Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons
Artiklar > Ett förflutet bortom vår egen tid

Ett förflutet bortom vår egen tid

Missa inte Emma Blombergs vackra berättelse om paret Mim och Kettil på Galleri Kontrast. Foto: Emma Blomberg.
Under helgen hade årskurs två på Nordens Fotoskola sin examensutställning - under titeln "Gränsliv" på Galleri Kontrast. Fotosidan tog sig en pratstund med Emma Blomberg.

Av alla underbara bilder tagna av fotoeleverna vid Nordens Fotoskola var det Emma Blombergs fotografier som krävde min uppmärksamhet. Dels prydde en av hennes bilder vernissagekortet för utställningen - men bilderna hade också något slags mystiskt skimmer över sig.

Hallå där Emma! Vill du berätta om ditt spännande fotoprojekt till temat "Gränsliv"?
- Ja, ganska tidigt bestämde jag mig för att jag ville göra något som var knutet till tid/historia. Därefter blev det självklart att det var Mims värld jag ville berätta om, då hon är en nära vän till mig som jag länge velat göra något om. Min avsikt var i första hand att bjuda på en spännande inblick i en värld som för mig är väldigt fascinerande och alldeles fantastisk och på riktigt. Mim som är den bärande i berättelsen har själv alltid varit omgiven av en särskild inblick i det förflutna genom sina föräldrar med samma romantiska respekt inför vad som varit tidigare. Intresset för det historiska och detaljkänslan är således verkligen genuin för Mim och när jag får frågan om "vilket årtionde" hon lever utifrån, finns där liksom inget svar. Det handlar nämligen inte om någon särskild epok, eller årtionde, utan allt som har ett förflutet bortom vår egen tid, är något som Mim låter sig drabbas av på ett mer omvälvande sätt än för någon som kanske bara tycker att det är fint, eller gillar vissa bitar ur historien (tex interiörer/bilar/musik).

Men i din berättelse finns en hel familj med?
- Ja, precis. För ett par år sedan träffades Mim och Kettil och han är, liksom hon, inte någon som passar in i vad som erbjuds runt omkring oss. För 6 månader sedan fick dom sitt första barn, lilla Dorotea. Tillsammans bor dom i en fantastisk lägenhet i Malmö som i princip står intakt sedan förra seklet, då deras hyresvärd hyser en extremt vördnadsfull kärlek till allt gammalt.

Det är en väldigt fin berättelse. Vad i det här projektet lockade dig från början?
- För mig handlar det här om ett sätt att vilja leva på som är mer valt än vad det är för dom flesta. I stället för att saker måste vara på ett visst sätt, pga sin tillgänglighet och för att det symboliserar en stolt svensk välfärd, (tex, ha platt-tv, snygg fondvägg och gosiga interiöra detaljer) väljer Mim och Kettil att leva såhär. Jag tycker att det är oerhört passionerat och för mig ett mer motiverat sätt att välja att leva på, eftersom det så uppriktigt beror på egna självständiga val. Dessutom är det något värdefullt i sökandet efter det enkla som är kopplat både till miljö och vårt egna kulturarv.

Hur länge har du arbetat med projektet och hur har det utvecklats under arbetets gång?
- Projektperioden har varat hela hösten, fram tills nu, så det har varit en termins lång pågående process, från första käppet tills dess att bilderna hängdes förra veckan inför vernissaget i lördags. Redan innan jag påbörjade fotograferingen hade jag bestämt mig för vissa riktlinjer i berättandet. Tex var det viktigt för mig att arbeta så konsekvent som möjligt, för att skapa en väl sammanhållen berättelse. Jag beslutade då mig för att inte skildra Mim och Kettil utanför sitt hem, eftersom jag inte var intresserad av att skildra några sorts "kontraster" mellan dom och det allmängiltiga. Själva bildspråket ville jag hålla rätt så statiskt och har därför fotograferat allt med stativ och i princip bara långa slutar-tider. Sedan när jag påbörjade fotograferingen antecknade jag varje dag vilka bilder jag absolut tyckte var viktiga i historien. Tex "måste ha en bild på båda spökkatterna tillsammans" sen såg jag till att fånga alla mina ögonblick. I princip behövde jag en heldag per bild, innan den satt.

Du har studerat vid både Gamleby, Konstskolan Munka och nu Nordens Fotoskola. Vad känner du har varit mest betydelsefullt för dig under dessa år? Vad har du för planer nu framöver?
- Ja, det stämmer, en spännande resa. För mig har det mest betydelsefulla under mina utbildningsår år varit mitt val av riktning. Jag började ju arbeta med bild ur ett konstnärligt sammanhang, något som verkligen varit värdefullt. Under ett par år var jag bara intresserad av att söka mig till konsthögskolor, men efterhand upplevde jag att det inte var ett särskilt effektivt forum för mig. Först då började jag våga arbeta mer dokumentära och på Nordens Fotoskola har jag fått utbilda mig i att närma mig människor, något jag inte utmanades i under tidigare utbildningar.

- Just nu har jag precis påbörjat min första praktikperiod som jag har på Helsingborgs dagblad, den följs av en sommar med förhoppningsvis sommarvik på tidning. Till hösten påbörjar jag min sista praktikperiod fram tills jul, men vart jag kommer vara då, vet jag ännu inget om. Efter utbildning på Nordens Fotoskola hoppas jag på att kunna arbeta omväxlande redaktionellt/kommersiellt med möjlighet till att bedriva egna projekt vid sidan om.

Tack för pratstunden, de fina bilderna och lycka till med de kommande planerna!

Tips: Missa inte den pågående utställningen Gränsliv där du kan se Emma Blombergs och de övriga fotoelevernas fina bilder!
På Galleri Kontrast till och med den 28 februari 2010. Se kalendariet.

www. gränsliv.se

Publicerad 2010-02-01.

Kettil.

Mim och Dorotea.

Kettil och Dorotea.

1 Kommentarer

Gun-Inger Arvidsson 2010-02-03 11:44  
Tack Emma för den fina bilden. Den sitter på min häthinna som fastklistrad. Varför? Kanske för den känns som självupplevd när jag var en mycket ung mamma. Vi bodde i Malmö hade en bakgård med bänk samt ett stort träd mitt på gården. Du har skapat en färgton som är så behagligt mjuk. Det känns som det är en liten prinsessa som ligger i vagnen. Vad annat? Tack igen lycka till Emma. Var kan jag få se mer av dina bilder. Jag kan inte komma till Stockholm nu. Gun-Inger
Få ut mer av Fotosidan som inloggad

Fotosidan är gratis! Som inloggad får du smarta funktioner. Du kan ladda upp 10 bilder och få kritik på dem. Du får vårt nyhetsbrev. Du kan skapa köp&sälj annonser mm

Merläsning

ANNONS