... bilder från här och nu och där och då...

19 oktober - Notuddskajen, Västerås

Några bilder från hamnen vid Notudden

nr 1 - ett helt nytt bostadsområde har vuxit fram vid Notuddskajen

nr 2 - här ligger Kokpunkten, ett gammalt ångkraftverk som har byggts om till ett modernt actionbadhus

nr 3 - vy mot Lillåudden, med en marina i förgrunden och Lantmännens silo i bakgrunden, längst bak skymtar ABB:s torn

Hej så länge ... // Mats

Inlagt 2020-10-19 19:01 | Läst 1211 ggr. | Permalink


(visas ej)

Hur mycket är tre plus två?
Skriv svaret med bokstäver
Värmeverket känner jag ju igen men inte mycket mer. Jag gick förbi det många gånger när jag promenerade hem till Lövuddens elevhem som jag bodde på när jag gick på Flygteknikerskolan, som då låg vid Johannisbergs sportflygfält. Då var det väldigt fin natur kring Lövudden.

På den tiden var det syndigaste i den staden Bryggargårdens disko och A-salen i Folkets Hus. Det fanns en pub som hette Stopet eller möjligen Stupet och billigt dåligt vin drack man på en restaurang som hette Mälaren och låg vid Folkets hus.

En gång kom en av mina rumskompisar som f.ö. saknade körkort och hämtade fyra av oss utanför A-salen i en gamnal risig DKW han lånat av en annan elev utan lov. Nere vid järnvägen fick vi en nyfiken polispatrullbil efter oss hela vägen till Elevhemmet och Robban från Örebro som körde, började i svår nervositet att krypköra, vilket gjorde polisen än mer misstänksam. Vi skrek att han måste gasa och köra i mer normal fart mot värmeverket och Lövudden. Robban var helt värdelös på att växla, så det fick han hjälpligt hjälp med av killen som satt bredvid och instruerade honom om när han skulle koppla ur och i. När vi kom fram till Lövudden lämnade ALLA bilen på den sida ratten INTE satt på och försvann upp på våra rum och klädde av oss med blixtens hastighet.

Polisen väckte elevhemsföreståndaren och sedan gick de runt och väckte varenda en och lyste oss i våra ansikten med ficklampa. Till sist kände Robban trycket och erkände att det var han som varit chaffören under vår vingliga färd.Det ledde till att han fick vänta något extra år på att ta körkort. Robban fick inte bara skit av elevhemsföreståndaren och polisen utan även av alla de som polisen väckt mitt i natten. Det var hur som helst en kväll och en bilfärd jag inte glömt trots att det var mer än 50-år sedan detta skedde 1967.
Svar från Mats Andersson 2020-10-20 11:03
Tack Sten-Åke för att du delar med dig av din minnesvärda historia. Jag kom till Västerås i mitten av 70-talet och minns Bryggargården, A-salen, restaurang Mälaren och Stopet som fanns kvar även då jag kom till stan.
När det gäller din fråga om utomhusbadet på Lögarängen så finns det kvar i en ombyggd version. Men det har hänt mycket under årens lopp. Den gamla simhallen från 1967 har ersatts av ett nybyggt badhus som invigdes förra året. Utomhusbadet har också byggts om men på grund av coronan har invigningen flyttats fram till nästa sommar. Mellan Lögarängen och småbåtshamnen finns en nyanlagd badstrand (Lögastrand) som är mycket populärt.
Men det byggs mycket nu och under de senaste åren har nya bostadsområden vuxit fram bl.a. på Lillåudden. De finns mycket att upptäcka och återupptäcka så välkommen till Västerås :) Ha det gott // Mats
Sten-Åke Sändh 2020-10-20 23:44
Låter som om det är dags för ett återbesök!

Jag tror inte jag riktigt begrep mig på Västerås. Då var det så väldigt väsensskilt från Stockholm med sin industri- och sportkultur och alla dessa cyklande människor som bara vällde ut från ASEA och Metallverken. ... men det var kul att gå på hockey (en av mina klasskompisar spelade i ett av Västerås-lagen) och maken till enögd publik har jag sällan sett. Det var nästan publiken som som dömde: "Tolvan var de! Tolvan varde!", skrek de tills domaren visade ut motståndarbusen och det varvades med "Buuuse! Buuuuse! Buuuse!!" med stark betoning på u:na, jag hade nog aldrig upplevt något liknande fast jag nästan bodde på Hovet/Isstadion.

Det märks att staden är helt planerad på ASEA:s och industrins villkor med järnvägen (in på ASEAS:s (ABB:s)) knut som skär av resten av staden från hamnområdet. Idag skulle aldrig någon gjort en stadsplan som denna men det var kul att höra att Lögarängen finns kvar och att ni fått en fin sandstrand inne i anslutning till resten av stan.

Jag undrar jag vad de gör på Lövudden idag. Det var ju både vandrarhem och elevhem på min tid men nu har ju skolan flyttat så elevhemmet är väl säkert nedlagt. På den tiden hade SIDA utbildning av biståndsfolk där också.
Jag har en fråga: Har de rivit det gamla utomhusbadet Lögarängen eller vad det hette som låg nere vid hamnen? Där hängde man ju ibland de fina helger man inte orkade åka hem till Stockholm.

Är de där man byggt bostäderna nu?

Jag borde kanske ta en nostalgitrip till Västerås när coronan klingat av lite. Om inte annat för att återuppleva dialekten. :-)