Note to myself

Gav mig ut på en promenad framåt kvällskvisten. Solen var på väg ner och jag längtade ut i svalkan. Sagt och gjort, jag och kameran gick på tur ner till Ösbyträsk. Men jag insåg när solen sakta försvann att jag nog hellre ska gå ut på morgonen, i soluppgången i stället. Ganska obehagligt att vandra ut i sommarnatten. Nåja, vid träsket var det lugnt. Mötte knappt en kotte, såg inte ens några insekter... Dött, så när som på dessa ungdomar som var på väg ut i sommarkvällen... Kanske ett sista dopp för dagen??

Jag såg en svart katt som lurade i det höga gräset också... Annars var allt lugnt. Vattnet låg spegelblankt och livlöst...

Mörka, dystra bilder... hösten börjar göra sig påmind med det allt tidigare mörkret... Detta var sista bilden från Ösbyträsk denna kväll... 

Tog vägen förbi Gustavsbergs IP - Ekvallen där en kille dekorerar tennisklubbens hus med sprayfärg... Något jag och barnen såg redan för några dagar sedan... Poängen med det hela vet jag inte. Tog ingen bild av kontverket idag men här är några tidigare bilder

Jag betämde mig för att ta bussen hem. Klockan närmde sig 22 och jag gillar inte "mördarbacken" om kvällarna. Sagt och gjort... jag smög mig genom Gustavsbergs centrum. Mopparna skrek ute på gatan, ungdomarna körde runt på bakhjulen... Två polisbilar med fyra poliser befann sig i centrum för att omhänderta två unga män, berusade eller påverkade av annat... Den ena hade en hund som någon vän förbarmade sig över när han skulle tas till sjukan för bedömning.  I övrigt lite småstökigt och oroligt. 

Jag blir alltmer medveten om att jag inte vill befinna mig ute om kvällarna. Bussen var sen och jag fick vänta länge. Blir nervös av berusade människor och nä, det är inte för mig. 

När bussen väl kom ställde sig en kvinna ivägen för bussen så den inte kunde köra... Jag misstänker att det var den berusade kvinnan med rullator som brukar hänga i centrum... Hon mopsade med ungdomarna och verkade allmänt grinig. 

Nä, tacka vet jag morgonpromenader, i ensamhet, tystnad och lugn... 

Att våga språnget!

Lycka är att våga språnget, att ta sig mot nya äventyr och lärdomar. Min yngste son som är 10 år lärde sig cykla under den senaste semesterveckan. Från att ha varit mer än lovligt rädd, osäker och otrygg kan vi nu bege oss ut på nya äventyr tillsammans. Han vågar inte cykla i nerförsbackar än men ett stort kliv är taget! 

Till nästa sommar blir det en ny cykel till grabben! Det ser jag fram emot!

Den bästa stunden...

Den bästa stunden för mig är när jag i tysthet och självsamhet får promenera i naturen med min kamera. Tidigt, tidigt i morse ringde väckningen på mobilen och jag snoozade... skulle jag verkligen gå upp, jag som nyss somnat?? Men kl 3.30 kom jag upp ur sängen och vid 4 befann jag mig vid Ösbyträsk för att möta morgonsolen. 

Dimman över vattnet är vacker... men det var inte något vidare ljus än. Det dröjde en stund innan solen stigit upp tillräckligt högt för att ge mig ljuset jag sökte... 

En halvtimme senare började solens strålar sprida sig genom trädens grenar. 

Tillslut hade jag ljuset som jag sökt, Dimman lättar över vattnet och reflektionen av träden är vacker. 

Såg inte så många djur... ett rådjur som betade och dessa fåglar som kanske var ett par med ungar??? De verkade bli nervösa av min närvaro...

Det riktigt vackra ljuset nådde mig först kl 05.30 när jag var på väg hemåt... bedårande. Helt klart värt att gå upp mitt i natten!

Idag började min första barnfria semestervecka. Därav kunde jag bege mig ut så tidigt på morgonen för att sedan återvända hem, äta lite frukost, dricka kaffe och sen lägga mig igen... Barnen är hos sin pappa nu i två veckor... Det är lång tid utan barnan men i morgon bär det av ner till Malmö för ett par dagars fotograferande. Jag hoppas på lite fint väder då vi bl a planerar att åka en sväng till Ystad samt till Köpenhamn. 

Underbara ungar...

I ljuset från skärmen...