Pro Memoria
Tagelskjortan blev en dark horse med silverman
Så här får det bli
I natt dök det upp en dark horse med silver i manen. Jag kom på att min M3:a har stått sedan i somras. Den behöver verkligen få jobba lite. Så här får det bli.

Leica M3 med Elmarit 90/2,8 och exponeringsmätare Voigtländer VCII
Jag har visserligen en Leicameter från samma år som kamerahuset men den har lurat mig flera gånger så jag garderar med VCII som är ny. Kameran är tillverkad 1955 och i originalutförande (en del lät ändra sina M3:or till single stroke och kompletterade med ramväljare). Objektivet är från 1960 och i fint skick. Det är lite synd att jag inte klarar retrokamerapoolens krav (objektivet är nätt och jämnt för ungt) men det här ekipaget är ju vikt för Dogmapoolen.
Så här kommer alltså mitt Dogmalöfte att se ut ett tag framöver
Kamera: Leica M3
Objektiv: 90 mm
Film: Svartvitt Tmax400
Framkallare: Xtol
Må gudarna stå mig bi...
Färg på tagelskjortan?
Silver eller svart?
Jag har nu sovit på saken och under natten har två alternativ utkristalliserat sig. Ett i svart och ett i silver.
Svarta alternativet

Rolleiflex 3,5B, 75 mm/3,5 (motsvarar 50mm på småbild)
Jag har planerat att göra en fotobok med Rolleiflexbilder där jag använder de olika tillbehören som jag har. Och då behöver jag ta en hel del nya bilder i alla fall. Så det skulle passa bra med att ha denna som Dogmakamera ett bra tag parallellt med det projektet
Silveralternativet
90 mm ligger precis på gränsen till vad Dogma tillåter. Det här är verkligen inte min gren och objektivet står mest på hyllan och samlar damm. Så just därför kunde det vara kul att utmana sig själv och se vartåt det bär. Man kan ju råka finna att det går riktigt bra. Och att utvecklas är väl att spränga gränser, eller?
Men jag ska hålla er på halster ett tag till. Jag ska nog sova på saken...
Mellanformataren
Ny tagelskjorta - den gamla behöver tvättas
Byta Dogmalöfte eller inte, det är frågan
Mitt nuvarande Dogmalöfte är ganska gammalt vid det här laget. ZM, Sonnaren, Tmax400 och Xtol har funkat fint och var trevligt.
Men ombyte förnöjer så nu vill jag byta, och byta till en större utmaning. Men vad? Så här funderar jag.
Ta en brännvidd som inte många väljer eller ett säkert kort? 15, 90 eller favoriten 35?
Zeiss ZM eller en helmanuell? Rentav en spegelreflex? Eller mellanformat igen?
Ska jag bara ange 400 ISO och därmed öppna för andra filmer? Eller köra digitalt?
Ska jag byta framkallare? Är det tillåtet att framkalla i Lightroom och Silver Efex Pro, tro?
Så många alternativ! Men bara fyra beslut.
Men inte idag...
Obeslutsam mellanformatare
Min kamerakrönika - Epilog
Nutid och därefter...
Nu när kamerakrönikan är slut kan man undra vad nästa steg ska bli. Helt säkert kommer det att bli flera kameror i mitt liv. Nörderiet med gamla kameror tar inte slut redan vid 57 års ålder. Inte heller slutar tillverkarna att utveckla fina kameror. För mig återstår några gamla godingar att erövra såsom ur-Contaflexen (TLR för 135-film), Contax IIa eller IIIa, den bästa M-Leican, en Leica 1A med sin hockeyklubba och varför inte en Corfield Periflex 1 i svinläder (udda SLR med periskopspegel). Storformat ligger nära till hands också. Jag har en 4"x5" på långlån av en kollega som jag fotar med då och då. Kanske skaffar jag en egen eller så renoverar jag min 8"x10" fältkamera med objektiv från 1896. Det slutliga nörderiet och toppen på min yrkeskarriär vore att skapa en egen kamera så som jag vill ha den. Så det är väl tur att jag har långt kvar till pension. I våras missade jag möjliheten att få vara med och konstruera ett nytt kamerahus för Hasselblad. Det hade varit något! Men jag hade ingen lust att börja veckopendla igen.
Här kommer nu en bildkavalkad på kamerorna i mitt liv.
1964 Nettar 515/16 1967 Agfa Isolette 1974 Praktica IVB 1979 Konica C35
1982 Chinon CE-5 1985 Chinon CP-5 1990 Chinon Genesis II 1999 Olympus µZOOM115

2004 Canon Powershot A80 2007 Nikon D80 2008 Nikon Coolpix S710 2009 Bronica S2A
2009 Rolleiflex 3,5B 2009 Leica M3 2010 Zeiss Ikon ZM 2010 Leica IIIf

2011 Finepix X100 2011 Nikon S 2011 Olympus OM-2n ???? Tachihara?
7 tyskar, 12 japaner och Bellman (jag). Och Bellman vinner förstås...
Mellanformataren
PS
Har just satt i batterier i en svart Olympus OM40 Program med synlig mässing. Men den vill inte riktigt...
Min kamerakrönika - del 19
Olympus OM-2n
Strax innan det blev populärt att skriva om OM-1 på FS (höst 2011) så erövrade jag den här av en arbetskamrat som erbjöd mig den gratis. Jag betalade i alla fall då det kändes bättre att ha gjort en "affär" för oss båda. Ett härligt stycke kamera i samma storlek som min M3. Det enda som är större på den är objektiven. De blir lite biffigare när det sitter en spegel i vägen.
Till den följde flera objektiv och andra tillbehör och jag har skaffat ett par objektiv till. Jag saknade t ex en 35:a. Eftersom jag kommit över den nyss har jag inte tagit mer än ett några rullar med den. Till skillnad från andra som använder samma kamera jämt så växlar jag ju kamera ganska ofta nu för tiden. Jag är dock helt överens med Bengt Björkbom om att Olympus OM-system är ett mycket trevligt och kompetent kamerasystem i en storlek som passar mig och min typ av fotografering.
Här kommer några få bildexempel från de få rullar jag hittills kört.
Klubbkompisar i befintligt ljus. Det är ytterst sällan jag dammar av blixten.
Och nu ett svep i Slussen. Charmigt dyster.
Betydligt charmigare är det i Gamla stan
Men en del ställen är svårhittade
Mera fjäderprakt. Sergels torg.
Mellanformataren
PS
Den här kameran kommer att få många fler rullar vad det lider. Nu sitter det en Portra i den. Färg, alltså.













