Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

Bildresultat från AF-G 50/1.4 och AF-D 50/1.4 sida vid sida

Produkter
(logga in för att koppla)
Vore intressant om du kunde ta två identiska bilder (samma vitbalans och exponering) med den nya och gamla modellen i kontrollerat ljus men med ett stegs högre kontrast inställd i kameran på bilden tagen med det gamla objektivet. Kan du sedan lägga upp bilderna sida vid sida här får vi se om det är någon skillnad i färg och upplösning.

Jag tycker det vore intressant att se en skapad bild avfotograferad med de två objektiven. En bild skapad i ett bildredigeringsprogram eller liknande med liten text på ett A4 men där texten är bara liiiite mörkare än pappret den skrivs på. Idén är att se hur kontrastskillnaden då ter sig om du förstår vad jag menar? Alltså se vad den sämre kontrasten i D gör för en bild med låg kontrast i från början...

Mvh
Jerka
 
Jag tycker det vore intressant att se en skapad bild avfotograferad med de två objektiven. En bild skapad i ett bildredigeringsprogram eller liknande med liten text på ett A4 men där texten är bara liiiite mörkare än pappret den skrivs på. Idén är att se hur kontrastskillnaden då ter sig om du förstår vad jag menar? Alltså se vad den sämre kontrasten i D gör för en bild med låg kontrast i från början...

Mvh
Jerka

I princip är det ett foto av en gråkil (med små steg mellan de grå nyanserna) du efterfrågar. Jag ska se vad jag kan fixa, men det får bli en annan dag. Nu är det natt...

Joakim
 
Ett annat sätt är ju att, som jag gjort, ta några bilder ur verkliga livet med den nya, jämföra med bilder och erfarenheter från den gamla, konstatera att den nya överlag ger bättre bilder (framförallt fullt öppen) -- och i stort sett låta det vara med det.

Behöver man egentligen övertyga sig själv så mycket mer än så?

Att den sedan är lite mer "hanterbar" pga lite större storlek, är mycket tystare, samt har en mer indragen frontlins, är ju ytterligare plus i kanten jämfört med den gamla.
 
Ett annat sätt är ju att, som jag gjort, ta några bilder ur verkliga livet med den nya, jämföra med bilder och erfarenheter från den gamla, konstatera att den nya överlag ger bättre bilder (framförallt fullt öppen) -- och i stort sett låta det vara med det.

Behöver man egentligen övertyga sig själv så mycket mer än så?

Att den sedan är lite mer "hanterbar" pga lite större storlek, är mycket tystare, samt har en mer indragen frontlins, är ju ytterligare plus i kanten jämfört med den gamla.

Ja, det behövs inga seriösa tester av fotoutrustning - lägg ner dpreview! Det finns ju ingen anledning att testa den nya modellen mot den gamla och framförallt inte att jämföra med Sigmas 50/1.4...
 
Ja, det behövs inga seriösa tester av fotoutrustning - lägg ner dpreview! Det finns ju ingen anledning att testa den nya modellen mot den gamla och framförallt inte att jämföra med Sigmas 50/1.4...
Jo, men det finns också all anledning att ta "riktiga" bilder som jämförelseobjekt. Ta en bild såsom du hade gjort i icke testsyfte. Sen tar du en till med nästa objektiv, men med samma inställningar. Du efterbehandlar dem identiskt och ser vad det blir för skillnad. Gärna med utgångspunkt från det bättre objektivet, om man kan gissa sig till vilket det är redan från början.
 
Jag tycker det vore intressant att se en skapad bild avfotograferad med de två objektiven. En bild skapad i ett bildredigeringsprogram eller liknande med liten text på ett A4 men där texten är bara liiiite mörkare än pappret den skrivs på. Idén är att se hur kontrastskillnaden då ter sig om du förstår vad jag menar? Alltså se vad den sämre kontrasten i D gör för en bild med låg kontrast i från början...

Mvh
Jerka

Det ska i princip inte spela någon roll, det som brister i det här fallet är kontrast-ÖVERFÖRINGEN från motiv till bild (inte kontrasten i sig) och den drabbar både kontrastrika och kontrastsvaga motiv lika. Naturligtvis kan en låg kontrastöverföring i ytterlighetsfall leda till att avbildningar av motiv med extremt låg kontrast faller under synbarhetsgränsen, men det är ju en annan sak.

För övrigt så varierar denna kontrastöverföring med frekvensen så det går inte att kompensera med en generell kontrasthöjning i efterhand eftersom en sådan slår blint över alla frekvenser, att det kan fungera i extremfallet med svartvita testtavlor beror helt enkelt på att det inte finns några gråtoner i motivet att ta hänsyn till. Det är alltså av den orsaken bra att använda några grå bokstäver eller ännu hellre en gråskala så att man blir uppmärksam på saken och håller fingrarna borta från kontrastreglagen:)

Det ni kallar "kontrast" (personligen tycker jag att det gamla vackra ordet "briljans" är mycket bättre) betyder i detta sammanhang att kontrastöverföringen är låg redan vid låga frekvenser (d.v.s. att MTF-kurvan faller som en sten i början, värden runt 0,8 i mitten redan vid 5 c/mm är inte ovanligt vid f/1,4 på vanliga normaler). Upplösningen (kontrastöverföringen vid höga frekvenser) kan trots detta vara hyfsad (d.v.s. MTF-kurvan går inte ner till noll utan planar ut på en hjälpligt acceptabel nivå vid högre frekvenser, samma objektiv kan därför mycket väl ligga uppemot 0,3 vid 40 c/mm).

Ett annat sätt att se på saken är att en punktformig ljuskälla återges som en stor suddig fläck som är ljusast i mitten och sedan avtar i ljusstyrka. Upplösningen beror på hur ljusfördelningen ser ut i mitten av fläcken medan briljansen beror på ljusfördelningen utåt periferin. Fläckens storlek har alltså i princip ingenting med upplösningen att göra, så länge det bara finns en liten distinkt ljusökning i mitten kan fläcken i övrigt vara jättelik och trots det ha mycket hög upplösning (tänk er två stora fläckar med små distinkta mittpunkter och låt dem överlappa varandra alltmer, så länge mittpunkterna inte överlappar så kan de separeras/upplösas).
 
Lennart: Som referens. Hur skulle fläcken se ut om vi hade det perfekta objektivet? (ja jag är rädd att jag inte fattar riktigt...:-|)
 
Då skulle bara diffraktionen påverka saken och resultatet bli en central ljus fläck (som i sig är klart ljusast i mitten) och som sedan är omgiven av allt ljussvagare koncentriska ringar i olika färger (diffraktionen är våglängdsberoende så det blir lite färgskiftningar). Storleken är direkt proportionell mot det effektiva bländartalet och vid nedbländning kommer "ringsystemet" att sänka briljansen påtagligt långt innan upplösningen blir rejält drabbad (upplösningen bibehålls rätt bra på grund av att mycket ljus finns samlat i mitten av fläcken).

Som ett motsatt exempel på HÖG briljans men LÅG upplösning är den typ av skärpa som vi ser vid skärpedjupsgränserna. I det fallet är fläckarna (oskärpehetscirklarna) så små att briljansen är bra medan den rätt jämna ljusfördelning utan någon klart lysande fläck i mitten av oskärpehetscirklarna resulterar i förhållandevis låg upplösning. Vi accepterar bilderna som skarpa eftersom vårt synsinne njuter så mycket av den höga briljansen att det glömmer bort att kolla upplösningen så noga:) Om vårt synsinne istället vore insnöat på enbart upplösning skulle vi behöva använda mycket mindre oskärpehetscirklar och därför få mindre skärpedjup.

Ett bra sätt att verklighetsförankra skärpetester är för övrigt att ta någon bild med ett riktigt bra objektiv på bästa bländare som är så lagom felfokuserat att testtavlan hamnar.precis på gränsen till skärpedjupet.
 
Jo, men det finns också all anledning att ta "riktiga" bilder som jämförelseobjekt. Ta en bild såsom du hade gjort i icke testsyfte. Sen tar du en till med nästa objektiv, men med samma inställningar. Du efterbehandlar dem identiskt och ser vad det blir för skillnad. Gärna med utgångspunkt från det bättre objektivet, om man kan gissa sig till vilket det är redan från början.

Problemet är att i många fall är "riktiga" bilder utanför studion inte fullt replikerbara: motivet förändras, ljus- och kontrastförhållanden varierar och kompositionen vid frihandfotografering blir inte helt den samma.

Här är är ett försök till jämförelse av de båda objektivens prestanda vid porträttfotografering i blandljus inomhus dagtid i motljus med blixt. Bilderna är tagna på stativ med D3:an, självutlösare och exponeringsfördröjning, ISO 200, 1/200 s, SB-900 M 1/64, glödlampor tända i rummet. Jag har tagit bilderna med AF-punkten längst till höger i övre hörnet vilken jag ofta använder vid porträttfotografering. Samma inställningar i kameran beträffande exponering, vitbalans och Neutral bildstil (ingen skärpning, - 1 i kontrast, 0 i ljusstyrka, mättnad och nyans). Även vid rawkonverteringen i View NX har exakt samma värden använts för vitbalans, exponeringskompensation, bildstil, kontrast, högdagerjustering och skuggkompensation.

Helbilderna från de båda objektiven i direkt jämförelse med rödmarkerad fokuspunkt i dockans ena öga:
 

Bilagor

  • Porträtt.1m.SB-900.Helbild.jpg
    Porträtt.1m.SB-900.Helbild.jpg
    62.4 KB · Visningar: 235
Samma utsnitt från G-modellen efter exakt samma bildbehandling i CS2:
 

Bilagor

  • G, ADL Av -081216-1306-f1.4, AF HÖH.copy2.jpg
    G, ADL Av -081216-1306-f1.4, AF HÖH.copy2.jpg
    61.7 KB · Visningar: 239
Av någon outgrundlig anledning fick jag även för mig att prova Active D-Lighting i den här fotosituationen. ADL normal gav inget bra resultat. ADL låg gav samma exponering men en annan tonkurva med tydlig förstärkning av mellantonskontrasten. Efter samma behandling i View NX och CS2 ser det inte så bra ut med för kraftig kontrast och annorlunda färger:
 

Bilagor

  • G, ADL Låg -081216-1307-f1.4, AF HÖH.2.jpg
    G, ADL Låg -081216-1307-f1.4, AF HÖH.2.jpg
    67.7 KB · Visningar: 227
Efter korrigering ser det bättre ut men jag skulle inte rekommendera att använda ADL vid porträttfotografering - inomhus i alla fall.
 

Bilagor

  • G, ADL Låg -081216-1307-f1.4, AF HÖH.Korr.JPG
    G, ADL Låg -081216-1307-f1.4, AF HÖH.Korr.JPG
    72.6 KB · Visningar: 234
Slutsats om färg, exponering, kontrast och AF för G- vs D-modellen.

Väl tidigt för slutsatser måhända men hitintills tycker jag mig se följande.

1) G-modellen ger en gnutta lägre exponering motsvarande ca 1/10 EV (beror detta på att G-modellen inte riktigt är lika ljusstark som D-modellen eller är detta bara exemplarvariation?),

2) AF-S 50/1.4G tenderar att ha en lite annorlunda tonkurva där den globala kontrasten inte nödvändigtvis är så mycket större men mellantonskontrasten tycks kunna vara lite bättre än på D-modellen,

3) Det nya objektivet ger en annan färgåtergivning i förhållande till D-modellen: G ger ett uns varmare färgbalans genom att dra åt rött och magenta. Färgmättnaden kan även den möjligtvis vara marginellt högre.

4) Autofokusen är inte bara långsam den tycks även var mer osäker i direkt jämförelse med D-modellens vid de tester jag hittintills gjort. Beror detta på att G-modellems AF-S är mer finkänsligt och därför reagerar på fler "kontrastnyanser" i motivet? Hur som helst så "vibrerar" autofokusen påfallande ofta vid fokusering med G-modellen i förhållande till när D-objektivet används vid samma motiv. Jag har finjusterat AF till +5 i D3:an men ibland tycks bilderna få frontfokus och ibland bakfokus. Detta är i och för sig varken nytt eller unikt när f1.4 används då skärpedjupet är så kort.
 
Har ju inte någon gammal 50/1.4 kvar men testade den som snabbast mot 85/1.4. Skillnaden finns ju helt klart där, förväntade mig förvisso inget annat. Kanske är dock skillnaden en aning mindre än mot den tidigare modellen. Med lite efterbehandling så är dock bilderna användbara medan 85/1.4 är bra redan vidöppen (tja allt är ju relativt).

(50/1.4g överst och 85/1.4 nederst, 1/125 @ f/1.4)

Samma sak här. Skillnaderna är inte så uppenbara efter korrigering av avbildningsskala, färg och kontrast: Vilken halva tillhör AF-S 50/1.4G respektive 85/1.4?
 

Bilagor

  • tintin.3.jpg
    tintin.3.jpg
    83.1 KB · Visningar: 214
Om man i jämförelser mellan objektiv ändrar förutsättningarna för fotograferingen, eller efterbehandlar olika, kan man bevisa vad som helst.

Jag kan förmodligen "bevisa" att min 70-200/2,8 är lika skarp på f/4 med en 1,7 konverter på 300 mm som min 300/2,8 på f/4, om jag behandlar bilderna tillräckligt länge.

Vad är poängen med överskärpta bilder i extrem förstoring?

/afe
 
ANNONS
Götaplatsens Foto