Lag och rätt
Glöm den privata sfären på sociala media. Och titta igenom dina fotoalbum på Facebook med kritiska ögon. Bilderna kan få dig avskedad.
Vad är likhetstecknet mellan en rektor utklädd till kvinna, en barnskötare med porrstjärna-mössa och en hejaklacksledare som kluddar på en medvetslös man?
Svar: bildbevisen publicerades på Facebook. Sedan fick de sparken.
Tvärtom vad många tror ger yttrandefriheten oss inte rätt att uttrycka våra åsikter fritt i alla sammanhang. Inom till exempel anställningsförhållanden kan yttrandefriheten vara begränsad. Endast arbetstagare i den offentliga sektorn har ett viss utrymme att kritisera sin arbetsgivare, medan anställda inom den privata sektorn inte alls får kritisera sin arbetsgivare offentligt.
Att skälla på chefen i den privata sfären går fortfrande bra. Så länge den anställda inte begår misstaget att inkludera sociala media dit. För allt som kommuniceras via sociala medier räknas i de flesta fall som offentligt material, vilket därmed bryter mot lojalitetsplikten.
Och det gäller inte bara statusuppdateringar som "mitt jobb suger och chefen är ett pucko".
Profilbilden av den manliga barnskötaren som hade en mössa det stod "Pornstar" på resulterade i en uppsägning från förskolan där han jobbade.
Rektorn i Norrland hade lagt upp fotografier av sig själv på Facebook där han bland annat på en maskerad var utklädd till en östtysk kulstöterska. Löpsedlarna namngav honom raskt till "sex-rektorn" och två dagar senare fick han genom ett pressmeddelande från skolan veta att han sagt upp sig.
En hejarklacksledare som poserade med spritpenna över en medvetslös man med påritade hakkors lade upp bilderna på sin Facebooksida. Och fick sparken.
Arbetsgivarna spanar i allt högre grad på potentiella anställda, där även fotografier påverkar arbetsgivarens syn på den sökande. Enligt en undersökning från Hotellrevyn surfar drygt 56 procent av arbetsgivarna runt på nätet efter information om arbetssökande. Vanligast är just Facebook, även om Google kommer på en nära andraplacering.
38 procent uppger i undersökningen att de valt bort en sökande på grund av saker de sett på nätet.
Se 17 andra exempel på statusuppdateringar och bilder som resulterat i uppsägningar.
Hur privat är du på sociala media?
19 Kommentarer
Logga in för att kommentera
/B
Jag tänker att sekretessen på FB kan vara att endast vänner ser det som finns där och att man skiljer på arbete och fritid. Med andra ord så är man inte FB vän med chef eller arbetsgivarens representanter. Samt att helt undvika känsliga ämnen på FB....
Detta är ju en ganska skrämmande utveckling och jag tycker absolut inte att man ska behöva se facebook som ett CV. Jag anser inte att ett arbete/anställning är en förmån som man ska va glad för, utan en mänsklig rättighet. Vad man gör i sitt privatliv har inte arbetsgivaren med att göra, helt enkelt. Och vad gäller lojalitetsplikten så borde den självklart endast gälla högre tjänstemän, om den överhuvudtaget har något existensberättigande. Naturligtvis så måste ju alla ha rätt att uttrycka missnöje med sin arbetsgivare, och om denne tycker detta är jobbigt så får man väl ta och se över/förbättra sin personalpolitik.
Vilka ska tvingas anställa andra om en anställning är en mänsklig rättighet?
Om man inte vill att ens arbetsgivare har med ens privatliv att göra så bör man nog inte bjuda in arbetsgivaren till sin Facebooksida ...
Ja du, det handlar nog inte så mycket om att folk "bjuder in" sina arbetsgivare på facebook, utan arbetsgivarrepresentanter son snokar runt. Ofta så händer detta i sammband med att man söker ett arbete.
Skulle jag anställa någon så skulle jag nog inte heller vilja ha någon som ritar hakkors på en sovande berusad person.
Visst ökar moralpaniken (ett bra exempel är "sexrektorn" som nämndes i artikeln) men jag har full förståelse för att arbetsgivare vill veta så mycket som möjligt om folk de anställer. Det är tämligen dyrt att göra ett misstag när man anställer någon.
Så håll privata saker privata, gör inga uppenbara dumheter, och lägg inte ut konstiga bilder på nätet. Då går det nog bra att behålla jobbet.
Ärligt talat känns det rätt skönt att läsa, för det är ju ändå för jävligt att det man gör i sitt privatliv ska ha något med arbetet att göra. Och med sociala media kan ju någon annan lägga upp en bild och tagga, då är man körd? Vad blir resultatet, man kan inte våga visa sig i några sociala sammanhang som kanske kan tänkas störa nån på ens arbete? Vansinne!
Visst ska privata händelser inte behöva påverka ens arbete, men sånt som finns på Facebook är inte privat.
Å andra sidan tycks moralismen breda ut sig med rejäl fart i Sverige. Jag begriper inte riktigt hur folk resonerar ibland när de förskräcks av bilder. Jag tittade på de bilder som DN-artikeln hade på rektorn och blev förundrad över hur någon kan tycka att de är farliga.
Är det verkligen det? Är man rektor så förväntas man vara ett föredöme och är man inte det så är förtroendet borta och utan förtroende så bör man inte ha ett arbete där man förväntas kunna inge förtroende och visa ansvar.
Jag har sållat många potentiella anställda, leverantörer, konsulter och liknande då det visat upp sidor på nätet som tyder på bristande integritet och omdöme. Inget konstigt i det - visst f-n får man leka och ha sig, men att man kan få konservenser av det är precis lika självklart.
Tycker du att bilderna på rektorn är "farliga" på något sätt alltså?
Varför det?
Det kan bero på vilket arbete man har, så kan jag tänka, så en arbetgivare på en skola, eller dagis, eller sjukhus eller liknande,
kan nog tycka det är bra om man kan få en helhetskoll på den person man tänker anställa. Och nu finns ju ofta den möjligheten gratis via Facebook .
Man kanske har sett en film en gång som heter, Dr Jekyll och Mr Hyde! ;)
Detta är för att det är det enda sättet att veta vad som finns därute som jag är med på, då kan jag själv välja att ta bort taggen sen men jag vet att bilden finns där. (allt. be personen ta bort den)
Det finns inget värre än när man får höra ”haha har du sett bilden på dig från förra helgen?” och man inte sett den.
Man behöver ha lite kontroll visst det finns säkert bilder där ändå som man inte vill ha offentliga men risken att någon hittar en bild som inte ligger på min sida eller en av mina vänners sidor är väldigt liten.
...Vet inte hur längre arbetsgivarna har ägnat sig åt sånt här spioneri på folk, på fejjan är det ju hur enkelt som helst löst.. Släpp inte in chefer & såna som vän.. Sen se till att man har restiktioner på vissa bild kataloger till bara dom man litar på om dom nu är tokiga uptåg party, eller ens för andra konstiga humor..
...och i Sverige, uppenbarligen.
Jag har dock några håll regler, på facebook så står det inte vilket företag jag jobbar på jag är inte vän med chefen och undviker ha arbetskollegor som vän, finns några undantag.
Jag pratar inte om företaget jag jobbar på något sätt varken negativt eller positivt ren själv bevarelse drift och inget som går emot min personliga åsikt.
Man får inse företag vill gärna veta allt dom kan om en person innan en intervju och efter.
Dock inget som man öppet går ut med.
När jag träffar kunder frågar många: –Jaha, hur är det att jobba här då?
Oavsett om jag vantrivs eller sitter på drömjobbet är det bara att hålla god min och låtsas om det senare. Lite trängt läge.
På Facebook har jag några fd arbetskamrater, men bara en nuvarande arbetskamrat. Trotts det tänker jag på vad jag skriver.