Leica APO-Summicron-M 35 mm f/2 ASPH: Liten vidvinkel med enorm skärpa
Leicas ingenjörer fick i uppdrag att göra bästa möjliga 35 mm f/2, kosta vad det kosta vill.
Leica APO-Summicron-M 35 mm f/2 ASPH har en avancerad optisk konstruktion, men sticker ändå bara ut 5 mm längre än äldre och billigare Summicron-M 35 mm f/2 ASPH.
Objektivet har fyra asfäriskt slipade linsytor. Sex linselement är gjorda av glas med "anomalous partial dispersion", en glastyp som utvecklats av Leica och som är en variant av ED-glas. Det minimerar kromatisk aberration och gör det möjligt att göra en apokromatisk konstruktion, det vill säga att ljus med tre helt olika vågländer bryts i samma punkt. Det är ovanligt med apokromatiska vidvinklar.
I och med att det finns Leica M-kameror med live view har Leica givit objektivet 30 centimeters närgräns. Mätsäkarsystemet kan fokusera på 70 centimeters avstånd som kortast.
Leica APO-Summicron-M 35 mm f/2 ASPH väger 320 gram och kostar 79.900 kronor inklusive moms.
Läs mer
48 Kommentarer
Logga in för att kommentera
MvH
Johnny
Leicas prylar byggs i låga volymer, av dyra material och med högre kostnad för arbetskraft.
Leicas M-modeller köpes av personer som inte vill ha en konventionell kamera utan någon som är mer avskalat. Varumärket spelar naturligtvis också in. Kunderna tjänar mer än genomsnittet och kan unna sig en Leica med fina objektiv.
Leica TL- och SL-kameror är mer mainstream och kan jämföras med konventionella kameor. Leica har valt att satsa på de kunder som har bättre ekonomi än genomsnittet och därför kan köpa objektiv som är mer påkostade.
Tror i dagsläget att målgruppen för nya digitala Leica-prylar till stor del kan vara samlare och entusiaster. På den analoga tiden fotade jag mycket med Leica därför att de var tillförlitliga och tåliga prylar som gav resultat i toppklass. Idag väljer jag, som många andra, hellre en spegellös FF, tex. Sony A7xxx som budgetalternativ till en diggiLeica då jag kan återanvända alla Leicagluggarna.
Man kan nog även fråga varför köpa en Ferrari, eller ett hus i centrala Åre, det handlar om vem som har råd! ;) Men visst tror jag att det blir skarpa bilder, självklart! :)
@Krister. Visst är det så. Leica har inte en chans att konkurrera med att vara mest funktionella. Istället satsar de på kameror för de som inte vill ha samma dussin-kamera som många andra. Och man kan inte ta i från Leica att de är imponerande bra på att konstruera objektiv.
Köper man en ferrari så får man ju faktiskt en superbil. Uppfattar som att man inte får en superkamera för Leicas priser ;)
MvH
Johnny
@Johnny. Jag har en Leica M sen ett och ett halvt år tillbaka. Fotar mest gatufoto – ingen sport eller djur. Alla Leica-produkter ligger inte på den prisnivå som detta objektiv och köper man begagnat så kan nog ganska många bli Leica-ägare om de ville. Personligen skulle jag aldrig vilja ha en Sony A1 – 30 bilder per sekund är ju bara pinsamt och vad ska jag med 50 Mp till? En Leica M väger mer än man tror men det är ju så mycket mindre (objektiv inträknat) än en motsvarande Sony A-kamera. Fujifilms X-system har små objektiv och det är också ett system jag använder (X-Pro1, X-Pro2 och X-T2) men det är en annan känsla att fota med Leica, på gott och ont.
Blev bara lite nyfiken vad du menar med 30 bilder per sekund är pinsamt?
No hard feelings här bara nyfiken.
@Henrik: 30 foton per sekund är ju som att filma och inte fotografera. Vad händer med känslan för tajming när man "fotar" på det sättet? Visst, man behöver ju inte använda möjligheten men för mig skulle det kännas lite skämmigt eller pinsamt att använda den snabba serietagningen. Mest för mig själv. Självaktningen liksom... :-)
Fast man kan väl bland annat inte ha dragkrok på en Ferrari :-)
/Gunnar S
För att man vill ha en mätsökare. Finns i princip ingen annan tillverkare att vända sig till.
Billigaste modellerna kostar under 10tkr så det är klart inom räckhåll för de flesta foroentusiasterna.
Vilka digitala mätsökare som är billigare alternativt ”superkameror” jämför vi med? :)
(Retorisk fråga, finns inga ;) )
Å andra sidan är en Sony A1 helt tyst och diskret. Kan i och för sig tänka mig att man som gatufotograf sällan har behov av 30 bilder/sekund . Jag nog hade hellre haft möjligheten om jag så bara hade använt den en gång under min livstid, Även med 30 bilder/s fordras känsla för timing. Det kan innebära att du får 2-3 bilder att välja mellan även när du timat det så bra som det är mänskligt möjligt.
Canon R1 ryktas komma med 40 b/s nu
Även jag har tyckt att Leica gett lite för pengarna främst när det gällt kamerahusen i exv. M-serien men om man betänker att de som köper dem ofta har dem väldigt länge och att de har ett väldigt mycket högre andrahandsvärde än allt annat på marknaden i princip, så kanske ekvationen faktiskt går ihop.
Jag har bergis haft 10 digital systemkamerahus under de senaste 15 åren. Om jag satsat på säg två Leica-hus under samma period med manuellt fokus så hade jag garanterat sluppit de tidvis allvarliga och rent av knäckande AF-problem jag haft med främst Konica Minoltas DSLR-skit. Inte heller en del Sony DSLR:er går fria från den kritiken.
Innan jag köpte min KM D7D hade jag samma kamera och samma två objektiv (40mm och 100mm) i nära 30 år. Jag har nog lagt mer pengar totalt på det jag köpt än om jag hade köpt Keica-grejor och fortsatt ta bilder som på den analoga tiden.
Jag hade definitivt missat en massa motiv som jag hade satt med min A7III, men det är t.o.m. troligt att de jag skulle lyckats ta hade varit minst lika bra. Jag tycker fortfarande att jag egentligen tog bättre bilder sett till motiven (men inte tekniskt) med min analoga Pentax ME än jag gör idag. Det finns fördelar med "slow foto".
Mattias,
En digital mätsökar-Leica för under 10000 kr? Kan man ens få en M8 för det? Och vill man ha en M8?
Om du menar film-Leica så är det lättare, men priserna är på väg upp tycks det. När det gäller hyfsat moderna filmkameror finns även Cosina (Voigtländer) så lite alternativ har man där, men endast begagnat tror jag.
M8 är inga problem att hitta under 10tkr. Och ja ”man” vill ha den. Som tidigare sagt, det finns i princip inget billigare alternativ.
Personligen föredrar jag bilden ur en M8 över de andra (haft alla utom M10 ink MD).
Men frågan är väl om de är dubbelt eller tre ggr så bra, hur nu det ska värderas. Hur mycket material av olika slag skulle motivera de priserna och betänk att varenda jäkla kitobjektiv som vi köpte till våra Olympus, Pentax, Minolta, Yashica och Konica var solida skapelser med 0 spel mellan obkektivhus och linselementen och i en mekanisk kvalitet som man aldrig ser i dag i den prisklassen och knappt i någon annan heller. Det säger jag som gammal flygtekniker och verkstadsmekaniker som bl.a. jobbat med att montera tryckpressar, häft-och falsmaskiner just på det 70-tal jag skriver om så jag kan toleranser och passningar.
Sedan vi fick den digitala systemkameramarknaden så har det vräkts ut det ena uselt byggda kitobjektivet efter det andra. Ofta har inte ens Sony Zeiss-grejorna varit något att imponeras av. Mitt första DSLR-kit (KonicaMinolta) det föll bokstavligen isär då två av tre skruvar som höll linselementen på plats fall bort av sig själva.
Leica tar väl så bra betalt de kan. Det är väl inte svårare än så?
Det gäller att vara billigast eller bäst (dyrast). Leica har väl alltid varit dyrast och det vägen har sin egen publik.
Var hittar man en M8 för under 10000 kr?
Jag har inte övervägt M8 pga en mindre sensor än småbild och som är överkänslig för IR (Leica "fixade" det genom att skicka påskruvsfilter till alla M8-ägare som ville ha).
Är M8-sensorn någe vidare i svagt ljus? Den typen av fotografering är annars något Leica M-kameror är lämpade för med sina fina mätsökare.
Jaja, jag kanske ska överväga en M8 ändå, men jag är ännu inte övertygad om dess förträfflighet.
@Johnny Eriksson: "Köper man en ferrari så får man ju faktiskt en superbil. Uppfattar som att man inte får en superkamera för Leicas priser ;)"
Jag hävdar att du har totalt fel. Skall man ha en bil med bra prestanda så är det elektriska bilar som gäller nu förtiden. Där får du superprestanda. Inget fel på Ferrari (är på gång att köpa 458 Italia, för att jag vill samla på den av historiska skäl), men det är inte där man får mest modern prestanda.
Precis som Leica (som jag gillar att fota med som digitala M-hus och deras objektiv) så gillar jag Ferrari, men de är lite lika. Man köper de för att man tycker det är kul från ett historiskt värde (manuella M-kameror med mätsökare eller Ferrari med gamla förbränningsmotorer), men det är inte där den tekniska framkanten ligger idag.
Men även om man inte köper varken Leica eller Ferrari för bästa prestanda, så ger de bägge en massa tillbaka i karaktär och känslovärden.
Både mätsökare och fossilmotorer, även om de inte är moderna eller vettiga ur en ren prestandasynpunkt, kan ju vara historiskt roliga att använda.
/Stephan
Jag har aldrig varit intresserad av deras kameror för de är som sagt ofta helt akterseglade rent tekniskt men jag måste säga att jag verkligen gillar att de finns kvar där som ett finger mot allt köp och släng och att de faktiskt verkar hålla ställningarna. Men hur många 35:or har egentligen Leica tillverkat redan? Vad tillför ytterligare än?
Men det finns faktiskt en Leica jag skulle vilja ha och det var den dedikerade monokroma variant de tog fram för något är sedan. Skulle vara intressant att printa de bilderna på Canson Etching Rag :-) det kan bara bli strålande!
Skrivet av en fruktansvärt motvillig Leica-fan. Hur nu det gick till och jag är dessutom helt nykter.
Jag som Leicaanvändare sedan 1959 har litet svårt för de här dyra grejerna, men det verkar fungera som affärsmodell! Men vem behöver den här skärpan, det kanske kan vara en känslig fråga! Men det här är nog som att visa upp sin nya dyra klocka, eller dyra bil! Men har man råd så är det här inte så konstigt! Bara ett rätt dyrt fotointresse, tycker kanske vi!
Leica är sällan märket för den som behöver utan för den som vill ha.
Det finns många Leica M-entusiaster som är beredda att öppna sina feta plånböcker när det kommer något intressant. En Leica-handlare i Wien sa till mig att han hade väldigt många kunder som tyckte det var lagom att köpa ett nytt objektiv för 5-10 tusen euro per år. Det verkar vara precis vad Leica gör. De kryddar dessutom med lite Classic-objektiv.
Vet inte om du läste artikeln, men just i det här fallet så tillför denna 35:a möjligheten att fokusera så kort som 30 cm (till skilland från 70 cm) vilket nog en del personer kommer att uppskatta. Personligen bryr jag mig inte.
Tekniskt sett så är Leicas kameror tillräckligt bra för många av sina nöjda användare så varför försöka segla ikapp med exempelvis Sony med löjligt stort antal bilder per sekund och onödigt högupplösta filer? Det tillför knappast nåt för den typiske M-användaren. För min del hoppas jag att Leica kommer att fortsätta sälja M-kameror med max 24 MP (sensorn som sitter i SL-S vore mumma i en framtida M) och nöjer sig med 47 MP för de som vill ha högre upplösning.
@Bengt. Flertalet av de Leica-ägare jag känner använder verkligen sina kameror och verkar tycka om det sätt man tar kort på med en Leica. Märket har väl aldrig ansetts vara direkt billigt, även på den tiden som du blev Leica-ägare? Jag gläder mig åt att företaget finns och tillverkar sina produkter i västvärlden istället för Kina. Uppfriskande. Men, det kostar ju därefter förstås. Marknaden verkar ändå finnas där och alla Leicas produkter är ju långtifrån så pass kostsamma som denna produkt – min moderna (men begagnat inköpta) 35 mm Summarit f/2.4 lär prestera nästan lika bra som denna nya Summicron för de ändamål som gäller i min typ av fotografi.
Att Leica lever (och frodas?) trots skyhöga priser beror på något som kallas Veblen-effekten, efter den norsk-amerikanske ekonomen Thorstein Veblen.
En Veblen-vara är alltså en produkt som blir mer efterfrågad ju högre priset är. Veblen beskrev detta i boken The Theory of the Leisure Class. Enligt Veblens teori räcker det inte för den som är rik och mäktig att bara vara rik och mäktig. Man måste också visa det med statusmarkörer.
Själv har jag bara en Leica och det är ett exemplar av den sista modellen av Barnack-kamerorna. Det är en statusmarkör för att visa att jag minsann kan det här med Leicas historia. :)
Det är klart att litet nätt objektiv underlättar att man väljer att ta fler bilder överhuvudtaget än om man var tvungen att kånka på en större variant av annat märke. Och därmed bidrar det väl till att "underbara, tidlösa och fantastiska" bilder får chansen att tas. Den är nog fortfarande väldigt liten ändå.
Frågan är väl om just detta objektiv skulle hjälpa mig (och andra?) att ta bättre bilder än med det 35-mm objektiv som jag har nu – en Summarit f/2.4. Knappast.
Det beror ju helt på vad "bra bilder" innebär för dig. För mig kan det handla om att framställa något med väldigt hög teknisk kvalitet, och då underlättar det naturligtvis att slippa blända ner som en tokstolle för att få vettig skärpa över hela bilden. Det funkar inget vidare med äldre objektiv till exempel.
Ja, Leica och Olympus verkar alltid skapa debatt..
I någon mening ja, skarpare bilder brukar ju vara en fördel.
Finns alltid folk som har råd att betala vad det kostar för den där extra skärpan. Och det kommer alltid finnas folk som retar sig på det på samma sätt som många med en billig swatch inte förstår varför en del vill ha något lite bättre.
(Även ”bättre” är såklart relativt. Ingen kamera har någonsin varit bättre än en annan. Beror helt på användaren.)
Bra liknelse, tänkte själv spontant på just Rolex. Oavsett om en speciell klocka, bil, kamera, kikare, etc. verkligen är ”bättre” än en annan så funkar vissa märken som en ”markör”. Att äga en Rolex, Ferrari, Leica, Swarovski, etc. kan vara attraktivt just av det skälet. (Har själv haft M6, M4, M3 & M2 så jag är lägger inte någon värdering i detta :-) )
Och samtliga exempel du räknar upp är så mycket mer än bara märket. Har man en gång sett bildkvaliteten från en Leica eller Swarovski så kan man inte få det osett.
Har man ägt en Leica eller Rolex kommer Fuji/Sony/etc och Casio för alltid kännas som plastleksaker i jämförelse.
Mycket sant. Många missar skillnaden som ofta är den som efterfrågas att döma av kommentarer i nästan alla pryldiskussioner. Litet format, enastående prestanda, ljusstark, lätt, autofokus och billigt. Jämför med de vanliga populära märken som finns på marknaden och se skillnaden. Det är kompromiss mellan allt vad tex Leica åstadkommer med pris som enda parameter. Massproduktion kräver enklare konstruktion och billigt material. Om ribban är satt av Leica så är det snarare så att de flesta märken som CaNikSon är mycket överprissatta. Inte tvärtom. Det är ju inte bara kvalité på bilden utan även hållbarhet i konstruktionen. Nikon försökte ju sig på det som Zeiss gjorde och tillverkade en optimal optik men den blev också stor, tung och ögonvattnande dyr. I sammanhanget kan man få mycket prisvärt alternativ i Leica som håller en genomgående hög standard. Mycket kritik hänger nog mer på en insikt att man inte kommer att ha råd än att det är vulgärt och dåligt eller samma skit som allting annat.
Nåt exempel?
@Mattias Burling: Ett exempel är deras 50/2 APO som definitivt är jämförbart med Leicas motsvarighet.
Ditt objektivet är alldeles utmärkt. Jag vet visserligen att det finns skarpare objektiv, som Zeiss ZM 35/2,8, så nog finns det en liten förbätringspotential. Jag hade varit nöjd med Summicron-M 35/2 ASPH alla dar i veckan.
Gäller att ha mål i livet, jag har redan passerat 50 så det är kört för mig :D
Men det är kul att firmor som Leica visar vad som är möjligt.