Bärfis

Förstora 

Fler bilder på  www.vigg5.se 

En sämre bild än förra inslaget

Fyrbandad blombock (Leptura quadrifasciata) är en svart/gul skalbagge i familjen långhorningar. Den är 11 till 20 millimeter lång. Denna blombock är en vacker bagge och är en Fyrbandad blombock 

Långhorningar (Cerambycidae) är en familj i insektsordningen skalbaggar som omfattar cirka 35 000 arter. Arternas mest karakteristiska drag är de extremt långa antennerna. Arterna är vanligen trä- eller barklevande, och larverna förpuppar sig inuti trästammar, från vilka de sedan gnager sig ut. Flera arter är metalliskt skimrande. Den största arten, titanbock, kan bli upp till 17 centimeter lång.

Se Bilder på min nya sida  www.vigg5.se 

Förstora 

Nattljus

Nattljus (Oenothera biennis) är en art i familjen dunörtsväxter. Den kommer ursprungligen från östraNordamerika, men finns numera naturaliserad på många håll i världen, även i Sverige. Den växter främst på torra, steniga eller grusiga platser, ofta på vägrenar eller i industriområden. Nattljus odlades tidigare som prydnadsväxt, men har numera till stor del ersatts av storblommigt nattljus (O. glazioviana).

Nattljus är en tvåårig ört, som första året bildar plantan en bladrosett vid marken och andra året går upp i en styvt upprätt stjälk som blir 100-150 cm hög. Stjälken är ogrenad eller grenad, grön eller ibland rödtonad och relativt tätt hårig med mjuka hår blandat med borsthår, dessa har grön, mer sällan gulbrun bas. Bladen är elliptiska till lansettlika eller omvänt lansettlika. Knopparna är gröna med foderblad som pressas ihop strax under spetsarna. Kronbladen är rent gula, 1,5-3 cm långa, de är längre än de är breda och urnupna. Ståndare och pistill är lika långa. Frukten är en lansettlik kapsel med glandelhår och borsthår. Borthåren har aldrig röd bas.

Det finns flera liknande arter, men de flesta har borsthår med röd bas, vilket nattljuset saknar.

Arten bildar hybrider med flera arter.

                                                                             *******************************

                                                                            ***********************

Förstora      

www.vigg5.se 

                                                                 ***************************

Hussvala

Hussvala (Delichon urbicum, tidigare Delichon urbica) är en fågel som tillhör familjen svalor . Den är enflyttfågel  som häckar  i Europa , Nordafrika  och i de  tempererade delarna av Asien  och övervintrar  i subsahariska Afrika och tropiska Asien. Hussvalan livnär sig av insekter som den fångar i flykten, och vintertid flyttar den till klimat där flygande insekter finns i rikliga mängder. Den är blå på huvud och ovansida, vit på gump och undersida och hittas både i öppna landskap och nära mänskliga bosättningar. Hussvalan liknar de andra två arterna i släktet Delichon, som båda är endemiska för östra och södra Asien. Det finns två erkända underarter.  

Hussvalan jagas av rovfåglar, bland annat av lärkfalk, och liksom andra fåglar drabbas den av invärtesparasiter, flugor och kvalster. Dess stora utbredning och population innebär att den inte är hotad ur ett globalt perspektiv. Dess närhet till människan är allmänt accepterad och den förekommer ibland som referens i kulturen, bland annat inom litteraturen

                                                                                          ***

                                                                                           ***

Förstora 

Gullviva

Gullviva (Primula veris) är en art i familjen viveväxter. Det är en gulblommande växt som är en av de mest igenkännbara vårblommorna i Sverige. Gullvivan är Ålands och Närkes landskapsblomma.
Gullvivan är bland vårens ("veris") förstlingar ("primula"). Redan vid snösmältningen visar sig den övervintrande bladrosetten med vitgröna, sammetsludna blad, och i maj och juni kommer gullvivans blommor, strax efter vitsippans. Gullviva är på sina håll mycket ymnig och plockas mycket till buketter, och är en av årstidens populäraste prydnadsblommor. Emellertid har den i vissa landsdelar minskat och är fridlyst i hela landet. Den får inte plockas eller skadas i Skåne, Hallands och Örebro län. I resten av landet är det tillåtet att plocka en bukett till sig själv. Man får inte gräva upp eller dra upp blommorna med rötterna och inte heller plocka eller samla in exemplar för försäljning eller andra kommersiella ändamål. .
Arten är allmän i södra Sverige, men mindre allmän i mellersta Skandinavien och går ej längre i norr än till Västerbotten och ungefär motsvarande latitud i Finland. I Norge förekommer den så långt norrut som Narvik i Nordland fylke
En mutation, inte helt ovanlig, har röda blommor. Om dessa korsas med de vanliga gula exemplaren får avkomman en färg mitt emellan. Dessa ska inte förväxlas med halvvissna gula exemplar, som under en kort tid har en rödaktig nyans.

                                                                *********************

                                                                              *********************

Förstora