Annons

Tillverka egna fotoböcker. Häfta, sy eller limma sina utskrifter?

Produkter
(logga in för att koppla)
J O Härnström

J O Härnström

Aktiv medlem
Det går ju enkelt och smidigt att designa sina egna böcker och låta olika tjänster sköta resten.
Men alternativet att själv tillverka böcker eller häften är ju lockande.
Finns det någon med erfarenhet som kan bidra med tips och anvisningar hur man kan gå till väga?

Grundtanken är att skriva ut sidorna själv på dubbelsidigt kvalitetspapper.
Det blir ganska tjocka blad. Med pappersvikt runt 300g/m2.
Man kan göra tunnare häften (ett fåtal blad) genom att vika arken på mitten och foga ihop härligheten med en långarmad häftapparat.
Eller göra små hål och sy med stark tråd (gärna vaxad)
Men sidorna lär bli olika långa när man bygger på vikningen med flera blad.
Sen kan man leka bokbindare och limma ihop bladen i ryggen, hur det nu går till.
 
När det är tjockare i antal sidor med vikta så brukar det väl vara som flera små häften som är ihopsatta.

Typ så här (mobilbild...):

20260213_102920.JPG

Belles routes de France (Michelin) med cameos av Nikon Z8, Urth M42-Z, Super Takumar 55/1,8 och Nikkor 24-70/2,8 S. Och en strykbräda. 😜
 
J O Härnström sa:
Det går ju enkelt och smidigt att designa sina egna böcker och låta olika tjänster sköta resten.
Men alternativet att själv tillverka böcker eller häften är ju lockande.
Finns det någon med erfarenhet som kan bidra med tips och anvisningar hur man kan gå till väga?

Grundtanken är att skriva ut sidorna själv på dubbelsidigt kvalitetspapper.
Det blir ganska tjocka blad. Med pappersvikt runt 300g/m2.
Man kan göra tunnare häften (ett fåtal blad) genom att vika arken på mitten och foga ihop härligheten med en långarmad häftapparat.
Eller göra små hål och sy med stark tråd (gärna vaxad)
Men sidorna lär bli olika långa när man bygger på vikningen med flera blad.
Sen kan man leka bokbindare och limma ihop bladen i ryggen, hur det nu går till.
Klicka för att se resterande...
Jag är också inne på "Kan själv metoden" Skriver du ut själv kan du se till att kanten/marginalen mot ryggen blir tillräckligt bred för att göra en "Japanbindning". En trådbindningsteknik som passar en nybörjare. Finns ganska mycket om detta på nätet. Har provat själv och det funkar fint. Ska du sätta ihop dina utskrivna bilder med en mer klassisk trådbindning så finns materialet falsväv som limmas på bildens/bokens ryggsida och sammanfogar två bilder på ett uppslag. Vikningen/falsen blir smidigare än att vika 300 gramspapper. Trådhäftning görs i falsväven. Jag har provat mig fram den senaste tiden på olika sätt och erfarit att det finns många olika tekniker. Vad som är bäst vet jag inte men jag har anmält mig till en bokbinderikurs som startar om någon vecka. Nyfiken på grunderna helt enkelt. Mitt första fokus är att binda in gamla silvergelatinkopior från 80-talet. Knöliga och ojämna. Jag är som sagt nybörjare med begränsad erfarenhet i nuläget. Hoppas att kunna ändra på det.
 
Jag frågad AI om hur man kan göra en pocket fotobok:

Att limma en egen fotobok som amatör är fullt möjligt med rätt teknik. Här är två förslag beroende på om du har lösa blad eller vikta ark.

1. För lösa blad: "Perfect Binding" (Pocket-stil)
Detta är den klassiska metoden för pocketböcker där alla blad limmas direkt mot ryggen.
  • Gör så här:
    1. Bunten: Lägg alla blad i exakt ordning. Se till att ryggsidan är helt jämn genom att "knacka" den mot bordet.
    2. Kläm fast: Sätt bunten i press med två tvingar och två träbitar (eller tjock kartong) så att ryggen sticker ut några millimeter.
    3. Räffla (valfritt men bra): Dra försiktigt med en kniv eller grovt sandpapper över ryggkanten för att rugga upp ytan; det hjälper limmet att fästa bättre.
    4. Limma: Stryk på ett lager PVA-lim (bokbindarlim) eller vanligt hobbylim över hela ryggen med en pensel.
    5. Förstärk: Lägg en remsa av tunt tyg (lakansväv eller gasväv) i det våta limmet för extra styrka. Låt torka under press i minst 24 timmar.

2. För vikta ark: "Saddle Stitch" + Limmat omslag
Om du viker arken på mitten kallas de för "signaturer". Att bara limma dem i vecket ger en svag bindning, så de bör först fästas ihop.
  • Gör så här:
    1. Häfta eller sy: Häfta ihop de vikta arken i mitten (som en tidning). Om boken är tjock, gör flera små häften och sy ihop dem med varandra.
    2. Limma ryggen: När häftena sitter ihop, limma ryggen på samma sätt som för lösa blad för att skapa en stabil enhet.
    3. Fäst omslaget: Limma fast ett omslag av kraftigare papper eller kartong runt den limmade ryggen.

Viktiga tips för amatören:
  • Limval: Använd syrafritt lim för att bilderna inte ska förstöras eller gulna med tiden.
  • Torktid: Ha tålamod. Öppna inte boken förrän limmet är helt genomtorrt (ofta 24 timmar) för att undvika att sidor lossnar.
  • Enkel lösning: Om limning känns svårt finns det självhäftande fotoalbum eller färdiga spiralalbum där du bara monterar in bilderna.
 
Rumpelstiltskin sa:
Spiralbindning är ju också ett alternativ. Det finns speciella hålslagar som gör såna där stora kantiga hål för plastspiral.

Eller gå en bokbindarkurs och kör halvfranskt! 😉
Klicka för att se resterande...
Det är väl fan att jag glömt allt från "pappslöjden" vi gick till i Enskede "Vita" Skola när jag gick första året på mellanstadiet eller 4:an i gamla Enskede Röda Skola. Vi fick faktiskt lära oss då att binda in böcker på riktigt manuellt med nål och tråd och sedan limma ryggarna med "benlim" som alla tyckte luktade äckligt - ja död. En del av min utbildning var uppenbart helt bortkastad.

När jag var med i Enskede Fotoklubb så hade de sina möten just i Enskede Vita och det var ju en lite konstig känsla men det var kanske traumat från när tandläkaren Malle Weltman borrade mig i underläppen i ett moment av dåligt fokus, när hon skulle förklara för sin sköterska vilket kaffe hon föredrog.
 
Senast ändrad:
Jag hittade nu en intressant metod att göra böcker på, som definitivt är värt att testa. Butterly-metoden, Metoden går ut på att man viker varje pappersark på mitten med trycket inåt. Sedan limmar man baksidan av den ena sidans högra halva mot nästa blads vänstra halva. Resultatet blir att två enkelsidiga ark bildar ett tjockt, dubbelsidigt blad som sitter ihop i ryggen utan att något av bilden försvinner i vecket.
Sedan kan man montera ett omslag av t.ex kartong med bokbindarväv för ryggen.

Kruxet är limningen av baksida mot baksida. Man lär behöva skära rent kanterna på bunten eftersom limmet kan blöda över kanterna under torkningen i press. Men om det går att lösa på ett någorlunda smidigt sätt så....

Kostnaden då. Det lär bli billigare än att beställa böcker av hög kvalitet på nätet. Men det blir inte billigt så om jag antar utmaningen så är det för skojs skull.
 
Ja, det finns många sätt att få ihop en bok på. Metoderna som används industriellt skiljer sig åt en del, beroende på vilken sorts bok man ska göra.
Jag har exempelvis varit hos Albumprinter i Nederländerna (företaget kallar sig nu ofta Albelli - det ägs av Vistaprint) där de mest gjorde fotoböcker. Det är rätt stor skillnad på det stället och Lightning Source i La Vergne utanför Nashville i Tennessee. Där gör de "vanliga" böcker, de flesta med Perfect binding (marknadsförarnas namn på vanliga pocketböcker). Ungefär 80 miljoner böcker om året låg de på när jag var där senast, vilket nu är några år sedan.

Beroende på papprets tjocklek förekommer det oftare att man limmar fotoböcker med plana ark, utan att falsa dem först. Det beror på att de tjockare papperskvalitéerna som används i en del fotoböcker inte fungerar bra i falsarna. De spricker ibland. Men är det lite mer rimlig papperskvalité kan man köra dem i en fickfals innan man buntar ihop dem och limmar bunten.
När LSI (ovan) gör vanliga pocketböcker plogfalsas de istället. Det går fortare, vilket är hela grejen där. Pappret åker förbi med ungefär 200 meter/minut.

AI träffade bra i beskrivningen ovan. I en boklimningsmaskin är det en fräs som ruggar upp ryggen innan man lägger på limmet. Vanligtvis fräser man mellan 1 och 2 mm i ryggen på bokblocket. När boken är färdig och har torkat (svalnat om man limmar med varmlim) hugger man de tre ytterkanterna för att få dem jämna. En sådan treknivstrimmare är inget man har i ett vanligt kök. Horizons HT-80 är inte speciellt stor men väger ändå 1,5 ton. Den vi tillverkar i den italienska fabriken ligger på över 2,5 ton. Det kan vara svårt att få till bokens kanter bra om man inte kan komma åt något tryckeri som har en sådan maskin.
 
Ett problem med sådana är att bladet ofta går rakt ner. Proffsmaskinerna har en mekanism som gör att bladet går snett nedåt, så den mer skär än pressar sig genom pappret. Det framgår inte exakt hur den här grunkan gör.
Men här finns en video på en lite bamsigare modell från samma tillverkare. Där syns det tydligt hur skäret går snett nedåt vänster till.
Vevor E330D
Vill till att göra några böcker om priset per bok ska bli vettigt...

Båda modellerna har manuell åtdragning av trycklinjalen före klipp. Det sker förstås automatiskt i de mer professionella maskinerna. Det är synnerligen viktigt att man har högt tryck på bunten när skäret går ner. Annars drar det snett och din bunt/bok får en sned kant. I bästa fall. Annars blir det bigning snarare än klipp.
 
Sten-Åke Sändh sa:
Det är väl fan att jag glömt allt från "pappslöjden" vi gick till i Enskede "Vita" Skola när jag gick första året på mellanstadiet eller 4:an i gamla Enskede Röda Skola. Vi fick faktiskt lära oss då att binda in böcker på riktigt manuellt med nål och tråd och sedan limma ryggarna med "benlim" som alla tyckte luktade äckligt - ja död. En del av min utbildning var uppenbart helt bortkastad.

När jag var med i Enskede Fotoklubb så hade de sina möten just i Enskede Vita och det var ju en lite konstig känsla men det var kanske traumat från när tandläkaren Malle Weltman borrade mig i underläppen i ett moment av dåligt fokus, när hon skulle förklara för sin sköterska vilket kaffe hon föredrog.
Klicka för att se resterande...
Kul att höra om pappslöjden i Enskedeplugget, jag gick en fotokurs där i slutet av femti-talet. Det var mest framkallning och förstoringsarbete men eftetsom utrustningen inte räckte till alla p en gång fick vi också göra egna lite bredare pärmar som var bredare än a4-pärmarna såsty de passade småbildsremsorna. Jag har ännu kvar den pärmen fullt funktionsduglig.
Detta var ett litet stickspår, men det brukar det ju också vara plats för i dessa fora.
 

Evas funkarprogram – Tryckeri | Film och Skola

Eva Funck undersöker hur saker och ting fungerar. I den populära serien finns 20 avsnitt, ca 14 minuter vardera.;
www.filmochskola.se www.filmochskola.se
är inte helt fel för novisen.
Konsekvensen av sidkrypning när man använder en bläckstråleskrivare går att justera genom att skapa en bunt. Om man trycker på 300gr bör buntarna inte vara för tjocka, 12 sidor alltså tre ark kan vara lagom. Falsa arken, mät gärna med skjutmått hur mycket arken sticker ut. I det innersta arket tar man måttet och flyttar in bilderna, och ev textrutor lika mycket in mot falsen. Adobe Acrobat har funktionen om man kopplar mot en kompetent färglaserskrivare.
Ett falsben bör man också ha.
Trådbindning är att föredra om man har hög gramvikt. Det är inte så svårt som det kan se ut. En häftlåda (googla på det) är inte så svår att slöjda ihop.
Finns mycket att inhämta om bokbinderi. Hittar man Bengtsson: Amatörbokbindaren antikvariskt har man kommit en bra bit på väg. (Bra mycket bättre än Youtube:))
 
Jag brukade plana kopior på ett lite udda sätt när det begav sig. Minns inte hur jag kom på det, men det blev bra. Jag använda högblankt papper som jag mattorkade. Blev väldigt fin yta med lyster. Jag slutade använde värmetorken och la istället kopiorna i en gammal växtpress mellan finvävda linnehandukar och drog åt bara så det precis tog, inte för hårt.
 
Senast ändrad:
Du måste logga in eller registrera dig för att svara här.
Tillbaka
Topp
ANNONS
Götaplatsens Foto
Plusmedlemskap
  • Blogg
  • Premiumartiklar
  • Fri uppladdning
  • Bättre pris på försäkring
  • Portfolio
  • Rabatt på Fotosidan Magasin
  • Läs mer och köp
    • Fotosidan Magasin
    Prenumerera på Sveriges skarpaste fototidning, full av tips, kunskap och inspiration som gör dig till en bättre fotograf.

    Galleri Fotosidan
    Vårt finaste galleri där du ansöker med en bild för att bli publicerad. En jury fungerar som sluss till detta galleri.
    Fotosidan Akademi
    Vårt utbud av onlinekurser kallar vi Fotosidan Akademi. Här hittar du ett ständigt växande kursutbud med inspirerande inlämningsuppgifter och feedback från kursledaren.

    Följ oss

    Om Fotosidan
    Om Fotosidans redaktion
    Vanliga frågor (FAQ)
    Kontakta oss
    Annonsera
    Cookie- och integritetspolicy
    Generella användarregler
    Villkor
    Annonsera
    Webb / Print: David Elmfeldt
    Fotosidan | Fotosidan Magasin
    White Balance AB