"Ars artis gratia, konst för konstens skull"
Vågen!
Jag är en ganska kort person, jag når dock upp att se över ratten när jag kör bil ;-) så inte överkort men dock under 1.60 cm över havet.
Smal har jag bara varit i tonåren och för 35 år sedan när jag skilde mig från min första man, då levde jag på kaffe, morotsjuice och cigg i princip. Sprang eller cyklade vart jag än skulle så det var inte konstigt att kilona rasade. Dock inte hållbart i längden att väga under 50 kg, det var rysligt magert.
Tack och lov träffade jag efter något år min blivande och nuvarande make så det där med kilona rättade ju till sig igen en del...inte minst när vi blev gravida och jag gick upp väldigt många kilo.
Och sen har det pendlats...och pendlats...
Dock har jag hellre lite för mycket än för lite.
MEN!
Har ju känt att det gått lite för mycket uppåt, jag och svärdottern är vansinnigt förtjusta i att fika...lite för förtjusta. Ställde mig på vågen häromdagen och fick en smärre chock...ni som vet, ni vet!
Nu ska jag bli av med sockerberoendet har jag bestämt mig för, attans trist i glasstider men har man inte gjort något åt det på vintern så får man skylla sig själv eller hur.
Socker är ju en jäkla bov så det skippar jag helt i minst en månad, kosten får sig ett lyft den med då det är lika bra att köra på ordentligt i en inkörsport till bättre leverne, och ja...ciggen är ett minne blott sen 7.5 år tillbaka, vansinnigt skönt att slippa den lasten.
Vad som också får hoppas över är den där lilla men ack så goda fredags eller lördagsdrycken innan maten...men det kan det vara värt!
Skåla kan man även göra i bubbelvatten!
Bjuder på lite godsaker såhär på onsdagskvällen.
Tack för att du tittat och läst ända hit! (Wish me luck)
På återseende/Carina
Livet och döden.
"Det första andetaget är början till döden" lyder ett italienskt ordspråk. Och ja, när man tänker efter så är det ju faktiskt så hur lite vi än vill det så är det vår slutliga destination i detta livet. Vad som händer sedan får var och en ha sin egen tro på.
Igår fick vi i fotoklubben ett sorgligt besked om att en av våra medlemmar "vandrat vidare med sin kamera till okänd destination". Även om det är livets gång så berör det mig djupt i själen, hon var lätt att tycka om och lär bli saknad av många.
Jag slutar där för idag.
Vila i frid Inga-Britt.
/Carina
Tystlåten modell.
När jag ska fota någon i min lilla studio här hemma så vill jag göra allt färdigt redan dagen innan, vilken backdrop ska jag ha? Ska modellen stå eller sitta? Vilket objektiv ska jag välja? Ev rekvisita ska letas fram och framför allt så ska LJUSET funka, jag är alltid lika nervös för att sätta ljus det är ju så olika till vilken sorts bilder man ska ta.
När man fotar barn måste man vara lite snabb för de tröttnar fort, det brukar dock gå snabbt att få dem att känna sig trygga och de tycker nog ofta att det kanske är en lite rolig tant som står där och tramsar med dem för att allting ska bli till en bra upplevelse...win win för oss alla. Barnet är glad, förälder nöjd och jag får tagit de bilder som är beställda.
Här får ni stifta bekantskap med min tystlåtna modell, Herr Nalle som satt så fromt och läste i en bok medan jag satte ljuset. Herr N sviker mig aldrig och han klagar inte heller när det tar en evig tid med många omtagningar för att allt ska stämma. Den här gången fick han dessutom sitta kvar i stolen ända tills dagen efter ;-) ;-) stackarn...
Dagen efter kom så Elias med en av föräldrarna, han skulle bli fotad i en tröja som skulle avslöja en hemlighet.....! Gullungen var hur duktig som helst och han hade pratat om det flera gånger veckorna efter fotograferingen så han blev ju inte helt avskräckt även om han visst var lite skeptisk till en början. Det blev även lite bilder på den blivande mamman och storebror tillsammans så ni får två från den dagens bildskörd här nedanför.
Ja, jag har tillåtelse att visa bilder på dem.
Tack för ni läst och tittat ända hit!
På återseende/Carina
Ambivalent.
Nu skriver jag igen...ja, jag har raderat inte bara ett utan två påbörjade inlägg. Ibland är det bara så att orden inte flyter, i alla fall inte de skrivna.
Mörkret i rummet lindar in mig i en skön avslappnad känsla och endast datorfläktens ljud håller mig sällskap ikväll.
Nu ska jag kika in till er andra bloggare, jag tassar tyst och lämnar nog inga avtryck idag men ni ska veta att jag läser, tittar och njuter. Jag trivs med er, ni ger mig syre!
Bilden ni får ikväll representerar kvällens mörker, den är redigerad för en annorlunda sinnesstämning men med ljusa strimmor av hopp om en välkomnade ny dag för oss alla.
"Det bästa med framtiden är att den kommer bara en dag i sänder"/Abraham Lincoln
På återseende/Carina
Harmoni!
Bilder med bara en eller få färger skapar harmoni i våra själar, man kan välja komplementfärger för resultat där du vill "bryta av" innehållet eller väljer man färger som går ungefär ton i ton.
Färglära i sig är ju en komplicerad historia (eller inte) men jag väljer att fota och redigera så jag blir nöjd, ibland som här väldigt enkel redigering och andra gånger på helt annat komplext sätt. Det beror på dagens humör!
På sidan obsid.se läser man om färgernas betydelse. (här i korthet)
Grönt är en färg som ligger nära naturen och lugnet. Den symboliserar harmoni, balans och pånyttfödelse. Grönt är en positiv färg som ger oss energi.
Gult är den ljusaste av alla färgerna, därför är det naturligt att den symboliserar energi, livlighet, hopp, kreativitet och ungdom.
Här får ni en av varje, fotade i onsdags efter jag varit och fotat vattenbufflar på Åby ängar, Kristianstad.
"Lycka är när dina tankar, dina ord och dina handlingar är i harmoni"// Mahatma Gandhi
Tack för att ni läst och tittat ända hit!
På återseende/Carina













