Artiklar > Stopp för två yrkesutbildningar till fotograf

Stopp för två yrkesutbildningar till fotograf

Två av landets fyra YH-utbildningar till fotograf startar inte till hösten. Myndigheten för yrkesutbildningar har inte beviljat bildjournalistutbildningen på Nordens Fotoskola och utbildningen till kommersiell fotograf på Fotoskolan Sthlm medel.

Fotoskolan Sthlm får har fått medel till sin yrkeshögskole-utbildning (YH-utbildning) av bildbehandlare. Beslutet rör bara kommande årskullar, elever som redan går utbildningarna får gå klart.

Bakom besluten ligger en bedömning av marknaden. Myndigheten anser att arbetsmarknadens efterfrågan på fotografer är låg. Så här uttycker sig Nordens Fotoskola på Biskops-Arnö:

"Konkret uttryckt, krisen i tidningsvärlden skapar konsekvensen att myndigheten inte ser behovet av yrkesfotografer/bildjournalister i framtiden."

– Tyvärr, det är jättetråkigt eftersom vi vet att Nordens fotoskola är en bra utbildning. Men vi finns till för att tillgodose kompetensbrist i arbetslivet, och vi får inte utbilda till arbetslöshet, säger Kristina Granqvist, pressansvarig på YH-myndigheten till SVT.

Nordens Fotoskola är den ena YH-utbildningen för bildjournalister i landet, men det finns även en bildjournalistutbildning på Mitthögskolan i Sundsvall.

För kommersiella fotografer med mode och reklam som främsta utbildning finns det idag tre YH-utbildningar fördelade på Stockholm, Göteborg och Gamleby. Varje utbildning har cirka 25 elever per årskull. Fotografutbildningen på Fotoskolan Sthlm får nu stryka på foten.

– Jag upplever inte att efterfrågan på kommersiella fotografer har minskat. Men här har fotobranschen ett eget ansvar att göra en branschundersökning som kan presenteras för myndigheterna, säger Mattias Wallin, utbildningsledare för fotografutbildningen i Gamleby.

Inte heller Mikael Cronwall, utbildningsledare på Fotoskolan Sthlm, ser att efterfrågan på utbildade fotografer minskat:
– Det har gått bra för våra elever. Vi tror på att ge eleverna en bred kompetens, inte bara fotografiskt utan vi har även ämnen som juridik och ekonomi på schemat. Det behövs en bredd för att etablera sig på marknaden, sen kan man nischa sig.

– Det behövs yrkesfotografer även i framtiden och det krävs utbildning för att blir en bra yrkesfotograf. I ett slag har myndigheten halverat antalet yrkesbildningar till fotograf. Man ska komma ihåg att det inte längre finns någon Fotohögskola i Göteborg, säger Mikael Cronwall.

Ett viktigt beslutsunderlag för Myndigheten för yrkesutbildningar kommer från Arbetsförmedlingen som mäter antalet arbetssökande inom olika yrkeskategorier.
– På grund av den höga andelen egenföretagare är det svårt att få en bild över läget. Vi inväntar en ny branschundersökning från Svenska Fotografers Förbund som ska ge en klarare bild, säger Mikael Cronwall på Fotoskolan Sthlm.

Nordens fotoskola och Fotoskolan Sthlm har möjlighet att söka medel för YH-utbildning igen vid nästa omgång. Det finns också en möjlighet att göra om till folkhögskoleutbildning istället för YH-utbildning.

Fotnot: Vi har försökt nå representanter för Nordens Fotoskola.



Publicerad 2015-01-22. Läst av 7030 personer.

17 Kommentarer

MrKarisma 2015-01-22 12:12  
Oj! Biskops Arnö.. det var illa, jag som inte ens hunnit gå den ännu! :(
alf109 2015-01-22 12:14  
Konstigt att de ger sig på Biskops-Arnö, Nordens fotoskola måste väl ändå vara bland de med bäst facit när det gäller framgångar av tidigare studenter? Men det är säkert som det ofta är när det gäller sådant här, det gäller att ha rätt bekanta och helst lokaliserad där det finns få jobb.
-affe
Svar från froderberg 2015-01-22 12:31
Beslutet verkar följa någon form av myndighetslogik. Nordens Fotoskola är en av två bildjournalist-utbildningar och den med mest anor och högst anseende. Men samtidigt ligger Sundsvall på en högre akademisk nivå. Sen är min egen bild att kvaliteten på eleverna i Sundsvall höjts sedan de började med intagningsprov. Nordens fotoskola har alltid haft intagningsprov.

Nordens fotoskola och Fotoskolan Sthlm har möjlighet att söka igen vid nästa omgång. Det finns också en möjlighet att göra om till folkhögskoleutbildning istället för yrkesutbildning.
luminousoctaves 2015-01-22 12:39
Som jag har förstått det kan även geografiska faktorer påverka vilka skolor som får YH-licens. Dvs att myndigheten strävar efter att sprida ut yrkesutbildningarna över hela landet och placera dem där det finns större efterfrågan på arbetskraft.

Kan dock inte få ihop den logiken med de här fallen.
Någon som läst en motivering?

Och angående omvandling av exempelvis Nordens Fotoskola till en folkhögskola: vilka förändringar måste då göras i kursplanen?
rolf.adlercreutz 2015-01-22 16:47  
Det verkar som myndigheterna fortfarande vill att utbildade fotografer ska gå till en fast anställning. Det tåget gick för ett tag sedan.
Janne H 2015-01-22 18:42  
Vad spelar det för roll om utbildningen är bra om marknaden med fotografer redan är kraftigt övermättad?
Tycker bara det är tråkigt för de som utbildas tror att de kommer att kunna leva på och av sin fotografering!
Svar från froderberg 2015-01-22 18:57
Det råder lite delade meningar om marknaden verkligen är mättad, särskilt när det gäller kommersiell fotografering. Förhoppningsvis kommer den nya branschutredningen ger en klarare bild.

Sen finns det en kulturell aspekt. Flera av eleverna på Nordens Fotoskola har blivit så duktiga att de fått ställa ut på Fotografiska i Stockholm. Detta är inte något som YH-myndigheten tar hänsyn till, men i andra former av utbildningar anses det ha ett värde hur eleverna utvecklas som konstnärer.
tormig 2015-01-22 19:24  
YH-myndigheten är kanske fel huvudman för denna utbildning. Jag förstår om de hellre vill lägga pengarna yrkesutbildningar med större efterfrågan.
Maj Andersson 2015-01-22 22:06  
Sanningen idag är ju att dessa utbildningar inte leder till arbete. Att gå foto-utbildning idag är ju lite som att gå utbildning för att bli "rockstjärna". Några få personer kommer alltid att vara det, men det finns helt enkelt inte underlag i yrkeslivet för att man kan utbilda sig till det.
Svar från froderberg 2015-01-22 22:18
På vilken grund säger du det?

Skolorna själv menar att de flesta elever kan försörja sig som fotografer. Känner till en undersökning av Svenska Journalistförbundet som visade att 80 procent av journalisteleverna försörjde sig som journalister 5 år efter examen.

Det är svårast att få anställning som journalist, fotograf och informatör enligt Arbetsförmedlingen. Men det har aldrig varit vanligt med anställda reklam- eller modefotografer. Statistiken ger helt enkelt inte hela bilden.

Varje år går ett antal fotografer i pension, så nog är det rimligt att några fotografer får utbildas per år? I höst kommer det finnas 50 utbildningsplatser för kommersiella fotografer.
Maj Andersson 2015-01-22 22:36
Jag har ingen annan referens än att jag känner till ett antal unga personer som utbildat sig inom foto och i bästa fall arbetar dom i en fotobutik idag.

Att skolorna själva menar det är ju som att tobaksbolagen menar att det inte är farligt att röka. De har ju helt enkelt en egenintresse att säga det.

Jag tror avvecklingen av yrkesverksamma fotografer är större än antalet som pensionerar sig.

Men till sist så är det självklart behov och möjligheter för fotografer också i framtiden. Men jag är oenig med skribenten i inlägget under att detta skulle vara något staten hade ansvar för att tillrättalägga för. Det är nog ett väldigt "svenskt" sätt att se på saken.

Möjligheten att bli en god fotograf har aldrig varit bättre, lättare eller billigare. Nu lät det säkert lite "när jag var ung..." men det är ju faktiskt ett faktum.
Svar från froderberg 2015-01-22 23:15
Det finns mängder med fotoutbildningar men få riktiga yrkesutbildningar, närmare bestämt de som nämns ovan. Många övriga utbildningar vill ge sken av att de utbildar folk till fotografyrket, men i själva verket är det snarast en nybörjar- eller hobbykurser.

" Att skolorna själva menar det är ju som att tobaksbolagen menar att det inte är farligt att röka. De har ju helt enkelt en egenintresse att säga det. "

Visst talar de i egen sak, men samtidigt måste de vara medvetna om att den kommande branschutredningen snart talar om hur verkligheten ser ut.
mombasa 2015-01-22 22:07  
I ett marknadsekonomiskt kvartalstänkande behövs det kanske inte en fotoutbildning, men finns det någon på ansvarigt håll som har funderat över hur kompetensen bevaras?
Det är samtidigt inte förvånande. Kompetensen i bildskapande, bildretorik och bildberättande har skrivits ner till när nog noll i svensk skolas senaste läroplaner. Man tycks tro att bilden och bildberättandet är något människor får genom modersmjölken. Alla kan säkert uppfatta en bild, en del förstår vad bilden säger, få har förmågan att analysera bildens berättelse. Prova själv, släng ut frågan om hur man generellt förklarar en bilds konnotation vid nästa middagsbjudning.
Hur många kan skilja på en presentativ och en metonymisk bild? Ja, ni läsare i fotosidans trådar är så klart bättre bevandrade.
Vi kommer alltid att ha behov av den goda berättelsen. Just nu befinner vi oss i ett gigantiskt paradigmskifte, den här gången handlar det inte om att ersätta en teknik med en annan, som senaste gången med desktop-publishing. Den här gången verkar det som det handlar om den fundamentala mänskliga förmågan att kunna berätta.
Men, som sagt hur bevarar vi kompetensen? Det vilar ett tungt ansvar på alla "amatörer", vi som gör det för att vi älskar det, när den krassa ekonomin inte har förstånd nog.
misha.pedan 2015-01-23 00:29  
Magnus, så vitt jag vet är det bara en student som har haft separatutställning på Fotografiska och det är Lu Kowski från Högre fotografisk utbildning på Kulturama. För övrigt finns Fotohögskolan i Göteborg kvar. Jobbar i samma regi med samma antal studenter på kandidat- och master- och doktorandnivå bara under gemensamt namn Akademin Valand.
Svar från froderberg 2015-01-23 00:49
Både Anna Clarén och Pieter ten Hoopen har studerat på Nordens Fotoskola och ställt ut på Fotografiska.

Akademi Valand är en rent konstnärlig utbildning och inte en yrkesutbildning som Fotohögskolan ursprungligen var då den startade för drygt 30 år sedan.
Maverick 2015-01-23 07:07  
Jag tror iofs att utbildningen vid B-A blir kvar i någon form. Men i övrigt är jag lite kluven. Jag kan ha viss förståelse för YH inte vill sponsra en utbildning mot en marknad där man vägrar ta sitt arbetsgivaransvar och många ggr inte heller sitt ansvar som uppdragsgivare.

Storytelling i den mening som det utbildas i på B-A bedrivs knappt heller av något media idag. Pieter t ex är ju inte känd pga sina bilder i Expressen utan för sina böcker och utställningar. Det samma går att säga om de flesta kända fotograferna som B-A hjälpt fram, iaf utav de jag känner till.
alf109 2015-01-23 10:00  
Lite trist att det finns en slagsida mot mer rent akademiska studier. På universitet och högskolor finns kurser och utbildningar om snart sagt vad som helst och där ställs inte samma krav på kommande ekonomisk bärighet. Vad man i framtiden har mest nytta av: folk som är bra på att uttrycka sig genom fotografi eller folka som är bra på att tala om fotograf är en öppen fråga.

Det finns ett annat problem med rena högskolestudier, vilka verkar premieras, och det är att de främst drar till sig människor som dels har formella kompetenser och dels har en läggning mot det akademiska. Alltså som sagt hellre ser bilder utifrån en akademisk kontext.

Det tråkiga är väl egentligen att det bara finns (mig veterligen) KY som motvikt idag, och just KY har ju sina regler och sin politik att följa.
boon 2015-01-23 10:29  
Jag gick själv i Gamleby (var fortfarande KY då)
Nu vet jag inte om det skiljer sig märkbart mellan KY och YH, men det man blev lovad när man gick en KY-utbildning var att man utbildades till en marknad där det fanns jobb/behov.
Ämnet var uppe redan då, och man sa på skolan att om marknaden blev mättad kunde skolan få lägga ner.
Mao, gick man en KY-utbildning så visste man att det fanns behov på marknaden.

Personligen tycker jag det är tråkigt, men dessa utbildningar går under ett regelverk.
Och jag tror inte det hade blivit samma liv om en "icke"-media grupp som tex. glasblåsarna hade blivit av med YH-utbildningar...
Mattias Karlsson Sjöberg 2015-01-23 10:50  
Samhället har absolut behov av yrkesfotografer och bildjournalister i framtiden. Det tjänar inte Nordens fotoskola något alls att vinkla beslutet så.

Men YH (tidigare KY) har alltid ett temporärt syfte - Att lösa en brist på arbetsmarknaden. När tidigare folkhögskolor ger sig in i det spelet och tar de pengarna vet de reglerna. Det är alltid temporärt.

Ett sätt att se det är att uppdraget är slutfört. De fick YH-pengar för att se till att det inte var en brist på en yrkeskategori. Nu är det ingen brist längre och uppdraget är rent av slutfört med framgång.

Om det inte är en brist anser samhället att ämnet/yrket ska flyttas upp på akademisk nivå och ske på universitet/högskola. Med allt vad det innebär i tid, omfång och inte minst akademisk nivå även på de som utbildar.

Och där har Alf en poäng - Att det förstås även förändrar vilka som går utbildningen och hur miljön är. Och det förändrar vilka som undervisar på utbildningen.

Samtidigt finns ingen annan väg i dag för att höja statusen på yrket i framtiden. Då måste det bli en kandidatexamen (3 år). Det alla som värnar om yrket borde pusha för är att det skapas fler sådana utbildningsprogram.

På kort sikt går det kanske säga att "det ger inte direkt bättre bilder". Men så sa man nog om alla yrkeskategorier innan de blev geniunt akademiska (lärare, förskolepersonal, sjuksköterskor etc)

Det är tråkigt med nedläggningen - bra utbildning, bra elever och bra lärare vad jag förstått. Men otroligt väntat ändå.
slaskpelle 2015-01-24 21:59  
"Det behövs yrkesfotografer även i framtiden och det krävs utbildning för att blir en bra yrkesfotograf"

Nej det gör det inte. Det gör det inte inom NÅGOT kreativt yrke. Det krävs en vision och lite jävlar anamma, ingenting annat. Vilket trams. Bilderna räknas, inte betygen.
Svar från froderberg 2015-01-24 22:31
Det är inte betyg som åsyftas utan breda kunskaper som
omfattar ekonomi, 3D-bild, juridik, video med mera för att ta allehanda uppdrag och agera professionellt. Enligt de skolrepresentanter jag talat med behövs bredd för att etablera sig och tjäna tillräckligt, sen kan man nischa sig.
boon 2015-01-26 13:00
Absolut!
Man kan gå som ass i 4 år eller utbilda sig i 2 år...
Missa inte utrustningsförsäkringen som Plus-medlemmar har bättre pris på

Plusmedlemskap kostar 220 kr per år

Merläsning

ANNONS