Proffsfoto

Artiklar > Krönika: Vad är ett fotografi värt?

Krönika: Vad är ett fotografi värt?

Illustration: Elin Sandström

 Illustration: Elin Sandström

Efter höstens och vinterns uppmärksammade upphovsrättsärenden på fotoområdet med höga skadeståndskrav, tänkte jag nu försöka klargöra vad ett fotografi är värt. Eller i vart fall hur man kan komma fram till ett värde. Värdet beror nämligen på vilken situation det handlar om, vem fotografen är och om användningen sker med eller utan tillstånd.

Grunden är att det är upp till varje fotograf att själv sätta sina priser. Vad sedan kunden är beredd att betala är något helt annat. Förhoppningsvis har du som fotograf lagt dig på en vettig nivå redan från början, så att dessa två utgångspunkter sammanfaller. Annars lär du få vänja dig vid att argumentera för ditt pris på ett trovärdigt sätt och att våga förhandla.

Ha då gärna förhandlingstips nummer 1 i bakhuvudet; att aldrig acceptera första budet.

För att få viss vägledning kan man som fotograf kika på de rekommendationer och prislistor som finns ute på marknaden. Av de organisationer som ansluter yrkesverksamma fotografer som medlemmar, Svenska Fotografers Förbund, Bildleverantörenas Förening och Journalistförbundet, finns det framtaget prislistor för både rörlig bild och stillbild. Dessa baseras på undersökningar bland fotograferna själva och även olika typer av användare. De uppdateras årligen för att hänga med på den bitvis ryckiga marknaden.

Även en icke yrkesverksam fotograf kan ha nytta av de prislistor som finns. För om en användare är intresserad av en sådan bild betingar den ju ett visst värde oavsett om fotografen är känd, professionell eller ej. Och för det nyttjandet ska användaren betala om fotografen så vill. För att inte riskera att dumpa priset på marknaden bör därför prislistorna användas.

En annan aktör på fotoområdet som kan tala om vad fotografier är värda är bildbyråerna. Deras prislistor är däremot något som inte finns tillgängligt, om man inte själv är bildköpare förstås.

De prislistor som nu har nämnts tar i första hand upp vad det kostar att använda eller köpa bilder för olika typer av användningsområden. För varje användningsform finns ett särskilt pris framtaget. När det gäller bildbyråbilder är det inte sällan man som användare istället abonnerar på delar av databasen och då betalar ett abonnemangspris med rätt att använda innehållet fritt.

Om ett fotografi används utan tillstånd från upphovsmannen eller fotografen gäller lite andra beräkningssätt. I upphovsrättslagen nämns att du som fotograf då inte bara har rätt till det som kallas ”skälig ersättning”, alltså det pris som du hade begärt eller ni hade kommit överens om i förväg. Du kan även ha rätt till annat skadestånd för att användningen har skett utan ditt tillstånd. Det gäller främst när den otillåtna användningen har skett uppsåtligt eller grovt oaktsamt. Alltså när den som använder dina bilder känner eller borde ha känt till att ditt tillstånd som upphovsman eller fotograf krävdes. Ett sådant skadestånd kan exempelvis handla om att du går miste om andra försäljningsintäkter på grund av den otillåtna användningen eller att du lider någon annan form av skada. Skadeståndets storlek hänger på att du kan visa vilken skada du lider och vad den skadan är värd. Här har det inte sällan betydelse om du heter Jill Greenberg eller Anna Andersson. En otillåten användning av en berömd fotografs bilder tenderar nämligen att kosta mycket mer, än om du är en okänd fotograf. Detta trots att skadan de båda fotograferna lider kan uppfattas som likartad.

Det kan vidare vara skillnad på om upphovsrättsintrånget handlar om den ekonomiska eller den ideella rätten. Är det bara fråga om att fotografiet som sådant har använts är ofta skadeståndskravet lägre, än om det handlar om en kränkning av den ideella rätten. En sådan kränkning uppstår om upphovsmannens eller fotografens namn saknas eller bilden har förvanskats eller används i ett kränkande sammanhang. Beloppsnivån för en ideell skada är däremot svårare att bevisa, eftersom det då handlar om känslor och upplevelser och inte mätbara uteblivna intäkter.

Så länge ett upphovsrättsligt ärende ligger som en faktura från fotografen och ännu inte har nått fram till en domstol, finns det möjligheter för mottagaren att förhandla om skadeståndets storlek. För de flesta vet att det blir långt mycket mera dyrbart när det är dags att blanda in advokater eller andra juridiska ombud. Samtidigt är det inte sällan stor skillnad på vad som står i fakturan från fotografen och vad en domstol anser att skadan är värd.

I flera av de fotografiärenden som har avgjorts av domstol har skadeståndets storlek hamnat så lågt som en tiondel av faktura beloppet eller ännu lägre.

Med detta nämnt kanske man som fotograf ska fundera ett varv extra redan när man skriver ihop sin faktura för den otillåtna användningen. En faktura som hamnar på rimlig nivå finns det större chans att användaren väljer att betala. Parterna har då enats om fotografiets värde i just det fallet och slipper processa i domstol.

Av Catharina Ekdahl
Konsult i egna firman Ekdahls Juridik & Föreläsning

Läs tidigare krönikor

Rätten till sitt eget ansikte

Därför ska du inte önska dig en kameradrönare i julklapp!

Vem äger egentligen rätten till ett fotografi?

Fotografen och den personliga integriteten



Magnus Fröderberg
Publicerad 2015-04-15. Läst av 5685 personer.
Få ut mer av Fotosidan.
Plusmedlemskap kostar 170 kr per år
2015-04-15 15:18   Timo Peter Grönlund
Tack för en intressant skriven artikel som är både sakligt upplysande.

En reflektion jag personligen gör är att de som använder bilder utan att försäkra sig om rätten till det, tenderar att komma väldigt lindrigt undan.

För mig är det självklart att om en juridisk person eller ideell organisation väljer att använda en bild i sin kommunikation, så gör de det för att förstärka sitt budskap eller sin image. (Varför skulle de annars välja att publicera en fotografisk bild?)

Hur kan de då i nästa ögonblick komma undan med argument om att bilden saknar värde eller är åtminstone nästintill värdelös?

För mig framstår det som för "billigt" och lönsamt att bryta mot upphovsrätten idag. Varför skulle annars tom ett parti i riksdagen, välja att manipulera en bild de saknar rätten till? (Tänker på TTs bild som SD manipulerade på affischerna i tunnelbanan)

Jag som fotograf har länge undrat varför STIM är så framgångsrika och BLF & SFF så anonyma. I båda fallen rör det som immaterialrätt och upphovsrätt.

Är det möjligen för att foto av många betraktas som hobby och inte ett "riktigt" jobb?
2015-04-15 15:45   PeterWem
Kvällstidningar har satt i system att återpublicera andras bilder och filmer utan någon som helst rätt. Priset att bli påkommen är max ca 4500 kr plus rättegångskostnader. Inget för sådana stora företag.
Att som privatperson återpublicera filmen Martin Beck landar på fyra miljoner.
Timo Peter Grönlund   2015-04-15 15:56
Dessvärre måste man tillägga evt. rättengångskostnader.

Det är ju långt ifrån alla fall som leder till fällande dom, vilket gör att många drar sig för att ens väcka åtal.

Det vore rimligt att publicister som systematiskt och upprepade gånger så uppenbart bryter mot lagen fick ett mycket mer kännbart straff.

Att i kommersiellt syfte bryta mot upphovsrätten är enligt mitt sätt att se det hela, alltid uppsåtligt och direkt provocerande. Varför ska företag som bryter mot lagen behandlas annorlunda än privatpersoner?

I dessa fall är fotograferna ofta de "svaga" i sammanhanget och de publicerande företagen de som kan anlita juridisk expertis för att "vinna" även den rättsliga prövningen.
2015-04-15 23:01   Agneta Viklund
Väldigt intressant och upplysande artikel. Tänker på just detta att man som upphovsinnehavare måste hålla koll på OM ens bilder används på fel sätt. Skulle man inte med dagens teknik kunna ordna så att ett meddelande sänds till den som äger bilden?
Är det något som Fotosidan vill ta upp?
Detta med rss gör ju att folk laddar ner bilder, via Fotosidan och namn och liknande info försvinner då. Detta fick jag till svar när jag kontaktade en reklambyrå i alla fall.
Svar från froderberg   2015-04-15 23:29
Vi har en funktion för att söka om samma bild som är uppladdad på Fotosidan förekommer på andra ställen på webben. Då använder oss av Googles bildsökfunktion.

Klicka på en bild i ett av dina album så finner du funktionen.

Merläsning

Teleobjektiv till Fujifilm GFX

Fujifilm visade upp en mockup av teleobjektivet Fujinon GF 250 mm f/4 R LM OIS WR på Fotomässan i Stockholm. Nu är objektivet klart och specifikationerna har blivit offentliga. Samtidigt lanseras en telekonverter och två mellanringar. Läs mer... 6

Prograde först ut med toksnabbt CFexpress-kort

Nu är nästa generations minneskort på väg ut på marknaden. Progrades CFexpress-kort är ungefär dubbelt så snabba som de bästa XQD- och CFast-korten idag. Läs mer... 9

Ny vidvinkelzoom från Leica

Leica SL-systemet växer med en vidvinkelzoom: Leica Super-Vario-Elmar-SL 16-35 mm f/3,5-4,5 Asph. Hög bildkvalitet i alla lägen och snabb fokusering har varit målet under utvecklingen. Läs mer... 6

Ny vidvinkel från Canon

Canon utökar Cinema Eos-serien med en ljusstark vidvinkel. Eftersom alla andra fasta objektiv i serien har en motsvarighet i det vanliga EF-programmet så är frågan om detta objektiv också kommer i EF-version med autofokus. Samtidigt med objektivet lanseras en Cinema Eos-videokamera med fullfomatssensor. Läs mer...

Test: Panasonic Lumix G9

Plus Lumix G9 är Panasonics toppmodell för stillbildsfoto och särskilt lämplig för actionbilder och fotografering i tuffa miljöer. Läs mer... 5

Test: Sony A7R III

Plus Sony fortsätter sin satsning på att locka yrkesfotografer och seriösa entusiaster. Nu har de uppgraderat sin högupplösta A7R-modell med många små och stora förbättringar som <br> gör den till en betydligt proffsigare kamera. Läs mer... 11

Test: Nikon AF-S Fisheye 8-15/3,5-4,5E ED

Plus Nikon har äntligen ersatt sitt uråldriga fisheye för småbildskameror och precis som Canon valde man att göra ersättaren som en mer mångsidig zoom. Resultatet imponerar. Läs mer... 2

Vi kollar in Elinchroms nya portabla studioblixt med TTL

Bara några dagar innan Fotomässan lanserades Elinchrom ELB500 TTL som säkert kommer bli populär bland många frilansfotografer. Porträttfotografen John Hagby berättar om vad blixten kan göra. Läs mer...

Svenska yrkesfotografer samlas på ny webbplattform

Svenska Fotografers Förbund har tillsammans med en underleverantör utvecklat en ny plattform på webben där bildköpare lätt ska kunna hitta en passande fotograf. Adressen är sokfotograf.se Läs mer...

Elinchrom ELB 500 TTL har dubbel TTL-automatik

Elinchrom ELB 500 TTL är en kompakt och batteridriven studioblixt som kan växla mellan två olika system för TTL-automatik, dels Elinchroms eget och dels Phottix. Det går att använda ELB 500 TTL ihop med flera andra Elinchrom- eller Phottix-blixtar. Läs mer... 7

Vi har provat Sony A7 III

Plus Fotosidans reporter blev insnöad på Arlanda när Sony lanserade A7 III. I stället delar vår norske kollega Toralf Sandåker med sig av sina första intryck av Sony A7 III. Läs mer... 5

Två premium-objektiv från Tokina

Tokina satsar på två serier med premiumobjektiv: Opera för Canons och Nikons spegelreflexkameror och Firin för Sonys spegelfria kameror. Läs mer... 2

Två nya Art-objektiv från Sigma

Sigma lanserar sitt första makro-objektiv i Art-serien och ett 105 mm f/1,4 med väldigt stor frontlins. Läs mer... 4

Nio Sigma Art-objektiv till Sony

Sigma anpassar nio av sina Art-objektiv för Sonys spegelfria systemkameror. Läs mer... 4

Sony A7 III - prisvärda prestanda från Sony

Att Sony uppdaterar basmodellen i Sony A7-programmet lär inte förvåna någon. En positiv överraskning är däremot hur mycket av prestanda och funktioner från den dyrare A7R III som nya A7 III får utan att allt för dramatisk prishöjning. Läs mer... 41

Leica-märkt telezoom till Panasonic Lumix

Leica DG Vario-Elmarit 50-200 mm f/2,8-4 Asph är det tredje och sista objektivet i en serie med högkvalitativa zoomar från Panasonic. Tidigare har det kommit en vidvinkelzoom och en normalzoom. Alla tre har ljusstyrka f/2,8-4. Läs mer... 2

Sony HVL-F60RM: Radiostyrd proffsblixt

Sony HVL-F60RM är en kraftfull blixt tänkt för att användas med Sonys spegelfria kameror. Blixten kan radiostyras och det går att ansluta ett extern batteri som ger kortare uppladdningstider. Läs mer... 5

Tamron 28-75/2,8 på gång för Sony

Tamron 28-75 mm f/2,8 Di III RXD blir det första objektivet för Sonys spegelfria fullformatare från Tamron. Men vi får vänta ett tag på det. Läs mer... 8

Tålig telezoom från Tamron

Tamron 70-210 mm f/4 Di VC USD är ett billigare, mindre och lättare alternativ till SP 70-200/2,8 som kom förra året. Läs mer... 6

Test: Sigma 12-24/4 Art

Sigma 12-24/4 DG HSM Art är en rejäl pjäs med extrema bildvinklar. Vi imponeras av frånvaron av optiska fel och jämför mot Sigma 14/1,8 Art som kostar lika mycket. Läs mer...