Sakta tillbaka till livet

Tänk vad fort livet kan förändras. Idag var första gången på väldigt länge som jag tog med kameran ut, tillsammans med min nya följeslagare. En rullator. det är ju för gamla människor som min pappa som är 91 år, jag är ju bara 66.

För över en månad sedan blev jag hastigt sjuk med huvudvärk och feber. Vi var ute på rull med husbilen i skåne, och hade firat vår 25-åriga bröllopsdag utefter vägen. Efter att ha lämnat sonen i Flyinge och landat på Barsebäckstrands camping så däckade jag på kvällen, på den campingen blev vi kvar längre än vi tänkt eftersom jag mådde riktigt dåligt. Hursomhelst så blev jag bättre och vi kunde rulla vidare, det blev några stopp på vägen men eftersom jag inte blev riktigt bra så styrde vi kosan hemåt.
Nu blev det ett par veckor med varierande grad av huvudvärk, det släppte aldrig helt. Sedan blev det plötsligt värre med mer huvudvärk och feber. Jag fick problem med balansen, ramlade ur sängen när jag skulle upp på toa och kunde inte resa mig upp utan hjälp, jag var helt utan kraft. Dessutom hade jag svårt att prata, att få fram vissa ord, någon form av afasi. Då ringde min fru ambulansen. 
När jag kom in till Södertälje sjukhus var det riktigt illa, 39,5 i temp, skakningar och frossa så att sängen rörde på sig. Och ovanpå det hade jag en huvudvärk som jag aldrig varit med om, alvedon och liknande hjälpte inte. Jag ville helst att de skulle söva ner mig, eller liksom släcka lyset.

Efter två dagar med provtagningar och kontroller under alla dygnets timmar så hittade de orsaken, TBE fästingburen hjärnhinneinflammation, vilket en dag senare kunde verifieras med prov av ryggmärgsvätskan. En pågående infektion i och runt hjärnan och hjärnhinnorna.
Mot TBE finns det inga läkemedel utan det måste kroppen ta hand om själv, det man kan göra är att behandla symptomen, huvudvärk och feber. Sakta blev jag bättre och till sist fick jag komma hem, de men jag har kvar är dålig balans och jag blir fort trött, hjärntrött. Men enligt läkarna har jag goda chanser att bli helt återställd men det kommer att ta tid, troligen flera månader.

Varför skriver jag om det här? Inte för att ni ska tycka synd om mig, jag har själv valt att inte vaccinera mig mot TBE trots att vi bor i ett fåstingrikt område och vi har två hundar. Nej, anledningen är att jag vill uppmana er som inte gjort det att vaccinera sig mot TBE. Det är en sjukdom som jag inte skulle vilja att det drabbade min värsta fiende (om jag hade någon sådan).

Höstfärgerna börjar komma, det ser jag på mina promenader ut till postlådorna. Det har varit min promenad under ett par dagar när jag fått tillstånd att gå ut själv, 200 meter ut och 200 meter tillbaka, det är en härlig känsla att komma ut och röra på sig och få känna på höstluften.

 Men idag kände jag mig stark och fortsatte några hundra meter till bort mot den gamla gården i Hejsta. Jag som genom åren har sprungit ett stort antal millopp, halvmaror och ett maratonlopp, cyklat landsvägscykel och kört mountainbike i skogen. Och numera har jag gått med hundarna mer än 10000 steg varje dag, alltid varit aktiv.
Men nu säger alla att jag ska ta det lugnt och de har nog rätt, för efter min dagliga, korta promenad blir jag trött och sover middag ett par timmar.

När jag kom hem så hittade jag den här färgprakten i den enda rabatt som jag brukar bry mig om. Jag vet inte vad det är för växt men det var en riktig färgklick som gjorde mig glad.

Och jag repeterar, vaccinera er mot TBE!

Planket 2025

Igår, lördag, åkte jag in till Stockholm för att titta på Planket. Jag såg självklart en hel del fina bilder men jag tyckte nästan att det var för mycket intryck, för mycket bilder och för mycket folk. Det blev svårt att ta in allt, svårt att kunna fokusera på bilderna.

Nu är det här ingen kritik mot Planket, utan det är min upplevelse. Planket är nog mer en happening där man kan se fotografi, mingla och träffa kompisar och nya bekantskaper. Formen i den här storleken passar nog inte mig utan jag vill se bilder i lite mer lugn och ro där man kan stanna upp utan att folk står i vägen eller vill gå förbi...

Jag tog inga bilder på årets Plank utan jag bjuder på en bild som jag tog för några år sedan, på en som inte var ett dugg intresserad av bilderna som visades.

Rådjur i skymningen

Igår kväll tog jag bilen och åkte en runda på Mörkö där det finns goda chanser att se vilt, speciellt i skymningen. Med mig hade jag kameran, Fuji X-S10, och mitt 100-400.
Jag använder så gott som alltid single-point autofokus men tänkte att jag skulle testa zone autofokus och se om kameran kunde sätta fokus på djuren, speciellt om de var i rörelse. Som ni ser på bilden så har jag lite att lära om jag ska använda den tekniken :)

Hursomhelst var det en fin kväll och jag spanade in fyra rådjur, en räv och en älgko med kalv. Så jag var nöjd även om det inte direkt blev några bilder att ta med hem.

Flyinge Kungsgård - hingstgravarna

För en vecka sedan var vi nere hos vår son som jobbar med hästar på Flyinge Kungsgård, vi hjälpte honom med flytt till en ny lägenhet.
Mellan arbetspassen och städningen tog jag en paus och gick en runda med kameran på Flyinge.

Det fanns en del storkar kvar på taken till stallbyggnaderna men flera bon var tomma. 

Det var fler som jobbade på plattformar på taken, trots att det var lördag.

För något år sedan så var det en blogg här på Fotosidan om hingstgravar på Strömsholm, minns tyvärr inte vem som skrev den. Flyinge har också begravt framstående hingstar genom åren och de här två gravarna står lite för sig själva i den stora parken. Tyvärr är skötseln av själva parken inte så högt prioriterad, utom ridvägarna och en del öppna gräsytor.

Om man följer ridvägen från de första gravarna så kommer man fram till en jättestor gräsyta som allmänt kallas för Hastings, men det riktiga namnet är Warren Hastings parken. Warren Hastings var en av de bästa avelshingstarna man har haft på Flyinge, i slutet av 1800-talet. Här under den stora eken ligger 18 hingstar begravda.

Sex gravar på långsidorna och tre gravar på kortsidorna.

En av de äldre gravarna.

Och här är den senaste graven och troligen den sista för nu är det fullt runt eken. Jag vet inte heller vad lagar och regler säger om att gräva ner så stora kadaver nuförtiden.

Hastings används mycket för träning, både av ryttare och av de som kör med vagn. Man ser hjulspår i en cirkel på bilden.

Det finns mycket att fotografera på Flyinge Kungsgård. Speciellt om man är där under skolterminerna, eftersom man bedriver både gymnasie- och högskoleutbildning så är det då mer liv och rörelse på ridbanorna och även runt omkring.

Midsommar i en traktorvagn

Midsommar firades traditionsenligt hos våra vänner som har en liten gård utanför Hölö, och som vanligt var det en liten utflykt med traktorn på förmiddagen innan sillunchen.

I en lövad och flaggprydd vagn åkte vi ut i det sörmländska landskapet.

Kransar förbereddes med björkris.

Sedan skulle det plockas blommor för att pryda kransarna.

Humöret och stämningen var på topp.

Avslutar med en bild på min älskade fru. Jag vet att hon har björkris som sticker upp ur huvudet :) , men jag tycker ändå om bilden som också visar vilket fint landskap vi har runt omkring där vi bor.