Macro-dag

En del dagar är man extra sugen på att fota macro. Idag var en sådan dag.

Vad kan få någon att bli sugen på att fota macro:

1. Nya prylar, så klart.
2. Allmän idétorka. Fotar man macro finns det nästan alltid nåt att fota.

Sen finns det vissa förutsättningar som gör det extra bra att fota macro.

1. Bra ljus, gärna mjukt ljus, tycker jag.
2. Vindstilla. För det är ju nästan omöjligt att fota macro utomhus när alla växter viftar idogt framför objektivet precis när man tror man fått in skärpan.

Steg 1. Jag tog en tur till Stockholm igår för att bl.a. besöka Gunnar Olssons foto på Söder. Fick med mig en sk. Leica Macro-Adapter-M, en slags justerbar mellanring, som kan kombineras med nästan vilket objektiv som helst. Jag gav upp att hitta en begagnad sån här macro-adapter på nätet, och tvingades bryta mot min princip att alltid köpa begagnat. Suck. Men ska man köpa nya grejer kanske det är lika bra att göra det över disk. Alltid kul att besöka en butik som den här. Mycket att kolla på för en lantis som jag.

Stockholm bjöd på fint väder. Jag tog ett panorama på frihand, sammansatt av 11, 12 bilder i höjdformat med mitt 90mm-objektiv från söder över Riddarfjärden. Den här gången var Capture One bäst på att skapa panoramat. Affinity Photo lyckades sämre, av någon anledning.

Hann med lite gatufoto också. En kvinna gick med sin hund i koppel som plötsligt hoppade i fjärden. Jag trodde nästan den skulle dra ner henne i vattnet.

Steg 2. Dagen efter. Nu måste jag testa min nya pryl.  Jag behövde bara öppna dörren så såg jag ett motiv. Vår tomatplanta med snart mogna körsbärstomater. Snart får vi skörda. Gjorde ett försök med focus-stacking i Affinity Photo med 33 bilder med mitt 90mm f/2 på bländare 4. Samma objektiv som jag tog panoramat med igår. Ett rätt mångsidigt objektiv.

Förutsättningarna var perfekta idag, vindstilla, ganska mjukt ljus, men ändå lite skuggor. Jag kunde t.o.m. fota en insekt, den här "bärfisen" på ett blad. Ingen focus-stacking, bara ett mycket kort skärpedjup på bländare 11 med samma 90mm-objektiv, med ögonen och antennerna i skärpa i alla fall.

Macro i fokus

Macro-foto är kul. Men också svårt. Skärpedjupet är pyttelitet. Man kan naturligtvis blända ner för att öka skärpedjupet lite grann, men det kostar i antingen lång slutartid eller  hög ISO och brus, eller i värsta fall sämre skärpa p.g.a. diffraction.

En ny teknik som kommit brukar kallas focus-stacking. För den som inte känner till tekniken så är det helt enkelt en sammansättning (merge)  av många bilder med olika avståndsinställning (eller t.o.m olika avstånd) för att åstadkomma större skärpedjup. Man kan använda det både för macro,  men också för landskapsbilder om man vill ha något väldigt nära i förgrunden och samtidigt ha t.ex. berg skarpa i bakgrunden.

Jag har länge tänkte att jag borde testa det. Jag har sett så fantastiska bilder på insekter framför allt och läst reportage om foto-entusiaster som i princip bara håller på det. När jag läste om Nikon D850 att den hade stöd inbyggt för att automatiskt ta flera bilder med olika så blev jag sugen på att testa focus-stacking redan innan jag har fått min D850. Eftersom min Nikon D810 har lämnat mig (för inbyte hos Rajala) kunde jag inte använda mitt 105 mm macro-objektiv heller. Så jag testar med min Fuji XE-2 och ett gammalt manuellt Olympus-objektiv 100mm f/2.0 och en gammal mellanring, och adapter (ingen speed booster) förstås. Det kan väl knappast gå. Eller? Med stativ så kanske.

Eftersom det är höst så blir det svampar som blir motivet. Funkar inte med stativ. Kameran måste ligga ner i lorten och kanske en liten pinne under objektivet för att få rätt vinkel. Nu får vi se vad programvaran Zerene Stacker och Helicon Focus som jag laddat ner för utvärdering går för. 

Jag testar först med Helicon Focus och sedan Zerene Stacker. Den senare vinner nog med den här:

Det här var kul. Det kommer att bli fler sådana bilder.

Men nu ska jag gå och steka kantareller.