Stjärnföljare - alternativ
- Trådstartare Rommel
- Start datum
Per S
Aktiv medlem
För att uttrycka det förenklat:
Med vidvinkel och kameran monterad på stativ, och högt ISO-tal (800 eller högre) kan du ta översiktsbilder på korta tider utan följning. För all annan fotografering - längre tider och/eller större brännvidder - behöver du följning.
Kameramonteringar som Astrotrac eller Vixen Polarie är förvisso inte gratis, men de är konstruerade just för användning med "vanliga" kameror (kameror enkom för astrofoto kräver helt annan kringutrustning). De bästa svaren får du nog om du kontaktar någon astronomiförening i dina trakter. Närmaste förening för dig torde vara Astronomiska Sällskapet Aquila i Kristianstad, www.aquilastronomy.com
Du kan också fråga de som säljer både Astrotrac och Vixen Polarie: Astro Sweden respektive Teleskop-Service. Båda leverantörerna är kunniga inom astrofoto, och bra att ha att göra med, De kan säkert ge dig goda råd.
http://www.teleskop-service.se/sv/
http://www.astrosweden.se/
Tänk på att det förutom själva monteringarna tillkommer kostnader för stativ och kulleder, samt ibland andra tillbehör. En praktisk svårighet är att det är knepigt att fokusera i mörker; man måste göra det manuellt, och det rkäver ordentligt med övning för att få till det. Att bara vrida fokuseringsringen till oändligt avstånd fungerar kanske i teorin, men inte alltid i praktiken.
.
flossy666
Aktiv medlem
Är det för tele eller vidvinkel du vill tracka?
Du har säkert redan provat, men http://deepskystacker.free.fr/english/index.html ger riktigt hyfsade resultat.
Rommel
Avslutat medlemskap
Tack för länken. Verkar vara en relativt död grupp. Inte mycket uppdaterat på deras hemsida.
Är mest nyfiken på de olika konstruktionerna. Ena är stabil och svår medan den andre är enkel men klarar bara 2 kg.
Fokusera till oändligheten är inte så svårt. Har markering på mina L-objektiv och de andra slår i botten när den når oändligheten.
Tänkte bara ifall någon grundligt testat skillnaden med att köra med tracker och utan.
Testat lite, men nu har det varit molnighet nästan alla nätter där jag bor så det har inte funnits tillfället att testa mera.
Kommer mest köra vidvinkel, med tele hade varit kul. Men då tror jag att jag måste ha tracker.
Blev mest imponerad av vad jag kunde göra med vidvinkel, FF och enkelt stativ. Tänkte vad jag kunde åstadkomma med tracker.
Brus kan jag bli någorlunda av med, men funderade ifall jag med tracker kanske kunde få in mer detaljer, färg etc.
Här är en bild med stativ som enda hjälpmedel. Ingen stackning, endast en enda bild https://www.dropbox.com/s/vhnex4yx6binhfo/Photo 2013-01-25 20 24 01.jpg
/Stefan
Alla stavfel beror inte mig utan på Tapatalk.
Gimbal
Aktiv medlem
Utan att ha provat någon utav dem så skulle jag gissa att vixen inte kommer i närheten av astrotracken vad det gäller precision. Astrotracken har jag läst en del gott om medan Vixen (som jag iofs aldrig hört talas om tidigare) inte ser särskilt förtroendeingivande ut. Alla exempelbilder tycks vara vidvinkel, vilket tyder på att den inte räcker till för något längre.
flossy666
Aktiv medlem
Imponerande.
Jag följde den här snubbens råd när jag provade. Om du inte sett han så kolla lite, han verkar ganska slipad.
Senast ändrad:
Fredrik183
Aktiv medlem
Jag har varken provat AstroTrac eller Vixen Polarie, men fotat med följning, både tele och vidvinkel. Jag skulle vilja säga att det hela beror på vad du vill uppnå, vilken typ av fotografi du vill göra och hur mörk himmel du har tillgång till.
Vidvinkel: Har du en riktigt mörk himmel kan du dundra på längre exponeringstider. Men jag skulle vilja uttrycka det som så att vinsten med en tracker inte är jättelik med en "normalljusförorenad" himmel, speciellt som du kör FF och kan skruva upp ISO/har tillgång till ljusstarka vidvinklar. Är du däremot, till skillnad från mig, teknisk perfektionist vinner du framför allt lägre brusnivåer med en följare. Man skall dock inte underskatta smidigheten och snabbheten att kunna fotografera utan följare, som skall polinställas för varje ny kameravy/motiv. Har du ingen mörk himmel kan du med vidvinkel ändå inte dra upp exponeringstiderna obegränsat, det sätter ljusföroreningarna stopp för. Är man inte brusallergiker klarar man sig kanske lika bra utan följning och får ett smidigare och friare arbetssätt bättre lämpat för widefield med landskapsmotiv i förgrunden utan att varje bild konsumerar onödigt mycket värdefull fototid. En sak till med följning är att den suddar ut markbaserade bildelement genom att kameran följer stjärnornas gång över himlen. Är det widefield med ingående landskapselement man tänkt sig vinner man ca ett bländarsteg med följning, sedan blurrar marken till sig, eller man får ägna sig åt tidsödande och avancerad efterbehandling av delbilder med/utan följning. Vill man bara fotografera himlen, utan landskapselement med vidvinkel, är det egentligen bara Vintergatan som kan vara av intresse som jag ser det. Detta enda motiv vet jag inte om jag skulle köpa en AstroTrack för, det går ju faktiskt fotografera hyfsat också utan följning.
Tele: Följare helt nödvändig. Som jag förstår det är precisionen i AstroTrac fullt tillräcklig och inget man behöver oroa sig för, ens med långa brännvidder som typ 500 mm på FF (förutsatt god poljustering). Men, AstroTrack drar med sig en del extra kostnader i form av stativ och stativhuvud/-en. För att fungera riktigt smidigt behövs minst ett växelhuvud, dels för justering av bildutsnittet, som inte är så lätt med längre tele och vanlig kulled (speciellt då man kanske inte direkt kan se det ljussvaga djuprymdsobjekt man inriktar sig på, utan får göra en grovuppriktning, ta en provexponering och se om man träffat, rikta om osv tills man träffat rätt), men också kanske för polinställningen. Nu tror jag man klarar sig med en vanlig kulled för polinställningen, men ett växelhuvud underlättar antagligen. Utan växelhuvud är det väl egentligen bara de ljusstarkare djuprymdsobjekten som syns för blotta ögat som fungerar hyfsat, typ M42, Andromedagalaxen, Plejaderna och några stjärnhopar. Men även för dessa kommer ett växelhuvud att underlätta.
Men, när ett växelhuvud kommer in i bilden är frågan om det inte är lika bra att köpa en motoriserad ekvatoriell montering för teleskopbruk på en gång. Nackdelen med denna framför AstroTrack är vikt och storlek, inget man direkt bär runt längre sträckor i terrängen under motivjakt med vidvinkeloptik. En ekvatoriell montering får nog ses som den ultimata lösningen för telefoto i den omedelbara närheten av en bil (transportmedlet). Dessutom om man köper en bra montering kan man montera på ett teleskop om man vill ta det hela vidare om man skulle bli biten av detta med astro. En sådan väger dock omkring 25 kg, därav inget man bär runt i terrängen...
Det hela beror alltså på vad du vill göra. Om det är widefield med vidvinkel/kort tele gissar jag att också en Vixen gör ett bra jobb. Själv har jag en handvriden kameravridare jag byggt själv som jag har mycket kul med, ser inget behov av tex en AstroTrac för egen del (men då strävar jag inte efter tekniskt perfekta bilder av motiv som tex M42, då ett hundratal stackade bilder kan behövas, beroende på graden av perfektionistisk läggning), men däremot en bra ekvatoriell montering, då jag nu också har ett teleskop. Visserligen funkar det att också köra teleskopet (f=750mm) på handjagaren, men det är en stor konst och egentligen onödigt omständigt, om än mycket roligt. För övrigt lär man kunna köra teleskop med korta brännvidder även på AstroTrack. Man skall dock betänka behovet av ett växelhuvud och ett speciellt motviktspaket för detta som drar iväg kostnaden betänkligt jämfört med en ekvatoriell montering. Angående hembygge av kameravridare skall man inte underskatta svårigheten att få upp tillräcklig precision för telebruk, en sådan får nog egentligen ses som lämplig endast för widefield.
Vidvinkel: Har du en riktigt mörk himmel kan du dundra på längre exponeringstider. Men jag skulle vilja uttrycka det som så att vinsten med en tracker inte är jättelik med en "normalljusförorenad" himmel, speciellt som du kör FF och kan skruva upp ISO/har tillgång till ljusstarka vidvinklar. Är du däremot, till skillnad från mig, teknisk perfektionist vinner du framför allt lägre brusnivåer med en följare. Man skall dock inte underskatta smidigheten och snabbheten att kunna fotografera utan följare, som skall polinställas för varje ny kameravy/motiv. Har du ingen mörk himmel kan du med vidvinkel ändå inte dra upp exponeringstiderna obegränsat, det sätter ljusföroreningarna stopp för. Är man inte brusallergiker klarar man sig kanske lika bra utan följning och får ett smidigare och friare arbetssätt bättre lämpat för widefield med landskapsmotiv i förgrunden utan att varje bild konsumerar onödigt mycket värdefull fototid. En sak till med följning är att den suddar ut markbaserade bildelement genom att kameran följer stjärnornas gång över himlen. Är det widefield med ingående landskapselement man tänkt sig vinner man ca ett bländarsteg med följning, sedan blurrar marken till sig, eller man får ägna sig åt tidsödande och avancerad efterbehandling av delbilder med/utan följning. Vill man bara fotografera himlen, utan landskapselement med vidvinkel, är det egentligen bara Vintergatan som kan vara av intresse som jag ser det. Detta enda motiv vet jag inte om jag skulle köpa en AstroTrack för, det går ju faktiskt fotografera hyfsat också utan följning.
Tele: Följare helt nödvändig. Som jag förstår det är precisionen i AstroTrac fullt tillräcklig och inget man behöver oroa sig för, ens med långa brännvidder som typ 500 mm på FF (förutsatt god poljustering). Men, AstroTrack drar med sig en del extra kostnader i form av stativ och stativhuvud/-en. För att fungera riktigt smidigt behövs minst ett växelhuvud, dels för justering av bildutsnittet, som inte är så lätt med längre tele och vanlig kulled (speciellt då man kanske inte direkt kan se det ljussvaga djuprymdsobjekt man inriktar sig på, utan får göra en grovuppriktning, ta en provexponering och se om man träffat, rikta om osv tills man träffat rätt), men också kanske för polinställningen. Nu tror jag man klarar sig med en vanlig kulled för polinställningen, men ett växelhuvud underlättar antagligen. Utan växelhuvud är det väl egentligen bara de ljusstarkare djuprymdsobjekten som syns för blotta ögat som fungerar hyfsat, typ M42, Andromedagalaxen, Plejaderna och några stjärnhopar. Men även för dessa kommer ett växelhuvud att underlätta.
Men, när ett växelhuvud kommer in i bilden är frågan om det inte är lika bra att köpa en motoriserad ekvatoriell montering för teleskopbruk på en gång. Nackdelen med denna framför AstroTrack är vikt och storlek, inget man direkt bär runt längre sträckor i terrängen under motivjakt med vidvinkeloptik. En ekvatoriell montering får nog ses som den ultimata lösningen för telefoto i den omedelbara närheten av en bil (transportmedlet). Dessutom om man köper en bra montering kan man montera på ett teleskop om man vill ta det hela vidare om man skulle bli biten av detta med astro. En sådan väger dock omkring 25 kg, därav inget man bär runt i terrängen...
Det hela beror alltså på vad du vill göra. Om det är widefield med vidvinkel/kort tele gissar jag att också en Vixen gör ett bra jobb. Själv har jag en handvriden kameravridare jag byggt själv som jag har mycket kul med, ser inget behov av tex en AstroTrac för egen del (men då strävar jag inte efter tekniskt perfekta bilder av motiv som tex M42, då ett hundratal stackade bilder kan behövas, beroende på graden av perfektionistisk läggning), men däremot en bra ekvatoriell montering, då jag nu också har ett teleskop. Visserligen funkar det att också köra teleskopet (f=750mm) på handjagaren, men det är en stor konst och egentligen onödigt omständigt, om än mycket roligt. För övrigt lär man kunna köra teleskop med korta brännvidder även på AstroTrack. Man skall dock betänka behovet av ett växelhuvud och ett speciellt motviktspaket för detta som drar iväg kostnaden betänkligt jämfört med en ekvatoriell montering. Angående hembygge av kameravridare skall man inte underskatta svårigheten att få upp tillräcklig precision för telebruk, en sådan får nog egentligen ses som lämplig endast för widefield.
Fredrik183
Aktiv medlem
Tack för ett uttömmande svar. Ska testa mer som jag brukar fast med lite med med stackning.
Hoppas vädergudarna kommer på min sida. Ekonomiguden har vänt ryggen till redan
/Stefan
Detta med stackning är inte heller helt komplikationsfritt utan följning. Genom att stjärnorna förflyttas inom bildutsnittet mellan varje delexponering kommer objektivets distorsion att göra att aligningen inte blir bra vid för långa bildserier. Även om man alignar i bildcentrum, kommer distortionen att strula till det ut mot bildkanterna. Nu har jag endast testat att stacka widefieldbilder utan följning manuellt, inte i program som DeepSkyStacker. Kanske kan de aligna ändå? Att de "warpar" bilderna så stjärnorna matchar? Vanliga panoramaprogram har ju denna funktion, och jag tror motorn i DSS bygger på en panoramafunktionalitet. Vore roligt att höra vad du kommer fram till om du provar.
Rommel
Avslutat medlemskap
Bilden jag länkade till är tagen med f:2.8, 30s och ISO12800.
Med en vixen polarie skulle jag alltså kunna ta den med ISO100 och 64min eller iso400 1 min 16 bilder och sedan stacka, ha med black frame och bias och sedan DSS.
På så sätt skullen ha mer eller mindre brusfri bild med högre DR och därmed få med färger/gaser som inte jag kunnat registrera innan.
Dyrt leksak/hjälpmedel per bild, men hobby är oftast inte gratis.
/Stefan
Med en vixen polarie skulle jag alltså kunna ta den med ISO100 och 64min eller iso400 1 min 16 bilder och sedan stacka, ha med black frame och bias och sedan DSS.
På så sätt skullen ha mer eller mindre brusfri bild med högre DR och därmed få med färger/gaser som inte jag kunnat registrera innan.
Dyrt leksak/hjälpmedel per bild, men hobby är oftast inte gratis.
/Stefan
Fredrik183
Aktiv medlem
Jag skall egentligen inte uttala mig för mycket på detta område, ta mina inlägg som reflektioner på dina. Det är inte säkert att det fungerar riktigt så som i teorin, någonstans finns en optimal avvägning mellan stackning, ISO och exponeringstid. Jag tror att denna gräns går vid högre ISO än 100, kanske vid 2000. Men detta beror förstås av kamera. Ju längre exponeringstider, desto större krav på korrekt följning och större risk att moln drar in innan man tagit alla de subexponeringar man tycker sig behöva. Dessutom måste man lyfta skuggpartierna mycket mer i en ISO 100 bild, jämfört med en ISO 2000. Det är inte säkert att sensorn alls förmår fånga de ljussvaga delarna av tex nebulositet på lågiso, hur många subbar man än tar och stackar. Dessutom ligger mycket nebulositet i det infraröda området, oavsett hur man exponerar är det därför inte säkert den kommer fram med en omoddad kamera (dvs IR-filtret framför sensorn borttaget). Nu skall jag inte måla fan på väggen för det, på detta område finns säkert stort utrymme för experiment och egna test
Yttermera visso angående stackning så gäller att två exponeringar ger halva brusmängden mot en, fyra halva mot två, åtta halva mot fyra, 16 mot 32, 64 mot 32, 128 mot 64 osv. Som synes brakar man snart in i ett praktiskt "tak" för antalet exponeringar, då den ytterligare vinsten blir marginell, och de praktiska svårigheterna ökar (den totala exponeringstiden blir mycket lång och praktiska komplikationer uppstår därav: moln drar in, träd skymmer sikten, fötterna fryser till is osv). Men på detta område tycks många vara oerhört tålmodiga, själv har jag inte det tålamodet då jag tycker bilderna blir tillräckligt bra ändå. Men då är jag inte teknisk perfektionist som sagt och inriktar mig inte heller speciellt på denna typ av astrofotografi (än i alla fall).
Rommel
Avslutat medlemskap
Bra reflektioner! Tackar för det. Måste smälta in infon och ut och testa med det jag har innan jag beslutar mig ifall det är tillräckligt bra. Mitt syfte är långt ifrån att sälja eller blåsa upp mega förstoringar eller identifiera nebulosor. Vill bara ha snygga foton.
/Stefan R. Nilsson
/Stefan R. Nilsson
Fredrik183
Aktiv medlem
Hoppas jag inte förtar nöjet nu med all denna information, en stor del av nöjet är ju att prova sig fram. Tror som sagt att det finns mycket utrymme för eget experimenterande och var och en verkar lite bli salig på sin fason inom detta område. Det gäller att hitta en kedja som fungerar bra för en själv och den budget man har fram till det resultat man önskar. Träffade för inte så länge sedan på en kille med en AstroTrack, och om jag kommer ihåg rätt ett 300 tele med konverter på FF, ute på en skogsbilväg bortom ära och redlighet där jag trodde jag skulle få vara ensam under stjärnorna. Han tog minst ett hundratal exponeringar på sitt objekt inklusive darks osv. Jag har inte sett resultatet, men det lär ha blivit bra. I vart fall hade det alla förutsättningar för det.
Gimbal
Aktiv medlem
Vill man lite inspiration, eller kanske avskräckas, så kan man titta lite i följande tråd från pentaxforum.
I den finns några med lite mer avancerad utrustning som fångar bilder man kan tro kommer direkt från Nasa.
Helt otroliga, men det är också en hel del jobb bakom.
http://www.pentaxforums.com/forums/pentax-dslr-discussion/113178-astrophotography.html
I den finns några med lite mer avancerad utrustning som fångar bilder man kan tro kommer direkt från Nasa.
Helt otroliga, men det är också en hel del jobb bakom.
http://www.pentaxforums.com/forums/pentax-dslr-discussion/113178-astrophotography.html
Fredrik183
Aktiv medlem
På http://astronet.se/ finns massor av kunnigt folk på astrofotografins olika områden. Kompetensnivån är mycket hög. Bildgalleriet och forumet är en klar tillgång. Ifall du nu inte redan hittat dit.
Rommel
Avslutat medlemskap
Tack för all respons. Har beställt Vixen Polarie. Jag är mer instresserad av Astroscape än enbart stjärnorna i sig. Kanske nästa steg då man skaffar sig en moddad kamera.
Anledningen är att jag vill kunna använda ISO3200 och 2 min exponering mer än vad jag vill använda ISO12800 och 30s.
Hittade till slut en länk til en erfaren amatörastronom som testat Polarie och kunde ge bildexempel med kamerainställningar och det motsvarar ca mina inställningar.
/Stefan
Anledningen är att jag vill kunna använda ISO3200 och 2 min exponering mer än vad jag vill använda ISO12800 och 30s.
Hittade till slut en länk til en erfaren amatörastronom som testat Polarie och kunde ge bildexempel med kamerainställningar och det motsvarar ca mina inställningar.
/Stefan
Fredrik183
Aktiv medlem
Lycka till! Astroscape är ett spännande motivområde. Var ute och fotade på ISO 12800 i natt, en fantastisk natt
Rommel
Avslutat medlemskap
Lycka till! Astroscape är ett spännande motivområde. Var ute och fotade på ISO 12800 i natt, en fantastisk natt
Blev det några bra med det ISO-talet? Brusnivå och detaljer är jag nyfiken på. Bildex
/Stefan
Fredrik183
Aktiv medlem
Självklart lämnar resultatet en del att önska, speciellt som jag fotograferar med en några år gammal kamera med APS-C sensor (Pentax K-x). Jag tog en serie bilder som en timelapse med kameraåkning, därav behovet av så högt ISO. Dessutom var stjärnljuset allt som fanns till hands innan halvmånen gick upp lite senare och transformerade landskapet i sin fulla magi och jag kunde övergå till ISO 3200.
I mitt tycke är timelapsevideo inte lika känslig för brus som enskilda bilder. Klippen är ganska korta och man hinner inte ta in riktigt allt, om man inte ser dem många gånger om och om igen och bemödar sig att detaljstudera. Video blir mer förlåtande än stillbild, då det som går fram mest är helhetsintrycket, det estetiska. Så upplever i alla fall jag saken.
I alla fall, här är en enskild delbild, förminskad till min skärmstrorlek, 800 pixlar kortsida: http://img839.imageshack.us/img839/3315/vintergatanmyrselebosen.jpg
Det skall föreställa Vintergatan till höger på himlen. Andromedagalaxen ser man i alla fall bra. Snabbframkallad i Lightroom, ser att jag drog på med för mycket och för slarvig clarity, halobildningen är hemsk runt trädtopparna. Är allergisk mot sådant. Lightroom 3:s clarity är inget vidare i detta avseende. Lightroom 4 skall visst vara bättre, men den får jag inte in i min gamla dator. Bilden är gränsfall att funka i en timelapsesekvens, men jag tror det går. Brusreduceringen kan man också dra på lite mer tror jag.
I mitt tycke är timelapsevideo inte lika känslig för brus som enskilda bilder. Klippen är ganska korta och man hinner inte ta in riktigt allt, om man inte ser dem många gånger om och om igen och bemödar sig att detaljstudera. Video blir mer förlåtande än stillbild, då det som går fram mest är helhetsintrycket, det estetiska. Så upplever i alla fall jag saken.
I alla fall, här är en enskild delbild, förminskad till min skärmstrorlek, 800 pixlar kortsida: http://img839.imageshack.us/img839/3315/vintergatanmyrselebosen.jpg
Det skall föreställa Vintergatan till höger på himlen. Andromedagalaxen ser man i alla fall bra. Snabbframkallad i Lightroom, ser att jag drog på med för mycket och för slarvig clarity, halobildningen är hemsk runt trädtopparna. Är allergisk mot sådant. Lightroom 3:s clarity är inget vidare i detta avseende. Lightroom 4 skall visst vara bättre, men den får jag inte in i min gamla dator. Bilden är gränsfall att funka i en timelapsesekvens, men jag tror det går. Brusreduceringen kan man också dra på lite mer tror jag.
