Säljer mitt fina objektiv

Jag säljer mitt finfina objektiv. Det ligger mest i sin låda i tryggt förvar. Jag hoppas någon söker ett sådant för då har de funnit rätt säljare. Jag är så rädd om mina kameraprylar så de är som nya.

Canon 70-200mm f/2.8L USM

https://www.cyberphoto.se/info.php?article=232201

Tillbaka till där det började

Min första kontakt med andra fotografer var just genom Fotosidan. En massa bilder att inspireras av, råd och tips av de mer erfarna fotograferna. Ser inte mig själv som mer erfaren nu än då…inte vad gäller det tekniska i alla fall. Mognaden består mer av att jag vet vad jag vill visa med mina bilder. 

Jag är inte ute efter att kopiera någon annans bilder. Fotograferar utan regler och bara låter det flyta på. Motiven är lika varierande nu som då. Ljus, färger och känsla får styra bildens innehåll.

Så egentligen har inte mycket hänt förutom att jag är mer bestämd i mitt fotograferande. De är good enough för mig och det räcker gott och väl. Jag får gotta mig i mina egna bilder för jag vet vad jag kände just då och jag vet vad jag vill förmedla. Om det blir samma känsla hos betraktaren kan jag inte veta. Inget är hugget i sten. Låt det vara fritt att tolka. Ibland berättar jag vad jag känner genom en titel, ibland inte. 

Varför vara som alla andra?!

Så idag var jag ute efter en bild på båtar i höstvädret. Såg båtarna på håll och försökte hitta en väg dit. Fann en väg men den var privat så jag vände. Blev en bild på en vägg till ett båthus. Gillar gamla väggar och dörrar av trä. Älskar strukturer och den traditionella röda färgen.

Nu får vi se hur länge blogglivet håller i sig. Min förhoppning är att kunna blogga regelbundet och alltid med bilder, vilket är en självklarhet. Tillbaka till där det började helt enkelt.

Säljer min pärla

Jag vill inte men måste...

Måste sälja min lilla fina pärla.

Kan liksom inte motivera mig att ha kvar den då jag inte använder den. Den ligger mest i tryggt förvar i en byrålåda.

Hoppas någon får mycket nöje med denna fina kamera.

Bara en Bild

Fotografer

Jag köpte en ny kamera på fotomässan. I köpet ingick en inspirationskväll med fotografen Per-Anders Jörgensen och hans bok "Eating with the chefs".

I måndags var det så dags för kvällen. Det blev en väldigt trevlig kväll. Först en föreläsning/presentation av boken. Utdelning av boken, signerad till de som önskade. Som avslutning bjöds vi att äta och det var verkligen gott. Plockmat med intressanta smaker, dryck därtill.

Blygsam som jag är tänkte jag först inte be om signerad bok. Men med lite knuff i ryggen av min man så ställde jag mig i kö. Det kan vara ett trevligt minne mer än bara boken.

Min bättre hälft fick samtal som han var tvungen att ta så för ett ögonblick stod jag där ensam... Och det var väl också en stor anledning till att han fick följa med. Om man går ensam känner man sig bara...just ensam.

Nåväl, jag stod där och höll i min bok. Plötsligt dyker en kvinna upp vid min sida och presenterar sig. Hon är från Holland och är på jobb i Stockholm över ett par dagar, fotojobb. Hon skulle fotografera butiker och hotell, staden Stockholm.

Vi får igång ett trevligt samtal och när vi väl ska äta frågar hon om det är ok att hon sitter med oss. Självklart svarar jag och det blev både givande och väldigt avslappnat. Efter maten när det börjar dra ihop sig för att lämna spritmuseet på Djurgården skjutsar vi henne till hotellet där hon bor.

Det är underbart att träffa nya människor och hon var verkligen genuint intresserad och när jag förklarade att jag inte var proffsfotograf så sa hon "det spelar ingen roll". När vi pratade bild hade vi en väldigt lika syn på hur vi förhåller oss till fotograferandet. Så otroligt skönt och glädjande. Tekniken lämnade vi helt utanför vår diskussion.

Förhoppningsvis blir det möjligheter till fler sådana möten framöver där inte det spelar någon roll för hur bra man är, hur känd man är, vad man har för kamera eller hur stor utrustning man har. Möten där bilden och människan är viktigast.

/Lena