Getinghonung

Fotografering hellre än bra

Getinghonung 274/Har inte gett upp

Ett blad som inte gett upp.....än ..

Postat 2018-11-28 19:40 | Läst 1162 ggr. | Permalink | Kommentarer (2) | Kommentera

Getinghonung 273/Nu vet jag vem som bor här

Den fina onsdagen börjar närma sig sitt slut. Med lite jobb så fick jag ordning och reda. Så nu förstår jag att det är jag som bor här.

Det blev till och med två saffranskakor bakade, som jag hoppas att de gillar på jobbet i morgon.

Postat 2018-11-21 19:25 | Läst 1024 ggr. | Permalink | Kommentarer (0) | Kommentera

Getinghonung 372/Vem bor här

Onsdag, härliga onsdag, min lediga dag. Ser mig omkring och undrar vem som bor här. Kan omöjligt vara jag.

Har i alla fall fått in en saffranskaka i ugnen

Postat 2018-11-21 10:27 | Läst 1098 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Getinghonung 371/Dyrt kaffe

För ett par år sen var jag på väg hem från Kina. På väg hem från Beijing blev det en mellanlandning i Guang zhou. Jag var galet kaffesugen, fanns bara kaffe i huvudet. In på närmaste kaffehak. Beställde kaffe och jag ville ju gärna ha en kaka också. Men tyvärr ingen kaka fanns. Med facit i hand var det tur att det inte fanns kaka. Fick mitt kaffe och fick se vad jag skulle betala 110 kr, för en vanlig kopp kaffe! Jag vågar knappt tänka på vad en kaka skulle ha kostat. Men kaffet var jättegott. Osäker på om jag skulle kostat på mig den koppen kaffe om jag kollat priset innan.

Men nu har jag förra helgen drucket ännu dyrare kaffe. Och det var bara en glöggmugg full med kaffe. Jag var på fotoutställning och blev galet kaffesugen. En vän ringde sin man och bad honom komma med en termos kaffe. Men på sin biltur med kaffeleveransen till oss  ringde min vän till honom. Han svarade och polisen såg honom prata i mobilen. Det blev dyrt, mycket dyrt, 1500 kr. Så den glöggmuggen med kaffe blev dyrare än den i Kina. Men gott var det.

Postat 2018-11-17 07:51 | Läst 1153 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera

Getinghonung 370/Ett litet steg i taget

Jag har varit på en föreläsning om att lyfta sig själv. Jag fascineras av människor som brinner för det de missionerar om. Och jag blir alltid lyft, ett tag, sen bleknar det tyvärr.

När jag satt i salen och han började pratade så var det som han talade direkt till mig. Han ritade en ring och sa att här är ditt liv nu och sen ritade han ytterligare en ring längre bort och sa det här är livet du tror att du vill ha. Mellan ringarna är det ett glapp. Du får arbeta för att ta dig till ringen du vill ha, men alla har inte kapacitet för att arbeta sig dit. Men man ska inte ge upp man kan skaffa sig kapacitet genom att ta små steg i taget. Bra, inget är omöjligt.

Jag har också för inte så länge sedan varit på en föreläsning av en fotograf som bestigit Kilimanjaro. Han visade jättefina bilder och pratade sig varm för att bestiga Kilimanjaro. Jag kände att det var kört för mig. Är inte i topptrim, dålig ork och har ett antal kilo för mycket, synd.
Men så läste jag kort därefter om en dam, 73 år, som bestigit Kilimanjaro. Men glappet  mellan min ring nu och ringen som vill bestiga Kilimanjaro är stor, min kapacitet är inte bra. Men tillfälligheterna är ibland något man kan fundera över. Jag hamnade på en hälsomässa där personal från ett gym hävdade att de kunde hjälpa till med allt bara man hade ett mål. Då sa jag det här om att bestiga Kilimanjaro (sikta mot stjärnorna). Instruktören var hurtig och sa att det gick nog att få till. Sen tittade han på mig med granskande ögon och sa; du ska kanske börja med att bestiga Kebnekajse. Då tänkte jag ett litet steg i taget, eller?

Det här är ju också lite uppför..........

Postat 2018-11-11 22:02 | Läst 1126 ggr. | Permalink | Kommentarer (1) | Kommentera
1 2 Nästa