Utanför mitt fönster

röjtas det ålbottengarn, en hel vetenskap det här med hur man fångar ål och ålens vandring, blir inte riktigt klok på det. Ålfike ska ha bedrivits i Hörvik redan på 1200-talet.  Det finns inte så många fiskare kvar här längre men de flesta som fortfarande håller på har endast gjort det.

 I morgon är det ålafisketsdag i Hörvik och ålakungen ska utses. Vi kommer nog att få många besökare på gallerian i morgon och det blir en lång dag. Ska ha kameran med.

Utanför mitt fönster en månad efter den sista..

Ja, så här såg det ut idag när jag satt och drack mitt morgonkaffe. Idag var rivningen av vår länga  eller Åberska huset som det heter i folkmun,planerad. Så här såg det ut utanför mitt fönster i dag.

Så här såg det ut en stund senare

Mitt i allt detta rivande har jag hunnit med en tjejkväll  på bygdegården i dag och ett foto på en stylad tjej blev det också. Fin håruppsättning.

Jag lovade att jag

skulle lägga ut alla bilderna från "Utanför mitt fönster". Här är hela serien..

och några extra bilder

Utanför mitt fönster 28 och den sista

Ja, den sista bilden i detta projekt. Har inte missat en dag och vissa dagar har det varit svårt att hinna med, inte att ta själva bilden utan publicera den. Jag kommer att följa upp detta med någon bild lite senare när det grönskar mer. Så tack alla ni som följt min serie!

Jag kommer forsätta blogga, känns som jag kommit igång lite mer tack vare detta.

Utanför mitt fönster 27..

Tio över fem i morse var jag uppe och på väg till jobbet, solen började visa sig men det var bara ett litet streck. Bilden är brusig, upptäckte att iso var lite högt. Det är ett problem för mig ibland efter att jag lekt och testat lite olika inställningar på kameran, jag glömmer helt enkelt att återställa och sen tar jag några bilder och som nu i morse då jag inte var  så vaken att jag kollade innan. Ja men så här blev det i allafall.

Nu har jag två veckor kvar att arbeta och sen blir det tre månaders tjänstledighet, ja det närmar sig med stormsteg. Tänkte försöka hinna med att skriva och ta lite bilder på mitt jobb innan jag går på ledighet.

För mig är och har mitt arbete varit ett sätt att få in pengar och att försörja mig. Jag både trivs och inte, jag kan tycka om att göra ganska monotona saker på jobbet, kan liksom vila hjärnan då. Men kan också känna mig understimulerad, det känns som om jag inte riktigt får göra det jag är bra på och det kan i och för sig diskuteras, vad jag är bra på. Men en slags känsla av att inte få göra det jag vill.

Då kan jag ibland tänka som så att hur många människor får möjlighet att arbeta med det som de verkligen vill. Har kommit fram till att det är inte flertalet. Men så är det så också att alla har inte behov av att förverkliga sig genom sitt arbete.

Hörde någon på radion som sa häromdan att Sverige behöver inte fler akademiker, det behövs fler entreprenörer, människor som skapar och bygger något och det för vår framtid. Arbeten har olika värden och vissa arbeten har mer status, är finare än andra.

Ta till exempel vårdyrken, det är lite av lågstatus i alla fall värderas det inte med bra löner, men andra yrken som tex ingengör eller tekniker har högre staus. Att vårda och ta hand om sjuka människor har ingen status.

Vi påverkas av så mycket idag även om vi inte tror det, vissa saker är fint och andra inte, ta bara det här med konst och kultur, det finns finkultur och fulkultur som klassas ner som billigare, enklare.

Det var någon som sa att ju svårare en tavla är eller ju "fulare" den är desto mer är den värd medan en tavla som är vacker tex en skagenmålning är inte fin, det är ingen "fin" konst. Ju svårare konsten är att förstå desto "finare" är den.

En sa till mig mig att jag tycker om svartvita bilder, ja det gör jag också om motivet tilltalar mig men jag tycker att man låst sig själv i hur man ser på en bild om man redan innan har bestämt sig för att man tycker mest om svartvita bilder. En bild är en bild, en tavla är en tavla, kont är konst och jag tycker att allt förtjänar en chans, att betraktas med öppna sinnen och ögon.

Vi påverkas av trender även omedvetet, vi tror vi vet vad vi tycker men många gånger påverkas vi av allt vi ser och hör mer än vi tror. Ibland tänker jag att det hade varit bra att gå tillbaks i barnstadiet och vara helt eller nästan opåverkad av vad andra tycker eller att man helt enkelt kunde trycka på knappen reset och nollställa sig. Ta in det som känns bra utan påverkan.

Lite tankar och kanske en aning snurriga..