Lilllbrorsan hälsar på

Tänkte ta en paus i bloggen ikväll men skriver några rader ändå. Lillbrorsan är i Stockholm några dagar med husvagn, fru och hunden Primus. De bor på campingen i S:a Ängby, ett stenkast från där vi bor. Om lillbrorsan finns det mycket att berätta men inte nu och här.

Här en komplett bild av hela syskonskaran. Lillbrorsan är den glade skiten till vänster. Det fina hårsvallet är numera utbytt mot en skinande skalle.

o- förled till svenska ord

Norrlänningar har ett härligt ofog för sig med det svenska språket. Allt som inte är, sätter de o- framför. Inget konstigt egentligen. Så är det med massor med svenska ord: ofärdig, olycka, oinvigd, ointressant m fl bla bla obla. Men herrar i Akademin, vad sägs om oi? Eller okall, ovarm?

Till skillnad från det täcka könet, dit alla kvinnor hör, hör alla män till det otäcka. Det slås fast i alla dagstidningar varje dag och i olika forskningsrapporter. Polisrapporter med för den delen. Omdömet klibbar fast vid mig som spetälska. Jag borde ropa ”Oren, oren!”. Sån var lagen (men inte profeterna) i Bibeln. Men jag vill inte. Jag är otroligt oelak och osnorkig, på gränsen till oviktig och mitt osnobbindex är skyhögt. Jag är helt otillhörig det otäcka könet. En den. Och dessutom osnygg.

Här ett ofoto (negativ kallas det) av ofin kvalitet. Vad det föreställer är oklart. Men sannolikt en otäck kompis 1974.

Helvetet kan vänta

Livet är alldeles för långt för att göras till ett helvete. Det får räcka med en stund då och då. Som när man hittar p-boten på bilen som står perfekt parkerad på lagom avstånd från lagens armar,  trodde man. Eller när man grämer sig över något småttigt i flera timmar. Eller när man växlat några hårda ord och sedan går och ältar det som sagts i flera dagar. Eller när man ångrar något man inte gjort men borde ha gjort, eller tvärtom.

Det finns tillräckligt många anledningar att störa sinnesfriden för att förstöra ett helt liv om man vill eller har lust. Somliga har en läggning åt det hållet. Jag har det ibland.

Det finns minst lika många anledningar att glädjas för att förgylla ett helt liv om man vill eller har lust. Somliga har en läggning åt det hållet. Jag har det också.

Jag väljer den soliga sidan men hamnar i skuggan då och då. Det gör inget. Då uppskattar man solen och värmen mera när man kommer tillbaka. Eller så skiner man bort skuggorna själv. Som en god vän som hade MS i några decennier och dog strax före sin 50-årsdag. Alla beundrade hennes goda humör i alla år.

Här är en bild som får representera demonerna i våra liv. Uppspikad som en grotesk dekoration på ett hus där jag inte vill bo, Kina slott vid Drottningholm i Stockholm.

Namnbyte

För att hjälpa mina läsare att inte ta för allvarligt på det jag skriver så byter jag namn på bloggen till Bilder & Kåserier med passande underrubrik. Här är ett litet utdrag ur Nationalencyklopedins mångordiga förklaring om kåseri.

kåseri (fr. couseri, av couser ’tala förtroligt’, ’pladdra’ (sannolikt eg. ’lägga fram sina skäl’, ’skylla på’), litterär genre som främst karakteriseras av lättsamt talspråksliknande framställningssätt.

(Äntligen hade jag lite nytta av NE)

Sista dan