Ödehuset igen - ett kåseri

Ödehuset. Ett litet kåseri om ett ödehus på Öland som jag besökt två år i rad.

Ja, nu är jag här igen. Det är drygt ett år sedan jag var här senast. Nu vet jag ju inte om du finns kvar i livet längre men jag skriver det här för dig. För jag vill berätta vad jag ser. Jag tycker nämligen att ditt hus har mycket att berätta. Det finns förstås en hel del gåtor där också. En dag kanske du reder ut allting för oss.

Jag kan berätta att äppelträden står i full blom i trädgården så det blir nog mycket äpplen i år. Men de behöver gallras sedan när frukten är på gång. Har du någon som hjälper dig? Jag kanske gör en tur till huset senare i sommar men då är jag rädd för att det är för sent.

Lien, som håller upp ytterdörren, är på plats i år också. Orvet är i mycket gott skick medan lien är väldigt rostig.

När jag kommer in i din lilla hall ser jag direkt de färggranna slipsarna som hänger i en galge på garderobsdörren. Vilken är din favorit?

En av dina kostymer, den gråblå, hänger på en galge ute i hallen. Den borde hängas in i garderoben för den far illa här ute i hallen. Du kanske ska skicka den till kemtvätten?

Jag tittar in i ditt fina vardagsrum och vad jag kan se så är det sig likt från förra året. Finsoffan med den fina kudden, moraklockan, stolarna och den blommiga soffan. Ja, allt verkar vara i sin ordning.

Fruktkvisten på väggen är fortfarande fräsch och fin

Den vita kakelugnen verkar vara i fint skick. Jag kan inte se några sprickor så det har inte varit några sättningar i huset. Du gjorde ett gott hantverk när du byggde huset.

Den röda soffan är verkligen fin. Vilket fint träarbete. Moraklockan är också väldigt fin. Jag undrar om verket fortfarande finns kvar? Du ska veta att jag inte rör någonting. Jag bara observerar och tar bilder. Fönstren är i skapligt skick men lite målarfärg skulle inte skada. Gardinerna hänger som förut.

Den gröna soffan, den röda fåtöljen och det blå bordet står precis på samma sätt som i fjol. De är alla i fint skick.

Jag tittar närmare på den fina tekannan och koppen som står på det blå bordet. Men vad är det för något som står bredvid?

Kameraväskan hänger fortfarande på spjället. Är det en bälgkamera du har där?

Den fint målade piedestalen och skeppsklockan är kvar på samma plats. Båda i fint skick. Jag undrar naturligtvis var skeppsklockan kommer ifrån.

Jag går in matsalen, eller kammaren, och ser att kakelugnen fortfarande är mycket fin. På bordet finns en brun s k doktorsväska. Vad kan det vara i den? Jag blir så nyfiken. Men som sagt var jag rör ingenting.

Jag tittar närmare och ser en tavla över Borgholms slott. Under den ligger en fin duk med gröna inslag som verkar vara hel och ren.

På väggen hänger ett brickband med två brickor. Brickbandet har skånemotiv och skulle behöva tvättas. På tapeten ser man fuktskador. Kan det vara taket som läcker in tror du?

Vänder jag mig om mot fönstret ser jag en utdragen låda som är lagd ovanpå skåpet. Lådan är full med kartor och broschyrer. Bl a en över Stockholm. Du har rest en hel del förstår jag. Visst är Stockholm en fin stad att flanera i?

Uppe på skåpet ser jag bl a en tvålkopp, rostig skruvmejsel, kasettband, pennor, lödtenn, en gammal sked, spegel och en dokumentportfölj. Du är en riktig pysselfarbror du.

Jag går förbi köket, för där är så mörkt, och in i sovrummet, som du också använder som verkstad som det tycks. Överkastet ligger uppslängt på sängens ena sida. Det verkar som om tapeten har blekts med åren. Visst var den blåaktig från början?

Lampan med textilskärm hänger fortfarande kvar i taket. Men nu är den rejält smutsig.

 Arbetsbänken är verkligen full av verktyg och prylar. I en blå skål ser jag en sekatör, en blocknyckel och några gamla matskedar. På bordet finns lite järntråd lindad omkring en träpinne.

Här ligger också en gammal Agfakamera och en ficklampa. I en cykelreparationsask ser jag några ventiler, kritor och några femtioöringar. Precis som förra året. Allt är i sin ordning.

På bänken ser jag också en tidningsbilaga som bl a visar en oxe som driver en stenslip samt en bild på sockerbruket i Mörbylånga.

I en utdragen låda ser jag två tuber med skokräm, två linjaler och en vinkelhake. Jag ser att du kortat av cykelkedjan med två länkar. De ligger här i lådan. Med tiden blev den väl för lång.

Här finns också två kaffekoppar med fint blommönster och ett par solglasögon. Den ena koppen har du använt för att röra till någon massa. Kanske var det Plastic Padding? För att skydda ögonen använde du solglasögonen. Ja, finurlig har du ju alltid varit. Det märks när jag vandrar runt här.

Förra året var jag aldrig upp på vinden. Jag tyckte inte trappan såg så säker ut. Nu går jag försiktigt upp på vinden och här ligger en massa saker. Först stöter jag på en städapparat och några broschyrer.

Jag ser också en hel del skor. Dina sandaler är i fint skick och håller några somrar till.

En nätt, liten fin radio av märket Blaupunkt står här alldeles nedanför vindsfönstret. Frånknappen är trasig. Jag misstänker att du slog av radion några gånger med skruvmejseln. Då går det så här.

I taket hänger en märklig rock. Den verkar skodd med fårskinn. När hade du den?

Här ligger några gamla exemplar av tidningen Lektyr. I ett uppslag kan man läsa om att Lars-Göran Nilsson i Brynäs var ganska så ruffig. Det här året ledde han utvisningsligan. Han var lite hetlevrad men en fantastisk hockeyspelare. Jag vet för jag har ju sett honom en massa gånger i Gavlerinken. Brynäs har alltid varit mitt favoritlag. Håller du fortfarande på Färjestaden?

I fönstret ligger din necessär bland lite kläder. En borste att rensa rakapparaten med ligger också där samt en kartong som det står "Santa Maria" på. Kan det var ett pussel med Columbus flaggskepp på?

Du har ställt upp tre inramade fotografier på vinden. Du måste berätta en dag vilka som är avbildade. Kan det vara från dina föräldrars bröllop vi ser på ett av fotografierna?

Mitt på golvet står en kartong med leksaker i. Jag ser traktorer, bilar, en släpvagn, lego och ett spel. Dessutom ser jag en fin Briojärnväg av trä och jag kan skymta en tillhörande vagn också. Loket kan jag däremot inte se. Du har inte berättat något alls om dina barn. Hur många har du? Var finns de nu?

Nedanför fönstret står en gammal vit emaljhink. De var vanliga när jag växte upp men sedan kom plasthinkarna och tog över.

En sommarduk ligger slängd över en gåbock. Jag kan tänka mig att du hade den på det blå bordet när du och familjen drack te på somrarna.

En spännande kista står häruppe också. Jag undrar vad du har i den? En dag får du berätta.

Nu går jag ut på din stora tomt och ser gaveln på sidohuset. Jag kan inte komma in där för dörrspringan är för liten. Vad har du därinne? Glöm inte att berätta!

Brunnslocket har ruttnat så det är bra att du lagt en järnplåt och en sten ovanpå.

En gammal skyffel står lutad mot ena grindstolpen. Den här har du öst cement med eller hur?

Du har ju jobbat en hel del på byggen som betongare gissar jag. Din gamla cementblandare och kompressor står under ett träd ute på tomten.

Den gamla diskbänken ligger här ute också.

På stenmuren ligger en del rörställningar

Där ligger också en gammal skottkärra från Ekeby bruk. Den är på 85 liter. Jag har haft precis lika fast den hade trähandtag.

Ett fint uthus har du byggt också. Jag går in och kollar vad du har därinne.

En gammal, trasig pall står alldeles innanför dörren. Du har, finurlig som du är, försökt laga den med snören.

Men titta! Här ser jag någonting spännande. En massa band till rullbandspelare. Jag ser band från Agfa, BASF och Scotch. Vilken bandspelare hade du? Jag hade en Tandberg. Stereo. Vad spelade du in för något? Spelade du in från radion uppe på vinden. Radio Luxemburg, Tio i topp, Kvällstoppen. Eller kanske Sveriges bilradio med C-G Hammarlund? Vad jag minns så pratade han inte sönder låtarna som många andra tyvärr gjorde. Du måste ta hand om banden. De mår inte bra av att ligga här oskyddade i uthuset. Du må tro att det kliar i mina fingrar när jag ser det här. Vad finns det på banden? Får jag inget svar från dig får jag nog kontakta hembygdsföreningen. Det gör ont i mig när jag ser det här.

I skogsbrynet har du byggt ett litet hönshus. Här har det kacklats en hel del genom åren. Du har haft färska ägg varje dag. Inte dåligt.

Besöket hos dig har varit väldigt intressant. Jag kanske kommer tillbaka senare den här sommaren. Då kan vi väl dricka te tillsammans. Bryggt i din fina tekanna som står på det blå bordet i ditt vackra vardagsrum.

På återseende

/Torbjörn

2010-06-14 20:58   Håkan Ringman

Fint kåseri, hoppas huset får stå orört länge.
Det tråkigaste med sådana här hus är att ungar o vuxna gillar att slåsönder saker.

Stäng o lås dörren efter dig.

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-14 23:33

Hej Håkan. Vad trevligt att du gillar mitt kåseri kring det här ödehuset. Jag har besökt huset två gånger sedan i fjol och kan konstatera att huset i stort sett är orört.

Svara

2010-06-14 22:18   Aldalfo

Mycket stiligt gjort. Spännande att se allt. Vilket fint hus, och fina grejer. Att du kan hålla dig ifrån att kika närmare på alla saker. Din berättelse får mig att tänka på en annan sak som är av ett liknande slag:
http://svt.se/2.33831/1.1798722/ett_dodsbo_blir_till_konst?lid=senasteNytt_1765014&lpos=rubrik_1798722

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-14 23:49

Hej Mats. Tack för dina vänliga ord. Visst är det svårt att hålla sig från att öppna lådor och liknande men det är en ynnest att få besöka ett sådant här hem som vad jag kan förstå har stått orört i många år. Det syns att det varit människor här men de har varit väldigt varsamma och lämnat saker och ting i fred. Tack för länken. Min förhoppning är att någon tar hand om sakerna som finns här innan det är för sent.

Svara

2010-06-14 22:25   Sabud

Intressant bildserie. Hoppas du får svar på dina frågor!
/Stephan

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-14 23:51

Hej Stephan. Vad roligt att du tycker om mitt inlägg. Jag hoppas också få svar på mina frågor en dag.

Svara

2010-06-14 22:35   Pia-kristina

Fint reportage och fina bilder, väcker massa frågor också vem bodde där, vad var det för person,, vad gjorde han, varför är det nu övergivet med alla saker kvar?

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-14 23:56

Hej Pia-kristina. Dina vänliga ord gläder mig. Visst är det underligt att alla saker är kvar i huset. Jag kan konstatera att det mesta är helt orört sedan jag var här i fjol. Jag planerar att göra ytterligare besök men också att göra lite efterfrågningar. Jag vill veta mer om vilka som bodde i det här huset och vad som hände dem.

Svara

2010-06-14 23:33   Tyri

Vilket fint kåseri och trevliga bilder . Kul att läsa:o)
MVh synnöve

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-14 23:58

Hej Synnöve. Vad trevligt att du tittar in. Det gläder mig att du gillar mitt lilla kåseri och mina bilder.

Svara

2010-06-15 06:58   EGW

Så märkligt att huset står där, som om ägaren bara rest sig och gått sin väg. Och inga vandaler som varit där och ställt till det. Finkostymen och slipsarna... man tror knappt att det är sant! Visst anar man en liten tragedi. Plötslig sjukdom, kanske död. Och ingen som känt ansvar för huset.

Du har verkligen lyckats skildra dina intryck så att platsen lever!

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-15 10:53

Tack Ernst Göran för dina vänliga ord. Ja, det är en märklig känsla man får när man går in i detta hus. Kostymerna och slipsarna hänger på sina galgar. Det fina vardagsrummet är fullt möblerat med vackra möbler. I en bokhylla finns massor med böcker. I andra delar av huset är det lite småstökigt med prylar och verktyg liggande överallt men inget är förstört. Bara utspritt. Trädgården har säkert varit jättefin en gång med fruktträd, prydnadsbuskar och rabatter. Nu är den ordentligt igenväxt. Jag undrar självklart vad som hänt här. Kanske får jag en dag veta.

Svara

2010-06-15 18:57   Aldalfo

Läste tidningen i morse och fick en ny parallell till ditt fina blogg inlägg.
Där stod det att fotografen Henry Leutwyler fotograferat av Michael Jacksons efterlämnade prylar, strumpor, tavlor, möbler, barnböcker, smycken, allt möjligt, innan det auktionerades bort. Det blev en bok "Neverland lost" med fotografierna.
Visst kan döda ting avslöja något om dess ägare

Besvara

Svar från pic-tor 2010-06-15 19:20

Absolut, visst är det så. Jag skulle hemskt gärna vilja veta mer om de som bott i det här huset. Skulle någon vara kvar i livet skulle jag naturligtvis vilja träffa den personen och det ultimata vore naturligtvis att gemensamt besöka huset.

Mvh
Torbjörn

Svara

2015-08-12 00:54   malin_ostholm

Hej Torbjörn!

Vilket fantastisk uppvisning i både bild och text, jag blir alldeles varm i hjärtroten!

Kanske har jag fel, men jag tror mig känna igen huset - och då kan jag förhoppningsvis räta ut några av dina frågetecken. Meddela mig ungefärlig adress, så vet vi om det är det jag tänker på. Du når mig på: malin_ostholm@hotmail.com

Vänliga hälsningar Malin

Besvara

Svar från pic-tor 2018-10-29 11:21

Har skickat mejl.

Svara

2017-06-25 08:07   mattias1337

Skulle man få fråga var detta huset ligger? Bor nämligen på Öland så hade kunnat åka dit när som helst och ta några foton, så folket får se hur det ser ur idag efter 5 år du lagt upp dessa bilder.// Mattias Olsson

Besvara

2018-01-17 12:10   GunnarW

En sån rörande fin berättelse i ord och bild. Ett möte.

Besvara

Svar från pic-tor 2018-01-17 23:04

Tack för dina vänliga ord Gunnar.

Svara