Jag har ett hus vid havet

vid en badstrand, därav sanden på min näbb (förstora gärna bilden). Sand har man överallt när man bor som jag.

Har även en gammal båt.

Ibland träffar jag mina kompisar och vi diskuterar alltid vem som ska ro båten.

Jag förstår inte riktigt hur man gör.

Vi kan nästan aldrig komma överrens om vem som ska ro.

Varenda gång blir någon av oss så sur och hoppar i vattnet, som om det skulle lösa det hela.

Till slut är det någon som ryter till och bestämmer vem som ska ro.

Bor även människor här och de lämnar märkliga spår efter sig i sanden.

Så, vem kan ro utan åror?

Tack för mig och på återseende, kanske.

Konst ?

Eller konstigt? Det är nog upp till betraktaren. Hur som helst färgglatt är det i alla fall.

Håll truten, nej varför det?

En tidig morgon i juli 2009 tog vi ut båten för en fisketur, vattnet var spegelblankt och dom enda som var pigga, var trutarna och av någon anledning kommer man dem närmre med båt, beror kanske på att de tror att de ska få lite fiskrens. De förde ett fasligt liv och det var spännande att studera dem. Vi fick dock ingen fisk men en trevlig morgonutflykt med båten.

Samma sommar tog vi vår båt från Hörvik till Bornholm och därefter till Christiansö. det är en så gudomligt vacker ö eller egentligen är det två öar, Christiansö och Fredriksö, även kallade Ärtholmarna. Det är en gångbro mellan dessa båda öar. Här kan man verkligen känna historiens vingslag.

Det var andra gången jag besökte öarna, första gången med segelbåt med min far och det var 1997. Trots att det gått elva år så såg det exakt likadant ut och samma känsla infann sig. Man blir som hänförd av öns historia, naturen och byggnaderna.

Läs mer http://sv.wikipedia.org/wiki/Ertholmene

 Trutarna var inte så skygga på Christiansö.

 Till sist ett par bilder tagna på självaste nyårsafton 2011 då vi i Hörvik hade ett fantastiskt fint väder.