Allmäna spånerier om Sony och annat
- Trådstartare afe
- Start datum
Jag upprepar: Jag ser inget självändamål med vikt, det jag ser ett ändamål med är en greppstorlek som gör att jag kan hålla i kamerapaketet utan att få ont i höger handled, armbåge och axel även när objektivet är tungt.Jag tycker att ni är konstiga.
Ett riktigt långt, stort och tungt objektiv balanserar man (dvs jagmed vänsterhanden och lägger inte mycket vikt på högerhanden som sköter kamerans reglage. Då har jag ingen direkt fördel av att kameran är en stor "motvikt", eller liknande.
Jag gillar inte heller att handhålla stora objektiv någon längre stund pga av att det blir skakigt med tunga objektiv. Prova att hålla en arm horisontellt rakt ut en längre stund så förstår ni varför. (Nej, man håller inte i kameror och objektiv på det sättet, men det illustrerar en princip). En stor och tung kamera hjälper inte ett dugg mot det.
Jag kan dock hålla med om att greppet på A7 kunde vara bättre. Jag har iofs inte fotograferat på riktigt med en A7 utan bara klämt och känt på den på fotomässor, men jag kan mycket väl tänka mig att den kan bli lite obekväm om man ska hålla i den med bara högerhanden en längre stund. Så jättemycket större behöver dock inte kameran bli för att få ett bättre grepp.
Det är snällt av dig att tipsa om hur man stödjer objektiv med vänsterhanden, men det är liksom inte det som det handlar om
Det handlar om hur man håller i och kontinuerligt tar bilder med ett paket som (i huvudsak på grund av objektivet) väger ett och ett halvt, två kanske tre kilo eller mer. Per: Hur ofta fotar du i flera timmar i sträck med objektiv som 24-70/2,8, 70-200/2,8 eller större? Tar ett hundratal eller fler bilder varje timme, timme efter timme i 5-6-7-8-9 timmar i sträck?
Jag gör det ideligen, både när jag för skojs skull fotograferar saker jag gillar men kanske framför allt när jag fotar event, idrott, konferenser, turneringar, möten, spelningar och allt vad det kan vara.
Du skriver att du inte gillar att handhålla stora objektiv någon längre stund ... Kul att du har chansen att välja. Men om man liksom inte har något val?
PMD
Aktiv medlem
Det var inte ett tips. Det var en beskrivning av hur jag gör.
Mitt största objektiv är EF 100-400mm och jag brukar ibland roa mig med att gå ut på åkern i närheten och försöka ta bilder på rovfåglarna som håller till i trakten. Det blir inga jättelånga stunder, som dina fotopass, men det brukar vara handhållet eftersom de jäkla fåglarna far omkring så mycket. Ibland har jag ett enbensstativ om det är långvarigt fotograferande.
Att man inte har något val måste vara mycket sällsynt (men det är klart att jag kan tänka mig sådana situationer). Oftast kan man åtminstone använda något slags stöd.
Mitt största objektiv är EF 100-400mm och jag brukar ibland roa mig med att gå ut på åkern i närheten och försöka ta bilder på rovfåglarna som håller till i trakten. Det blir inga jättelånga stunder, som dina fotopass, men det brukar vara handhållet eftersom de jäkla fåglarna far omkring så mycket. Ibland har jag ett enbensstativ om det är långvarigt fotograferande.
Att man inte har något val måste vara mycket sällsynt (men det är klart att jag kan tänka mig sådana situationer). Oftast kan man åtminstone använda något slags stöd.
pic-tor
Aktiv medlem
Dina synpunkter på A7-seriens kameror kan väl knappast kallas trovärdiga efter att endast ha klämt på dem på fotomässor. I teorin fungerar allt, men när det kommer till praktisk användning är det helt andra premisser som gäller. Jag har använd A7R och A7RII i två års tid och tro mig veta hur de är att använda i praktiken. I mångt och mycket helt underbara kameror, speciellt A7RII. Men ergonomin blir inte så bra med stora, långa och tunga objektiv. Med stativ är det helt OK, men jag använder väldigt sällan stativ. Återigen, de skulle vara intressant att få insikt i Sonys strategier för A, E och FE segmenten. Personligen vet jag inte alls hur de tänker.Jag tycker att ni är konstiga.
Ett riktigt långt, stort och tungt objektiv balanserar man (dvs jag
Jag gillar inte heller att handhålla stora objektiv någon längre stund pga av att det blir skakigt med tunga objektiv. Prova att hålla en arm horisontellt rakt ut en längre stund så förstår ni varför. (Nej, man håller inte i kameror och objektiv på det sättet, men det illustrerar en princip). En stor och tung kamera hjälper inte ett dugg mot det.
Jag kan dock hålla med om att greppet på A7 kunde vara bättre. Jag har iofs inte fotograferat på riktigt med en A7 utan bara klämt och känt på den på fotomässor, men jag kan mycket väl tänka mig att den kan bli lite obekväm om man ska hålla i den med bara högerhanden en längre stund. Så jättemycket större behöver dock inte kameran bli för att få ett bättre grepp.
PMD
Aktiv medlem
Argumentera gärna om varför de inte är trovärdiga, dvs vad jag har fel om vad gäller A7-kamerorna, och varför det är fel.
Photocon
Aktiv medlem
Jag håller med Martin till 99%. Den sista procenten låter jag gå till Per för visst GÅR det att under kortare stunder balansera någon av de 2 nämnda objektiven enl den kända metod Per erinrar om. Därefter känns det inte bra.Det är snällt av dig att tipsa om hur man stödjer objektiv med vänsterhanden, men det är liksom inte det som det handlar om
Per: Hur ofta fotar du i flera timmar i sträck med objektiv som 24-70/2,8, 70-200/2,8 eller större? Tar ett hundratal eller fler bilder varje timme, timme efter timme i 5-6-7-8-9 timmar i sträck?
Du skriver att du inte gillar att handhålla stora objektiv någon längre stund ... Kul att du har chansen att välja. Men om man liksom inte har något val?
Jag har ju kunnat jämföra A7R vs D800 under 2 år. Båda kamerorna med vertikalgrepp. De nämnda zoomarna är något av en standard för många utövare (yrkes- såväl som hobbyfotografer).
Jag försökte i det längsta använda A7:an med dessa och liknande objektiv. Sedan blev det D800:an för hela slanten så snart dessa objektiv skulle användas.
Mitt resonemang gick ut på att A7:an skulle vara närmast idealisk tillsammans med mindre och fasta brännvidder (ungefär som Leica). Typ 21, 35, 50 och 90mm och sedan med manuell fokus+adapter med andra objektivmärken (t ex Olympusgluggar från OM1/2-tiden och liknande samt lätta zoomar från det märke man nu kunde hitta som fungerade med adapter).
Jag ska inte svirra bort mig i mer utsvävningar, men personligen blev jag ganska trött på A7-kombinationen redan efter en knapp timme. Det kändes konstigt i senor jag knappt visste jag hade
En D800 med batterigrepp och dubbla batterier väger ungefär som de större D4-och 1D-husen, men jag kan fotografera på en snabbare och mer vilsamt sätt samt med högre precision.
Nu mera har jag ju bara en Sony FF-kompakt (RX1R) och har lämnat Sonys system helt och hållet i övrigt. Icke desto mindre förstår jag helt och fullt de som önskar en större spegellös med FE/E-mount. En A9 eller vad den nu skulle kunna heta.
Vad A7-serien anbelanger är det en trevlig och mycket bra kameraline. Men känns inte komplett utan bra och proportionerliga native objektiv. Och de objektiven saknas i stor utsträckning, enl min åsikt.
Absolut inte. Snarare tvärtom: för yrkesarbetande fotografer är det nog normalläget, inget undantag. Samma för många fotoentusiaster.
Stöd funkar bra de gånger man sitter still, men även då hjälper det bara delvis mot grundproblemet: att du spänner muskler i handen, handleden och armen mycket mer med ett litet grepp jämfört med om du har ett som är proportionerligt mot paketet du håller i. Och det är väldigt gott om situationer där du av många skäl inte sitter still, eller där du måste vara beredd att plötsligt bli väldigt rörlig, då är stöd mest bara i vägen.
Per, tror du att det är en ren olyckshändelse att yrkeskameror ser ut som de gör? (och har sett ut så i snart 30 år) De ser ut så för att det är former och storlekar som fungerar bättre än andra former och storlekar ihop med de objektiv man oftast använder. Jag tror en alldeles övervägande majoritet av yrkesfotografer och entusiaster gärna skulle vilja ha lättare kameror, men tyvärr blir det svårt om man skall få den storlek man vill ha. Annorlunda formulerat, storleken är så viktig att man hellre accepterar tyngden än ger upp storleken.
Senast ändrad:
Bengf
Aktiv medlem
Jo gärna någon större variant, helt med på det, men mycket osäker på någon högre försäljning, kommer aldrig att bli märkbart bättre denna A9 än någon DSLR- modell. C/N är kanonkameror plus den välkända inlåsningen av systemet med objektiv och tillbehör, som absolut påverkar. Sedan tror jag att en A6500 hade vunnit mera med bara 5-6mm högre grepp, redan där plats för lite större batteri, mera värmeavledning ( mera metall ).Lösningen på det kallas "DSLR"
Men om jag är lite allvarlig istället för att retas så känns det som (vi ofta varit inne på) att Sony skulle kunna bygga en kamera som till största delen rent tekniskt är identiska med någon av dagens modeller, men där man gjort kamerakroppen lite högre (20-25 mm) och kanske lite tjockare och på så sätt får plats med 3-4 gånger större batteri (mätt i mAh). Som ett inbyggt batterigrepp. Då skulle man dessutom få plats med lite större knappar som sitter lite mer utspridda. Och kanske dubbla kortfack. Kort sagt: Det skulle nog inte vara svårt att sälja en större "A9" som många spekulerat kring. Det finns nog de som skulle välja en sådan istället för en A7/A7R, eller ha en sådan modell som komplement till en A7/A7R.
Knepigt ändå med storlekar, det bantas lite grann på vissa FF inte bara tjocklek och höjd, dom får inte bli för korta eller på längden, tummen skall inte slå in på skärmen, eller fingrarna slå direkt på objektivet, jag vill att greppet behöver hamna in i handloven man skall inte behöva knipa för mycket med fingrarna, kameran skall ligga an i handen, fingrarna skall inte knipkompensera. Gamla Canon MKII har ett mycket bra grepp, 6D blev mindre och sämre att hålla.
PMD
Aktiv medlem
Ibland är det bra att ifrågasätta gamla "sanningar".
På 1990-talet köpte jag en Canon EOS-1N, och jag köpte också ett vertikalgrepp med batterihållare till den för det såg ju koolt ut med ett sådant monterat. Förvisso fick man också bättre grepp för vertikala bilder, men kameran blev så stor och klumpig att jag nästan aldrig hade greppet monterat. Den allmänna komforten var bättre utan.
Ett bra grepp är alltid bra(!), men det behöver inte nödvändigtvis betyda en jättestor kamera. Yrkeskameror ser också ut om de gör för att de drar mycket ström och behöver få plats med stora batterier. Det är en svårare sak att komma ifrån när det gäller kameradesign än storlek och tyngd pga bra grepp.
afe
Aktiv medlem
Olympus små OM-kameror (de gamla som matades med film alltså) var inte heller någon höjdare med stora objektiv. Man fick betydligt bättre grepp om dem med en winder eller motor monterad (precis som med dåtidens proffskameror från Nikon och Canon).
Även med stativ är det klart bättre med ett större kamerahus om man använder supertelen som 300/2,8 och uppåt, eftersom man mest använder högerhanden för att rikta objektivet mot motivet - något man gör väldigt ofta när motiven rör på sig.
När jag testade A6300 tillsammans med 85/1,4 GM hade jag dock inga problem med att kamerahuset skulle vara för litet, i och med att kombinationen balanserade väldigt bra i vänsterhanden. med 70-200/2,8 blir det dock inte bra tycker jag.
Jag har också provat Fujinon 100-400 på min X-Pro 2 och det fungerade men är inte en kombination jag skulle köpa. För den typen av objektiv är X-T2 med batterigrepp mycket bättre, och detsamma gäller förstås för Sony (som inte har något motsvarande kamerahus med grepp).
Storleken har betydelse i många sammanhang
Även med stativ är det klart bättre med ett större kamerahus om man använder supertelen som 300/2,8 och uppåt, eftersom man mest använder högerhanden för att rikta objektivet mot motivet - något man gör väldigt ofta när motiven rör på sig.
När jag testade A6300 tillsammans med 85/1,4 GM hade jag dock inga problem med att kamerahuset skulle vara för litet, i och med att kombinationen balanserade väldigt bra i vänsterhanden. med 70-200/2,8 blir det dock inte bra tycker jag.
Jag har också provat Fujinon 100-400 på min X-Pro 2 och det fungerade men är inte en kombination jag skulle köpa. För den typen av objektiv är X-T2 med batterigrepp mycket bättre, och detsamma gäller förstås för Sony (som inte har något motsvarande kamerahus med grepp).
Storleken har betydelse i många sammanhang
Den uppmärksamme läsaren har nog också noterat att du väldigt uttryckligen inledde med att ifrågasätta behovet både av storlek och vikt:
Jag vidhåller att det här att stora kamerahus faktiskt är ett behov, sprunget just ur den erfarenhet du ifrågasätter.
Sedan håller jag med dig om, och har flera gånger påpekat, att det är synd att stora kamerahus dessvärre då också blir tunga. Det ser jag inget som helst självändamål med, och jag tvivlar på att speciellt många andra gör det heller. Om Sony, vilket många misstänker, kommer med en biffigare kameramodell så hoppas jag att de lyckas få upp greppstorleken utan att öka vikten mer än nödvändigt.
Sedan är det faktiskt inga monsterskillnader vi pratar om, jämför du till exempel en A7R II med en Eos 5D Mark IV så skiljer det knappt 220 gram gram (582 vs 800), jämför du en A7R II + Sonys batterigrepp med en Eos 1DX II så är skillnaden knappt 280 gram (582 + 481 vs 1341 gram). Nu blir skillnaderna lite större när du sätter i batterier, men säg att det handlar om runt tre hekto. När du går omkring några timmar med objektiv som väger knappa kilot (24-70/2,8) eller ett och ett halvt kilo (70-200/2,8) så uppvägs de där tre extra hektona med råga av det mycket bättre - och större - greppet. och tro mig, det säger jag just utifrån mångårig erfarenhet
Lite historik: Jag fotade ju i runt 10 år på filmtiden med Canon F1, inte sällan med tunga objektiv, som ett Tamron 70-350/4,5. En F1 är inte så olik en A7 i storlek, om än lite tyngre. Oj vad jag saknade rejälare grepp när jag hade tyngre objektiv på. Så mycket att jag köpte en winder, som jag oftast körde utan batterier (den var långsam och hade ett svampigt avtryck), jag använde den oftast enbart för det extra greppet
Sten-Åke Sändh
Aktiv medlem
Det är konstigt med trender. OM-1, vilken underbar liten kamera - så välbyggd. Man kan ju undra varför denna mer kompakta trend dukade under för många gillade ju det mindre formatet. Det var ju spegelreflex under många år även efter 70-talets storhetstid och då blev de som sagt större igen.Från mitten av 1980-talet och framåt blev de långsamt allt större. Olympus OM-1 var ju en trendbrytare och i stort sett alla kameratillverkare gjorde mindre småbildskameror efter den, men sen kom AF-kamerorna som oftast också var motordrivna, så då ökade storleken. Digitalkamerorna blev förstås ännu större av naturliga skäl, men när man kunde skippa spegelhuset återkom chansen att få ner storleken igen.
Några siffror har jag inte i huvudet, men den som verkligen vill veta har nog inga svårigheter att hitta sådana. Själv förlitar jag mig på att ha varit med under hela den tid jag har beskrivit.
Mycket tyder ju också nu på att kamerahusen kommer bli större igen oavsett om de är spegellösa eller inte och det som kommer styra Sony är alla stora och tunga GM-objektiv. Så jag tror Martin har en poäng. I takt med att Sony kommer smyga in i proffsanvändningen så kommer de krypa till korset eftersom de användarna är mer känsliga än de flesta hobbyfotograferna för "obalanserade" ekipage.
avlustat_medlemskap180119
Avslutat medlemskap
Det där låter som en alldeles perfekt avvägning mellan zoom-omfång och ljusstyrka. Varför finns det inga såna objektiv i modern tappning?
/Mats
PMD
Aktiv medlem
Jovisst, men ett bra grepp behöver inte nödvändigtvis innebära en stor kamera. Det är greppet som är det relevanta. Storleken är inte a priori viktig för det.
Bättre grepp kan man få genom tillsatser till kameror med dåliga grepp. T.ex. så har jag köpt ett "batterigrepp" till min Olympus E-M5. Det greppet är så fiffigt utformat att det har en övre och en undre del. Den övre delen ger ett bättre grep för högerhanden vid horisontell fotografering (samt en extra avtryckare och en extra inmatningsratt på greppet). Den undre delen har plats för ett extra batteri samt en avtryckare och två extra inmatningsrattar lämpligt placerade för vertikal fotografering. Det medför rätt bra ergonomi för vertikal fotografering men kameran blir också större, tyngre och klumpigare så jag har sällan den undre delen monterad.
Nästa modell i serien, E-M1, har ett betydligt bättre grepp så om jag hade en sån så skulle jag antagligen inte behöva något extra.
Nödvändigheten av att ha stor batterikapacitet för proffskameror har nog spelat en ganska stor roll också.
Det hoppas jag också. För A7-serien finns det ju redan ett extragrepp, som tyvärr gör kameran ganska mycket större och klumpigare, men jag har inte sett det i verkligheten så jag kan inte säga något om dess praktiska användning.
Lustigt nog hade jag en winder till min OM-1 (och senare OM-2) ungefär av samma skäl. Den var rätt meningslös som winder eftersom den inte hade serietagning, men den gjorde kameran bättre att hålla i.Lite historik: Jag fotade ju i runt 10 år på filmtiden med Canon F1, inte sällan med tunga objektiv, som ett Tamron 70-350/4,5. En F1 är inte så olik en A7 i storlek, om än lite tyngre. Oj vad jag saknade rejälare grepp när jag hade tyngre objektiv på. Så mycket att jag köpte en winder, som jag oftast körde utan batterier (den var långsam och hade ett svampigt avtryck), jag använde den oftast enbart för det extra greppet
Vad gäller F-1 så har jag en sån (New F-1) sen cirka 20 år (numera mest museiföremål) och det sitter alltid en winder på. Mera för att få exponeringsautomatik än för ett bättre grepp.
En trevlig sak med kombinationen av spegelfri teknik och allt mer högpresterande sensorer (så man inte alltid behöver maxa sensorytan) är ju att vi kan ha bägge sakerna, även om det innebär att man då har mer än ett kamerahus. man kan ju ha en tänkt A9 för de tillfällen man fotar ett event några timmar med de stora objektiven (med en A7-kamera som backup i ryggsäcken) och man kan använda en A7-liknande kamera med de små nätta objektiven som en härligt kompakt resekamera (med en A9 liggande som backup hemma på hotellet).
Men även om man bara har en kamera så håller jag helt med Per om är det han skrev om att du kan alltid montera på ett grepp från en liten kamera, men inte ta bort det från en stor. För mig känns Sony A7-serien ibland som en slags spännande prototyp för ett kommande modulärt kamerasystem med en centralenhet som är kompakt och kan köras "naken", men som också kan kompletteras med olika typer av grepp, extra sökare and whatnot. Lite så som många professionella videosystem är uppbyggda. (Fast det är ju en lite oroväckande tanke hur dyra sådana modulära videokameror tenderar att vara
PMD
Aktiv medlem
Hasselblad all over again.För mig känns Sony A7-serien ibland som en lsga spännande prototyp för ett kommande modulärt kamerasystem med en centralenhet som är kompakt och kan köras "naken", men som också kan kompletteras med olika typer av grepp, extra sökare and whatnot. Lite så som många professionella videosystem är uppbyggda. (Fast det är ju en lite oroväckande tanke hur dyra sådana modulära videokameror tenderar att vara
Det vore verkligen en trevlig utveckling. Så här skulle den kanske kunna se ut.
En väldigt bra fråga. Jag kan till exempel sakna en modern version av Nikons 400/3,5 som också hade en trevlig relation mellan storlek och räckvidd.
Sedan kan jag väl tillägga att moderna 100-400, 80-400 eller 70-400 rent optiskt är rätt mycket bättre än min gamla Tamron 70-350, och det utan att vara nämnvärt tyngre
Men de är ju också lite ljussvagare i långa ändan.Min erfarenhet från snart 40 års fotograferande (jösses så gammal man börjar bli) och tio års kameratestande är just att det är väldigt svårt att få riktigt bra grepp utan stort kamerahus.
Jag önskar att jag kunde hålla med dig, men jag har tyvärr hittills inte sett eller provat en enda tillsats som ger samma bra grepp som en kamera som byggts med bra grepp från början. Vi får väl hoppas att någon kameratillverkare (hej Sony!) tar upp den utmaningen ...
Jag misstänker att vi kan diskutera den här saken tills korna gått hem utan att komma så långt ...
Jepp, det spelar ju in och är ju en del i viktökningen. Den bifogade bilden är väl en lite fånig jämförelse, men ändå
Bild: En A6500 (som är ungefär lika stor som en A7-kamera) bredvid batteriet till en D3/D3s
Bilagor
PMD
Aktiv medlem
På andra sidan vägen här har korna redan gått hem (de bor ute året runt) så vi kommer kanske inte längre, nä.Jag önskar att jag kunde hålla med dig, men jag har tyvärr hittills inte sett eller provat en enda tillsats som ger samma bra grepp som en kamera som byggts med bra grepp från början. Vi får väl hoppas att någon kameratillverkare (hej Sony!) tar upp den utmaningen ...
Jag misstänker att vi kan diskutera den här saken tills korna gått hem utan att komma så långt ...
Jag skulle önska att någon kameratillverkare tänkte lite utanför lådan. Lådan, som den ser ut för det mesta, innehåller mallar för kameror som ser i princip likadana ut som Leica och Contax från 1930-talet eller Exakta och Contax S något decennium eller så senare.
Jan Malmeström på FOTO föreslog en gång för Yoshihisa Maitani att en spegelreflexkamera kunde byggas så att sökaren satt under kameran. Då skulle man hålla kameran så att den vilade mot pannan och därmed kunde hållas stabilare. Det mottogs med sedvanlig japansk artighet om jag minns intervjun i FOTO-artikeln rätt.
Yashica hade sina Samurai-kameror på 1980(?)-talet som också var lite nydanande, men annars har det varit glest, tycker jag.
Varför är kamerabranschen så konservativ?
