Hovdala slott med de Kungliga

Skördefest på Hovdala slott 

Hovdala är ett slott i Brönnestads socken i Hässleholms kommun.

Hovdala slott ligger vid Finjasjön, 7 km söder om Hässleholm och 10 km sydost om Tyringe. Slottet har anor från medeltiden. Det består av en trelängad manbyggnad, ett imponerande porttorn samt ladugård. Tornet bär än i dag spår av strider som utkämpades i slutet av 1600-talet då svenskarna angrep Hovdala under skånska kriget 1675-1679.

Dessutom finns en äldre park med lövträd, fruktträd, kryddgård och labyrint. Slottet är sedan 1998 öppet för allmänheten. Sommartid anordnas guidade visningar. På slottet finns restaurang och café.

Hovdala omtalas första gången i början av 1100-talet. På Gårdstaliden, omkring en kilometer väster om slottet, ligger en borgruin från högmedeltiden där man gjort mindre arkeologiska undersökningar. Den första kända ägaren till egendomen hette Magnus Råbock (Raboc) och omnämns på slutet av 1300-talet. På 1500-talet ägdes Hovdala av släkten Laxmand och kom genom giftermål till släkten Grubbe. År 1612 stormades Hovdala av svenskar i samband med det sk Kalmarkriget mellan Sverige och Danmark, men utan framgång. Till minne av denna händelse finns en huggen stenplatta inmurad i porttornet, uppsatt 1633. Sivert Grubbe överlät 1634 Hovdala till sin svärson Jochum Beck. Han satsade sin stora förmögenhet på Andrarums alunbruk och dog utfattig 1682. Redan 1648 hade han fått avträda Hovdala till några av sina långivare, som delade upp egendomen. Det köptes åter samma av dansken Jens Michelsen, eller på svenska Jöns Michelsson, som blev adlad Ehrenborg av Karl XI. Under hans tid sägs det att Hovdala stormades och brändes av snapphanar den 7 augusti 1678, men troligare var det delar av den retirerande danska armén som tidigare under skånska kriget befunnit sig under belägring i Kristianstad. Michelsson hade under kriget en svensk här förlagd på Hovdala och straffades av den danska armen genom att slottet stormades och sattes i brand. J Michelssons sonson ryttmästaren Casper Ehrenborg gjorde Hovdala till fideikommiss. Hovdala beboddes av släkten Ehrenborg under åren 1665-1981. Godset kom dock i svenska statens ägo genom expropriering redan i mitten på 1940-talet. Marken runt slottet har därefter använts som militärt övningsområde. Slottet är ett nationellt kulturarv och sedan 1947 ett statligt byggnadsminne.

                                                                              *****

En del av slottet 

                                                                                       *****

Hovdala ån

                                                                                           *****

Kungens bostad  Slottet 

                                                                              *****

Köksträdgård 

                                                                                     *****

Amiral fjäril 

                                                                                   *****

De Kungliga var också där 

                                                                                    *******

GBF visar svampar 

                                                                            *******

Restaurang byggnad 

                                                                                    ******

Förstora 

Tornet och Huvud ingång 

                                                                                   *******

Kungsljus

Kungsljus (Verbascum thapsus) är en art i familjen flenörtsväxter som förekommer i stora delar avEurasien. I Norden finns den ända upp till Ångermanland i Sverige, Trondheim i Norge och i sydligasteFinland. Arten växer på torra platser, till exempel steniga backar, grusbankar, berghällar och öppna gläntor i skogar.

Kungsljus är en stor, tvåårig ört, som blir upp till 1,5 m hög, med rak, hård stjälk, som avslutas med en lång smal blomspira. Växten blommar andra året. Hela örtståndet är täckt av ett ljust, grågult ludd som skyddar det mot uttorkning och skador från solstrålning. Detta ludd består av färglösa, mycket fina, men utspärrat greniga hår, varigenom växtens yta ser ut att vara överspunnen av en spindelvävslik beklädnad. Enstaka större grenhår, som kan ses med en vanlig lupp, höjer sig över det övriga luddet, och skyddar växten mot betning eftersom dessa ytterst fina men styva grenar skadar betesdjurens mun. Blomkronan är svagt olikbladig (zygomorf). I ståndarkransen är zygomorfismen tydligare. Kungsljusets blommor är protogyna, det vill säga pistillens märke är färdigt och moget innan ståndarknapparna öppnat sig. Blommorna är svagt välluktande.

Namnet kungsljus lär komma av att man förr i tiden doppade vinterståndarna av kungsljus i tjära och använde det som en fackla. SläktnamnetVerbascum förekommer som växtnamn redan hos Plinius men är av osäker härledning.

                                                                                     *****

Förstora  

Kärrsnäppa

Kärrsnäppa (Calidris alpina) är en vadare som tillhör familjen snäppor. Den är en flyttfågel medcirkumpolär utbredning på norra halvklotet och brukar delas in i nio underarter. I dess häcknings- och övervintringsområden är den en av de vanligaste och mest kända småvadarna

Kärrsnäppan är 17-21 centimeter lång och har ett vingspann på 32-36 centimeter. Den är alltså stor som enstare, men knubbigare och med längre näbb. I sommardräkt har den rödbrun ovansida, svartstreckat bröst mot vit botten, typiskt svart fält på buken och i övrigt ljus undersida. I vinterdräkt har den rätt enfärgat brungrå ovansida, med ett ljusgrått bröstband som kontrasterar mot det vita bröstet och buken. Juvenilerna är gulbruna på översidan med två vitaktiga "V"-former på ryggen. De har vanligen svarta fläckar på sidorna eller buken. Benen och den något nedåtböjda näbben är svarta. De olika underarterna skiljer sig främst i mängden rödbrun färgning i sommardräkten, mängden svart på buken och näbbens längd och böjning. Näbbens längd varierar även mellan könen: honorna har längre näbbar än hanarna.

Kärrsnäppan är mycket sällskaplig på vintern och bildar ibland stora flockar vid stränder. Man kan också se stora grupper flyga tillsammans under flyttningen eller i vinterområdet. Kärrsnäppan livnär sig genom att plocka smådjur som insekter, maskar och blötdjur i vattenytan vid stranden. Dess näbbspets är mycket känslig vilket ger dem möjlighet att finna föda begravd i sanden som de på ett karaktäristiskt vis söker efter genom rastlöst springande uppblandat med att de sticker ned näbben i sanden.

Boet är en grund grop i marken, omgiven av låg växtlighet, där de oftast lägger 4 ägg. Äggen ruvas av båda föräldrarna och kläcks efter cirka tre veckor. Ungarna lämnar boet efter cirka ett dygn och blir flygfärdiga efter cirka tre veckor. Under tiden vaktas de av föräldrarna, men honan brukar överge familjen 7-10 dagar efter kläckning.

                                                                                       *****

                                                                                    *****

Förstora 

Moln och Glitter

                                                                              *****

Bilder får tala för sig själv 

                                                                                    *****

                                                                            ******

Havet glittrar 

                                                                               ******

Förstora 

                                                                                      *****

Brun Kärrhök

Brun kärrhök (Circus aeruginosus) är en rovfågel inom familjen hökartade rovfåglar (Accipitridae)

Den jagar främst längs strandkanten av vassrika sjöar och över våtmarker, där den glidflyger. Vingarna hålls då högre än hos de flesta andra rovfåglar. Den bruna kärrhöken är en opportunist och jagar smådäggdjur och fåglar genom överraskningsattacker, genom att långsamt glida över fält och hedar, och i kanten av våtmarker och i strandkanten.

Häckningssäsongens början varierar från mitten av mars till början av maj. Hanen bildar ofta par med två eller till och med tre honor. Paren håller oftast bara ihop under en häckningssäsong, men det förekommer par som håller ihop i flera år. Det plattformsliknande boet byggs direkt på marken av grenar, vass och gräs. Det placeras ofta på vassbädd, men de häckar även på åkrar. I genomsnitt lägger den 3-5 ägg, men kullar med upp till åtta ägg har observerats, som ruvas av honan i 31-38 dagar. Honan tar sedan hand om ungarna i 35-40 dagar tills de är flygga

Den bruna kärrhöken har minskat i många områden från 1800-talet till sent 1900-tal på grund av jakt, förstörelse av livsmiljöer och bekämpningsmedel. I ett flertal länder är den en skyddad art och har därför återigen ökat i antal. I Storbritannien har antalet häckande honor ökat från en år 1971 till över 200 idag. Fortfarande står arten inför ett antal hot, inklusive jakt under flytten över Medelhavsregionen. De är känsliga för störning under parningssäsongen och många får livshotande skador av förgiftning från blyhagel.

                                                                                *****

                                                                                           *****

    Förstora