare upp i rätt ögonblick för att skapa en bild.

Han såg ut att njuta av verkligheten, befriad från sitt byråkratiska skrivbord, blickande ut över vattnet, drömmande om...  ja vadå?

När jag vred blicken åt andra hållet såg jag något annat

Hm, en fotograf och ...

Jag drog mig ditåt. Fanns det en fotograf, borde det finnas motiv...

Man kan fotografera utsikten mot Slussen och södermalm

Och man kan rikta in sig på att fotografera Münchenbryggeriet på andra sidan vattnet.

Ljuset var starkt, så jag behövde ingen blixt. Det behövde han. Och min kamera var mycket mindre än hans objektiv.

Men jag klarade mig ändå.

Etersom jag nu var nära Centralen promenerade jag till Södra Station för att åka hem. Och nu är jag hemma.