Småbåtshamnen

Jag vandrade runt i en småbåtshamn och försökte hitta några bilder, men det var svårt för båtarna var uppställda för vintern och inte i någon direkt ordning.

Inte en båt i sjön.

Man undrar ju hur mycket ägaren till den här segelbåten vet om vindarnas krafter?? Jo, lite kan han/hon nog, det fanns några rep som var fästade i själva ställningen. 

Huskvarna i regnet

Nu har husbilen fått stå still i två månader på grund av sjukdomar och att vi legat på sjukhus både min fru och jag. Men äntligen kom vi iväg på en resa, först till kompisar i Högboda i Värmland, och nu är vi på väg ner mot Kosta där vi ska träffa andra husbilskompisar och äta hyttsill samtidigt som vi blir underhållna av Chris Kläfford.
Just nu står vi i Huskvarna vid vätterns strand och på grund av regnet är det först idag som jag kunnat gå ut en runda med kameran under ett uppehåll. Det blir lite gråa dämpade färger i det väder som råder. 

Vi har verkligen längtat efter att komma ut med husbilen igen så vi bryr oss inte om att det är skitväder...

Tullgarn i höstfärger

Idag har det varit riktigt gråväder, men vi tog hundarna och åkte till Tullgarns slott som ligger ca 15 minuters bilfärd från oss. Vi tänkte att även om det är grått ute så har nog träden färgats gula, hela parken består ju av lövträd.

Och mycket riktigt här var det gult.

Det blir mycket för parkarbetarna att ta reda på när alla löv har ramlat ner.

Jag var tvungen att ta en bild på mitt favoritträd på Tullgarn som jag tror är någon form av hängpil.

Nu har vi tagit oss runt på vår runda i parken och är tillbaka vid parkeringen. Efter det här så åkte vi till Saltå Kvarn och köpte fikabröd, det är gofika det!

Lutande trädet

Den här lutande tallen finns på en av stigarna där jag brukar gå med hundarna. Nu är det nog en fyra fem år sedan som den blåste omkull under en storm, men den kilade fast sig mellan ett par andra tallar. Under åren har lutningen ökat något vartefter några grenar har gått av. Det är lika spännande att gå där efter en rejäl storm och se om trädet fortfarande står kvar.

Jag som i många år har fotat med Fuji kameror har nu skaffat mig en spegelfri Canon, och nu måste jag lära mig hantera råfilerna från en sådan.

Flyinge i dimma

Innan jag blev sjuk så var vi och hälsade på ena sonen som studerar och jobbar med hästar på Flyinge Kungsgård nere i Skåne. Det var dimmiga dagar.

Här är det lördag och Nicklas är på väg in till tävlingsbanan. Han rider dressyr och i dag tävlar han i klassen Medelsvår B2, hästen har ett långt fint namn men kallas för Jussi. Eftersom Nicklas studerar på Flyinge så får han låna hästar för att tävla på helgerna. Flyinge är en av Svenska Ridsportförbundets tre riksanläggningar, de andra två är Strömsholm utanför Eskilstuna och Wången utanför Krokom.

Inga bilder från själva ridningen, vi fick stå för långt ifrån och jag hade bara ett 35mm på kameran. Men det gick bra han fick drygt 70 poäng och slutade tvåa. Nu vill han byta från ridstövlar till något bekvämare, även om ridstövlarna kostar som en månadshyra för en trerummare så är ett par sneakers betydligt skönare att gå i.

Ända sedan han började tävla för många år sedan har han alltid gått igenom sin och hästens prestation direkt efteråt, vad gick bra, vad gick mindre bra, vad kan vi förbättra till nästa gång. Här fångade jag honom när han sitter och funderar.

Nästa morgon vaknade vi till ett Flyinge i ännu mer dimma. Vi har tur som får stå på ridanläggningen med vår husbil, på de här platserna står det annars hästbussar när man har tävlingar och andra evenemang. Självklart kollar vi med anläggningsansvariga varje gång att det går bra att stå där ett par nätter.

Det är tidig morgon men hästarna ska motioneras, för vissa räcker det med en promenad runt anläggningen. I bakgrunden ett av de äldre ridhusen.

Längst bort i bild ser man det nyaste ridhuset, ett ridhus som stod färdigt och oanvänt under ett antal år. Det visade sig att byggfirman använt för klena balkar i taket och ridhuset fick inte användas. Efter några års processande och konkurser så rättades felaktigheterna till och numera används det som det var tänkt.

Precis bredvid den stora parken finns en galoppbana, en sandbana som är 1 km lång, där hästarna kan få sträcka ut ordentligt.

Jag har i ett tidigare inlägg visat bilder på hingstgravarna som finns på Flyinge. Här är en dimmig bild på den stora eken där de flesta hingstarna ligger begravda,

Avslutar med en bild på entren till den nya pampiga utearenan för ridning och körning med t.ex. fyrspann. Precis som med det nya ridhuset gick det fel här också. Anläggningsfirman som gjorde markarbeten med bl.a. höjning av marknivåer använde sig av kontaminerade fyllnadsmassor. Så även här fick man vänta på tillstånd att använda arenan, som det ser ut nu får man använda anläggningen vid tävlingar ett visst antal gånger per år, men inte för daglig träning. Man undrar ju vad man har för projektledare för sådana här stora projekt, är det byggprojektledare eller är det hästmänniskor...