Säveåns dalgång vid Floda

Har bott i Sävedalen hela mitt liv men aldrig kommit att besöka de övre delarna av Säveåns dalgång i höjd med Floda. I somras blev det ett besök. Vi parkerade vid Floda reningsverk och gick en bit nedströms till bron och tillbaka. Det var mitt på dagen, vackert, lummigt och varmt. Inte så mycket djurliv att observera men spår efter t ex bäver var tydliga och intressanta. Vi hade med fika och njöt av turen som jag dokumenterade med några bilder.

Det var en lummig grönska över stigen som gav välgörande skugga och trots sol och värme blev vandringen behaglig. Stigen gick ömsom över stock och sten och ömsom över anlagda spångar som denna.

På flera ställen längs stranden syntes tydliga spår efter bäver, en del relativt nygjort och en del lite äldre. Bävern själv såg vi dock inte till.

En bit nedströms ligger denna bro som jag tror heter Krusebacka bro. Vi har här passerat bron och befinner oss på den nordvästra sidan om ån. Här vände vi för dagen och gick tillbaka över bron och motströms upp mot reningsverket igen. På vägen blev det ett skönt stopp med lite fika i trädens skugga.

Nere vid bron var vattnet lugnt och det fanns en del fågelliv

 


En bit uppströms blev vattnet mer turbulent och därefter såg vi inget djurliv denna dag. Fåglarna i "ankdammen" till höger blev de sista som kameran fångade för dagen.




En vacker näckros i en stilla vrå av ån får bli slutbilden som summerar en härlig promenad.

Tack för att Du tittat! Förhoppningsvis kunde Du också känna något av den naturupplevelse som vi hade.

Hälsningar från Sävedalen
Per-Åke 

Tittut råbocken

Under en promenad runt Härlanda Tjärn mitt på dagen dök denna råbock plötsligt upp och gjorde sig ingen större brådska. Kameran var med så det fick bli några spontana bilder.

Tack för att Du tittat!

Hälsningar från Sävedalen
Per-Åke

Ekorre på styva linan

Jag fick vänta ganska länge på att kunna foto årets första ekorre men när den väl dök upp under ett av mina fågelpass så bjöd den på en balansakt utöver det vanliga.

Oj, det var högt, vågar knappt titta...

Fast det doftar gott, bäst att undersöka ändå...

Lite vingligt var det, bäst att gå försiktigt...

Kanske bäst att vända...

Vart leder denna gren tro...

Hu, det är verkligen högt...

Nu tar grenen slut, bäst att vända innan jag trillar...

Tillbaka på stabilt underlag igen, det känns bra!

Tack för att Du tagit del av min bildberättelse om ekorren på styva linan!

Hälsningar från Sävedalen
Per-Åke

Mer gröngöling på fågelpasset

I onsdags var det dags för ännu ett träningspass i fågelfotografering från vår altan. Förväntningarna var inte så höga, vädret var omväxlande med mulet, regnskurar och solglimtar om vartannat. Tänkte att det ändå blir en stunds skön avkoppling bakom kameran. Döm om min förvåning när jag, efter att enbart ha suttit en kort stund, såg en gröngöling komma promenerande över gräsmattan, rakt mot mig!

Passet blev istället väldigt intensivt med några bra bilder på gröngöling, stor hackspett, ekorre, nötväcka, blåmes och talgoxe. Jag satt totalt ca 3 tim, varav jag tillbringade nästan hälften av tiden att försöka följa gröngölingen som obekymrat promenerade runt på tomten och plockade i sig diverse småkryp som förmodligen lockats till ytan av regnet som fallit. Som närmast stod gröngölingen endast ca 3 m ifrån mig. Stativet var inte optimalt placerat för dessa övningar. Av rädsla att skrämma bort fågeln vågade jag knappt röra mig och mot slutet protesterade kroppen högt mot den obekväma ställningen.

Under tiden jag följde gröngölingen dök även en större hackspett upp och jag lyckades få några bilder av den sittande på tallen, innan den hoppade ner mot fågelmataren. Även ekorren kom på besök och började glufsa i sig maten som jag lagt i det lilla hålet i stubben översida. Den satt med god ro och det fick bli några bilder på den också.

Har kommit på mig själv att, i takt med att mer spännande arter dyker upp, börja ignorera talgoxe, nötväcka och blåmes. De är ju dock fortfarande lika fascinerande små fåglar så för att aktivt motverka detta beteende tog jag några bilder även på dessa. 

Presenterar utvalda bilder i kronologisk ordning, den första togs kl 14:11 och den sista kl 15:43. Under passet försvann gröngölingen ut bland träden två gångar, men kom ganska snabbt tillbaka. Eftersom jag, för inte så länge sedan, sett två individer samtidigt på tomten så undrar jag nu - är det en och samma individ på mina bilder eller har jag fotat två olika individer? Tacksam om Du, som har ett skarpare fågelöga än mitt, kan bidra med hjälp.

Tack för att Du tittat på mina bilder! Det blev ganska många bilder i detta inlägg men jag tänkte att eftersom jag valt att inte kommentera varje enskild bild så blir inlägget ändå tillräckligt lätt att konsumera. Vad tycker Du, är det för många bilder i detta inlägg?

Hälsningar från Sävedalen
Per-Åke

Gröngöling på besök

I lördags tog jag, för första gången sen i maj, fram telezoomen med stora stativet och ställde mig på vår altan med uppsikt över fågelmataren som jag fyllt med säsongens första mat några dagar tidigare. Jag hade sett att småfåglarna upptäckt att maten var tillbaka och efter att ha varit tomt hela sommaren var det nu lite trafik runt fågelmataren igen. Jag fick några bilder av blåmes, talgoxe och nötväcka. Dessutom så jag skymten av större hackspett och ekorre men fick inte chansen att ta några bilder. Hörde också ett kraftfullt nytt läte ifrån träden och undrade vad det kunde vara för fågel, den lät ganska speciellt.

Efter en dryg timma hörde jag oväsen i skogsbrynet till vänster och såg i ögonvrån två lite större fåglar som tycktes jaga varandra nerför en tallstam. En försvann men en fågel satte sig på marken under tallen. När jag tittade närmare såg jag en fågel med lång kraftig näbb, olivgrön rygg och en röd hätta. Den såg ut som en hackspett och jag insåg att det måste vara en gröngöling, en fågelart som jag aldrig sett men som jag läst om i Kalle Anka under barndomen. Nu sitter det en på marken, knappt 10 m ifrån mig.

Mellan kameran och fågeln fanns inte enbart grässtrån utan också en stor stolpe tillhörande altanen. Jag bestämde mig för att försiktigt flytta stativet och försöka få fri sikt för några bilder innan gröngölingen försvinner. Jag lyckades både flytta stativet och få några användbara bilder av gröngölingen innan den klättrade uppför trädstammen och försvann. Efter att ha läst om arten på Internet har jag kommit fram till att det var en ungfågel jag sett samt att den gillar myror. Detta förklarar fågelns intresse för just denna plats. I marken precis bredvid stenarna har nämligen myrorna ett bo.

Det blev en oväntat bra fågelfotopremiär för min del denna lördag. Gröngölingen blev art nr 29 som jag lyckats fotografera och Du ser de bästa bilderna nedan. Hoppas Du också kan uppskatta bilderna av den vackra fågeln.

Tack för att Du tagit Dig tid att titta på mina bilder av gröngölingen, hoppas att Du fått en positiv upplevelse!

Hälsningar från Sävedalen
Per-Åke