In i Kaskasavagge

 Vaknade tredje dagen i Tjäkjavagge, regnet hade slutat strila på morgonsidan. Molnen låg fortfarande lågt.

Planen var att gå in Kuoppervagge men med tanke på de låga molnen avstod vi detta, då vi då måste gå över passet( jojjoleden) på ca 1500 -1600 meter.

Jagär lite osäker på vad det här är för topp, sannolikt Stuor Ruska

Bron över jåkken i Kuoppervagge.

 Tuolpanjunjetjåkka

Kaskasavagge väsreut.

Lappspira

Jojoleden från Stuor Räitavagge

Vilken tur att vi inte gick in i Kuoppervagge för att ta oss över passet. För mycket snö för en säker nedfart.

Tuolpanjunjetjåkka och vår tältplats i förgrunden. Hela dagen var vinden hård, men vi hade den i ryggen. Ibland kändes det som om jag skulle lätta då vinden tog tag i överdraget till ryggsäcken. Vi hann precis sätta upp tältet innan snöblandat  och den ökade vinden var över oss. Blev en hastig, ljummen middag knästående i tältet. Från klockan sex till sex nästa morgon klev vi inte ur tältet. Vinden höll oss vakna mest hela natten, oron över vindens kraft var stor.

 Fortsättning följer!!

Nikkaloukta - Nikkaluokta, via Kaskasavagge

Har i veckan kommit hem från en fjällvandring i Kebnefjällen. Jag tillbringade en stor del av min fritid i Kebnefjällen, som stugvärd eller som vandrare sommar som vinter. Nu är det många år sedan jag var där och det var med stor längtan och spänning jag anlände till Nikkaluokta.

Planen var att gårunt Kebne, in i Kouppervagge, över till Kaskasavagge och åter till Nikkaluokata via Cievrralaku.

Kom till Nikkaluokta om kvällen, vi  hade tur att få sängplatser i stugbyn. Första dagen mot Kebne  gav oss ett bra vadrarväder, lagom varmt.

Första obligatoriska anhalten var ju båtlänningen vid Ladjojaure, med fin utsikt mot Toulpagorni och Singitjokka

Toulpagorni med sin mäktiga krater kom allt närmare. helt plötsligt var Taipak och fjällstationen synlig. Krafterna som tidigare tynat, återkom medstor energi.

Sent om kvällen kom folk vandrande till stationen,

och letade efter tältplats.

Andra dagens vanding in i Ladjovagge mötte oss med låga molnformationer som sänkte sig ner i dakgången. regnet nosade oss i nacken, men vi höll det stången. Här Liddopakte med moln över toppen.

Singitjåkka

Det blev inte mycket blomster på bild. Fjället var i sin fulla blom, men vädret inbjöd inte till att ligga på backen och kräla. Lämnade makroobjektibet hemma ( viktval),valde att ta med en mellanring. lappspiran fanns i princip överllt förutom i stenskravlet , där miljön var alltför karg.

Andra kvällen tältade vi i Tjäktjavagge vid Tjäktjejåkka nedanför toppen avMatertjåkka.

Det var kvav lugnt, myggen var för jävulsk och så kom regnet. Vi hade fått upp tältet i tid!!!!

 Fortsättning följer!

Lördag, sista dagen Innerdalsveckan

Sista dagen under Innerdalsveckan. Gick i vanlig ordning upp på morgonen. Tog mig en tur till det lilla fallet. Idag hade jag polfilter med mig. Ville jämföra med tidigare bilder.

Sista utflykten gick till "Uret". För att förkorta resan lånade vi två båtar och rodde över Innerdalsvattnet. varmt och lugnt väder.

Hamnade på en brinkig och besvärlig väg upp till fjällmyren. Svor högt varje gång fötterna slant eller att jag trampade ner i hål. Revbenen kändes nu av ordentligt. Mitt humör var väl inte alldeles på topp, om jag skall vara ärlig.

Fantastiskt fin utsikt från den lilla myren. Många fina objekt i torrakor etc.

Många gamla träd med många fina vackra ytor. Ärligt sagt har jag aldrig tidigar sett något i dessa mönster. Några vänliga  kompisar visade mig en ny värld.

Fotosafari veckan i Innerdalen är till ända. I morgonbitti hemresa.

Fredag under Innerdalsveckan

Efter natt med en inte alltför god sömn letade jag mig ut ner till Innerdalsmonumentet. När ljuset skingrade mörkret fanns en lätt skyig himmel, snart svepte en rosa ton över Tårnet.

Efter några minuter färgades hela himlen rosa.

Det rosa skimret varade inte många minuter

 Utflyktmålet var idag "esusmyren". Turen skulle var tämligen lätt med svag lutning över myrmark. Denna dag kände jag mer av mina revben. Valde att tillsammans med en kompis gå ut på "ormen" i Innerdalsvattnet. fantastiskt fina speglingar i ljuvliga färger

En ströstare jäckade oss. 200 mter telet räckte inte långt, men naturen var som ögongodis.

Innan middagen drogs jag åter ner till den ensamma vitsippan. Fann nu ett ilande rött löv som jag försökte drapera med och skapa höstkänsla.

Vitsippan känns nästan som en julblomma

Tordag under Innerdalsveckan

Vaknade på torsdagmorgon till en klar himmel. medan några valde att dra sig i sängarna, var vi några som gick ut i mörkret för att möta ljuset. Forsen lockade.

Dagen utflykt gick för några av oss till Fluohålan. En fantasisk liten vacker tjärn på fjällsluttningen. Gömd från stigen av en ogästvänlig skog med stenskravel, lite svår att gå.

Stannade någon timme vid hålan. Gick sedan högre för att komma till "Uret". Terrängen vill jag helst glömma, farlig!! Djupa hålor under torv och mossa, lätt att göra illa sig. jag vände en bit upp, valde att gå samma väg tillbaka. Blev några bilder innan jag vände om. En gudomlig utsikt över dalen. Sten blocken nedan för visar vilken dålig väg våra kamrater valde.

 Talgoxen var en nyfiken en, tyvärr kunde jag inte städa bilden. Framför fötterna var ett brant stup.

Vid Fluohålan tillbringade jag och en kamrat resten av eftermiddagen, det var ett fantastiskt vackert ljus med fina speglingar av fjälltopparna.

Kambräken

Vägen hem var lika eländig som på förmiddagen, kanske värre eftersom benen var trötta.

 Det var åter skönt att komma hem efter en lång  njutningsfull dag.