Följ med mig in i min fotobubbla, här kan allting hända. Välkomna in om och när ni vill!
Ambivalent.
Nu skriver jag igen...ja, jag har raderat inte bara ett utan två påbörjade inlägg. Ibland är det bara så att orden inte flyter, i alla fall inte de skrivna.
Mörkret i rummet lindar in mig i en skön avslappnad känsla och endast datorfläktens ljud håller mig sällskap ikväll.
Nu ska jag kika in till er andra bloggare, jag tassar tyst och lämnar nog inga avtryck idag men ni ska veta att jag läser, tittar och njuter. Jag trivs med er, ni ger mig syre!
Bilden ni får ikväll representerar kvällens mörker, den är redigerad för en annorlunda sinnesstämning men med ljusa strimmor av hopp om en välkomnade ny dag för oss alla.
"Det bästa med framtiden är att den kommer bara en dag i sänder"/Abraham Lincoln
På återseende/Carina
Publicerad 2026-05-19 21:54 |
Läst 198 ggr
Mina konvaljer blommar med nu, måste nog ut å fota dom snart.
Mvh Nini
Hjärtans tack Nini.
/Carina
HaD/Gunte..
Stort tack Gunte!
/Carina
Jättevackert
Stefan
Mängder med tack Stefan!
/Carina
Stort stort tack Peter, ja mycket målmedveten redigering ;-)
/Carina
Hälsningar Lena
Böjer ödmjukt på nacken och säger stort tack Lena.
/Carina
Hälsningar Sven
Stort och ännu större tack Sven, här har jag "dragit hårt" i reglagen men ändå på precisionsnivå för att åstadkomma den känsla jag var ute efter. På min Fb fotosida döpte jag det till The sound of silence.
/Carina
Tusen tack Peter. Ja visst är det så...man längtar efter att ta upp dem i datorn och se vad som funkade och vad som inte funkade. Ibland tycker man att nu fick jag den ultimata bilden, så kommer man hem och upptäcker att så var inte fallet medans en annan visar sig ha de egenskaperna som gör att det blir speciellt. Då ser vi fram emot att få se dina liljekonvaljbilder nu Peter.
/Carina
Fint skrivet.
Själv är jag inne i olika faser när det gäller fotosidan, just nu har lusten inte alls funnits, varken till att blogga eller kommentera men kikar in ibland.
Ing-Marie
Mängder med tack Ing-Marie! Men du, jag känner igen mig på pricken....det har hänt att jag har haft månaders av uppehåll i sociala medier för att lusten och orken inte synkar med vad huvudet egentligen vill...Det är bara att låta det vara så och återkomma när kropp och själ är redo och mogen för det igen. Fint att du trots allt kikar in ibland.
/Carina
Det var min mammas favoritblomma. Hon fick den varje mors dag och den pryder även hennes gravsten. Men när jag planterade liljekonvaljlökar där ville de inte alls ta sig. Några blad kom, men inte mer.
Däremot, vid vår uppfart där bilen står, där trivs de och blommar som om de alltid hört hemma just där.
Man kan inte bestämma över dem — lika lite som över framtiden.
Tack för fin text Margareta, jag och min syster plockade också liljekonvaljer till mamma på morsdagen och på hennes dödsannons satte vi en liljekonvalj som symbol.
Ha det fint.
/Carina