Det här med sär- och ihopskrivningar är alltid intressant ...
Men exemplen tycker jag i vissa fall leder lite fel. Det finns ju till exempel en ganska tydlig skillnad mellan "blå bär" och "blåbär". Det senare är ju en specifik typ av bär, medan det förstnämnda kan vara vilket bär som helst som råkar vara blått. Med andra ord: Alla blåbär är blå bär, men inte alla blå bär är blåbär
Samma med "blåbil" jämfört med en "blå bil", det första skulle då vara någon form av speciell bil (t.ex. en uttryckningsbil, tänk "blåljus"), medan det andra är vilken bil som helst, bara den råkar vara blå.
Sammanskrivningar används med andra ord ofta för att göra ett begrepp lite snävare, mer specifikt. Exemplet med "digital kamera" jämfört med "digitalkamera" är mindre uppenbart, men jag upplever att det ändå finns en nyansskillnad även där, att man betonar olika delar av begreppet och därmed kan använda det på lite olika sätt. Jag ska inte påstå att jag har någon statistik som stödjer detta, men jag upplever att fler säger "digital kamera" när de syftar på en systemkamera och "digitalkamera" när de pratar om kompaktkameror. Varför det skulle vara så vet jag inte, det är bara en observation jag gjort.
Det här med sär- och ihopskrivningar är ju inte något absolut och järnfast. Det handlar i slutändan om vilket som är tydligast för den som läser eller lyssnar.
Så jag kan nog tycka att både "analogkamera" och "analog kamera" har sina poänger, det finns kanske en liten betoningsskillnad dem emellan, men det är ju inte så att någon missförstår vad man menar om man säger det ena eller det andra.
