Morgondagg och backsippor

Jag gjorde slag i saken. Långfredagen skall bli lååååång så jag gick upp kvart över fyra för att åka till Fjärås bräcka i norra Halland, ville vara där innan solen gick upp. Backsipporna har börjar titta upp och efter en klar och relativt kall natt är förutsättningarna på plats för mycket dagg.

Jag var litet väl tidig, hade gott kunnat vänta en halv timme till men innan solen gick upp letade jag upp en vitsippsbacke, ville testa att fota dem i relativt mörker.

Så småningom bröt solen igenom, temperaturen sjönk och daggen la sig fint överallt. Rejäla kängor och regnbyxor är inte så dumt när man skall kräla runt i det våta gräset och det var bara att sätta igång med backsipporna. Denna gången ville jag koncentrera mig på själva daggen och inte på artporträtt.

Klicka på länken så kan du köra ett bildspel.

http://www.fotosidan.se/slideshow/fullsize.htm?sort=&_portfolios=306561&ck=42

/FW

Grodorna har börjat leka.

Jag har tittat förbi dammen ett antal gånger den senaste veckan för att se om grodorna dykt upp och idag var de där. Leken har väl inte riktigt kommit igång men det var ändå gott om rom som flöt omkring.

Jag började med mitt 105mm makro tillsammans med Nikons nya 2x konverter. Den kombon har jag inte testat tidigare och jag blev imponerad av resultatet. Skärpa, färg och kontrast var precis som jag väntade mig, i alla fall efter detta första test. Att ha en vinkelsökare på kameran underlättar så klart.

Jag hade bestämt mig för att försöka komma ännu lägre än förut. Det är inte så lätt i den här dammen då sidorna sluttar ner mot vattnet där grodorna håller till. Alltså var det på med regnbyxor och kavla upp ärmarna så jag kunde ligga på knä och luta mig mot armbågarna. Det är ganska kallt och söligt men absolut värt besväret.

Rör man sig bara lugnt blir grodorna inte rädda. De ligger lugnt kvar i vattnet och tittar mest nyfiket på mig. Om det råkar bli en hastig rörelse försvinner de flesta snabbt under ytan för att snart vara uppe igen. Det känns verkligen inte som man stör dem i sina förehavanden.

Efter några bilder med objektivets motljusskydd doppat i vattnet plockade jag fram min Olympus Tough 8000. Jag ville prova om jag kunde komma riktigt nära både grodorna och vattenytan.

Till min stora förvåning kom några grodor närmare när jag doppade ner kameran i vattnet framför dem. Två av dem kom till och med fram och satte nosen mot objektivet och liksom buffade på kameran. Jag funderar på om de faktiskt kan ha sett sin spegelbild i objektivet. Jag provade flera gånger och de gjorde likadant varje gång. En helt underbar, kul och förvånande upplevelse måste jag säga.

Nu har en sådan Olympus sina klara begränsningar men ett par skarpa bilder blev det med kameran bara någon centimeter framför nosen och halvt doppad under ytan.

Nikon D700, Makro 105/2,8 VR, TC-20E III

Nikon D700, Makro 105/2,8 VR, TC-20E III

Olympus Tough 8000 några cm framför grodan. Tyvärr funkar makro bara vid det vidvinkligaste läget.

Här är grodan bara ett par cm från kameran men skärpan ville inte tyvärr. Denna bilden inspirerar till flera försök. Gillar ytspänningen.

/FW