Politics!

If you repeat a lie often enough, it becomes truth / Politics

Street art Stockholm

Hur kallt får det vara på jobbet?

Spruckna Löften!

Vanadisbadet.

Vart tog det Vilda Vanadisbadet vägen. Ett bad som många stockholmare minns med glädje. Men nu bara ett stort förfall och en skamfläck. Många turer har det blivit ang en stor satsning och som ständigt uteblivit. Fagra löften och storstilade plander utlovades feb. 2008 av finansborgarrådet Kristina Axén Olin och idrottsborgarrådet Madeleine Sjöstedt. En framtid för det gamla badet har jag dock slutat att tro på. Här finns det säkert andra planer ;)

Följ med på en tur i förfallets spår.

Sista bilden får symbolisera dess öde.

Spåren av människor i det nedlagda och bortglömda.

Så äntligen blevdet av. Snart ett har gått utan att jag kommit iväg för att spinna vidare på ett intresse som legat mig varm om hjärtat. Ett intresse för det som är nedlagt,bortglömt och där man kan ana livet som pågick. Snart kan vi inte ens ana livet som pågick. Ett foto blir det som vi kan ta ett steg tillbaks i vår historia.

Resan för dagen, var att se vad det blivit av de gamla tegelbruken som  vi besökt vid ett tidigare tillfälle. Tegelskorstenarna står där ännu kvar som ett utropstecken över grantopparna. Förfallet blir påtalande från år till år. Den senaste vintern har gått hårt åt de gamla bruken och inte blir det bättre med uteblivit underhåll. Snart är det bara en tidsfråga att man tvingas riva pga rasrisk.

Allt är inte rasrisk benäget. Efter mycket letande och en stor hjälp av folk på trakten kunde vi till slut hitta den gamla kalkbruksruinen.

Till stor glädje fann vi att det var relativt orört och hoppas att så få bli.

De gamla skottkärrorna står där prydligt uppställda , som det vore efter ett avlutat arbetspass.

I en byggnad intill kalkbrottet står fortfarande en tippvagn. För denna byggnad år nog slutet nära.

Med dessa bilder och funderingar i bakfikan gick resan mot storstaden igen.

Fler bilder finns från mitt besök i albumet "kalkbruket"

Ha en bra midsommar!

Mitt första inlägg.

Första dagen på resten av mitt liv! Eller vad man nu brukar säga. Nu har jag bestämt mig! Tror jag. Det finns ingen anledning att vänta till "måndag" Bara tanken på att blogga har varit främmande. Att lägga upp en bild är väl ok, men när det kommer till att skriva något som kan vara av intresse blir det Stop!

Med dagens måttliga temp, så fick det bli handräckning vid fönsterputsningen.

Till mitt första inlägg kanske min  bild "Vi tre" passar bra.