Betraktelser i sensorformat.

Jag kommer inte att göra några djupdykningar i mitt inre utan helt enkelt försöka dela med mig av små, och kanske stora, händelser bakom kameran.

Sand, sand, vilket jävla land eller kortsemester i Danmark

I söndags klev vi på (eller rullade på) morgonfärjan i
Göteborg med destination Fredrikshamn. Några dagar på nordjylland som turister,
förhoppningsvis bad och litet avslappning.

Så mycket bad blev det inte, det blåste och var inte så
varmt så vi åkte runt och kikade i stället, dessutom blev jag rejält förkyld så
fort vi kom till danmark. Ett av målen blev Råbjerg Knude, en fyr som inte
kunde hålla undan för sanden, numera nerlagd. På vägen dit slås man av den
enorma sanddyn som har växt upp runt fyren, den syns på långt håll.

Att kliva runt där ger en märklig känsla, storleken, den
finkorniga och lättflyktiga sanden, tanken på hur det har känts att bygget av
fyren var själva upphovet till att sanddynen växte och att man på många ställen
inte kan se något annat än sand. Senast jag var här fanns fyrvaktarbostäder och andra hus
kvar men nu är det rivet och fyrtornet står nog tyvärr bara och förfaller.

Här finns att läsa om fyren och dess öde. http://www.rubjergfyr.dk/Rubjerg%20100/Rubjerg100.htm

Sista bilden är på Sct.Laurentii Kirke eller ”Den tilsandede kirke”. Bilden ljuger litet, nästan hela tornet syns men denna blev litet mer dramatisk. Kyrkan ligger några kilometer söder
om Skagen och blev nerlagd 1795 redan men tornet bevarades som sjömärke. Resten
såldes på auktion!!! Det samma gällde här som för fyren, det gick inte att hålla undan för
sanden. http://da.wikipedia.org/wiki/Den_tilsandede_kirke 

/FW

Postat 2011-06-17 14:26 | Läst 5346 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera

Naturfotograf goes sports (again).

Sedan förra bloggen har det återigen blivit tillfälle att fota lite sport. Denna gång var det longboard nerför backen på Ramberget i Göteborg. http://www.jsmlongboards.com/nyhet/nyhet_visa.asp?id=121
Grabben och hans kompisar ville dit, de har pratat om det i flera veckor, så det var bara att hänga på sig grejorna och åka med.

Enligt speakern kommer de upp i ca 50km/tim men i t ex alperna finns det backar där de toppar 100km/tim. Att fara nerför asfaltbackar bara några centimeter ovanför måste vara en mäktig fartupplevelse och adrenalinkick. Det var imponerande hur orädda de var, några väl skyddade medan andra åkte i bara hjälm och handskydd och det var riktigt tight många gånger. Gamla MC-ställ kom till heders bland de mest skyddade, de var rejält slitna på utsatta ställen.

Det var litet knöligt att få till det fotomässigt med blandat solljus och skugga men det gick ändå ganska bra tycker jag och även denna gång var det en riktigt kul och utmanande fotoupplevelse.

/FW

 

 

Postat 2011-06-06 17:49 | Läst 3833 ggr. | Permalink | Kommentarer (4) | Kommentera