Eftermiddagsljus

Några fåglar vid fågelmataren i eftermiddagsljuset.

Varför är det roligare med gamla objektiv?

Jag har länge letat efter den perfekta kameran som är tillräckligt liten för att alltid ha med mig och som ändå har bra bildkvalitet. På Black Friday i höstas kunde jag inte låta bli att köpa en Canon R100 med kit-objektiv då priset var under 4000 kr. Den uppfyller väl inte riktigt önskemålet om att vara ”pocketable” men den har ändå hängt med en del.

Jag har annars använt Nikon i många år (46 noga räknat) och jag hittade här om dagen en adapter på nätet som gör att jag kan sätta Nikonobjektiv med F-fattning på Canon kameran. Jättekul! Adaptern har inga elektriska eller mekaniska kopplingar till kamerahuset så det är som att återvända till 1970-talet. Av någon anledning blev det roligare att fotografera med mina gamla Nikon F objektiv.

Nedan två bilder från Västerås centrum tagna med Nikon Serie E 28 mm f/2,8 och två fågelbilder tagna med AF Nikkor 180 mm f/2,8.

Ps

Nu har jag hittat den perfekta lilla kameran att alltid ta med. Det blev en Richo GRIII X.

Årets kortaste dag.

Mitt förra blogginlägg är från i somras och där skrev jag att med nuvarande frekvens så blir nog mitt nästa inlägg närmare jul. Och nu är vi där så det är väl dags igen.

Det var äntligen lite sol både i går och i dag. I dag hann jag med en lite runda i småbåtshamnen. Bifogar några bilder.

Senaste halvåret :-)

Nu är det över ett halvt år sedan förra blogginlägget. Att blogga är tydligen inte ”my cup of the”. Fotograferar en hel del men tycker inte att det är något som är värt att publicera på Fotosidan. Men jag måste väl hålla uppe tempot med minst ett inlägg per halvår. ;-)

Provade här om dagen att fotografera lite macro med blixt. Några bilder blev väl acceptabla tycker jag. Visar några här.

Hörs igen framåt jul om detta tempo håller i sig.

Julfunderingar

Så är då julafton avklarad för denna gång. Barnbarnet, 8 år, undrade om tomten fanns när jag var liten. Lovade då att leta fram ett fotografi där jag får en julklapp av tomten för att visa att tomten fanns. På bilden är det jag som får paketet. Gissar att fotot är taget 1959-1960 ca. Bakom mig sitter min 10 år äldre kusin, Sven-Lennart. Efter lång tids sjukdom avled han i höstas.

Bilden är förstås svartvit i original men jag tycker Photoshop har gjort ett bra jobb med att färglägga den. Jag kan inte låta bli att fundera över om barnbarnet vill ta fram och titta på en bild som togs på henne när hon var 3-4 år gammal. Kommer det att gå? Eller är alla hårddiskar med fotografier slängda på soptippen sedan länge?