Som Plus-medlem får du: Tillgång till våra Plus-artiklar | Egen blogg och Portfolio | Fri uppladdning av dina bilder | Rabatt på kameraförsäkring och fotoresor | 20% rabatt på Leofoto-stativ och tillbehör | Köp till Sveriges mest lästa fototidning Fotosidan Magasin till extra bra pris.

Plusmedlemskap kostar 349 kr per år

Annons

AdobeRGB/sRGB

Produkter
(logga in för att koppla)

jtkarlsson

Aktiv medlem
Antag att jag fotar i AdobeRGB.
Redigerar bilden i PS ocg spar som TIF.

Jag vill även ha en kopia för skärmvisning.
Har jag något att vinna på att behålla AdobeRGB i denna? Använder AcdSee 7, som stödjer profiler.
 
Högupplösta TIFFAR på 300 dpi sparas i Adobe RGB= bästa profil för tryck och ett måste om du skall sälja bilden via bildbyrå!

Lågupplösta JPEGAR på 72 dpi sparas i sRGB= bästa och mest universella profil för visning på webben/skärmen och som ger bra återgivning både på PC och MAC!

Lycka till!

/Anders
 
acp skrev:
Högupplösta TIFFAR på 300 dpi sparas i Adobe RGB= bästa profil för tryck och ett måste om du skall sälja bilden via bildbyrå!

Lågupplösta JPEGAR på 72 dpi sparas i sRGB= bästa och mest universella profil för visning på webben/skärmen och som ger bra återgivning både på PC och MAC!

Lycka till!

/Anders

Tack för snabbt svar, men jag förstår inte var dpi kommer in i bilden.
Dpi blir det ju först när bilden hamnat på papper.
 
Dpi är inte det samma som ppi.
Dpi=dots per inch och gäller bara som tidigare nämnts när du "kör ut" bilden på papper (eller annat material), detta avser färgprickarna som tryckpressen eller skrivaren "spottar ut" i analog form.

Ppi=pixels per inch och avser hur många pixlar per tum som bilden innehåller i digital form.

Ofta används dock dpi slentrianmässigt i den grafiska branschen som enhet för upplösning i största allmänhet. Detta är naturligtvis fel.

/Anders
 
Sputnik skrev:
Dpi är inte det samma som ppi.
Dpi=dots per inch och gäller bara som tidigare nämnts när du "kör ut" bilden på papper (eller annat material), detta avser färgprickarna som tryckpressen eller skrivaren "spottar ut" i analog form.

Ppi=pixels per inch och avser hur många pixlar per tum som bilden innehåller i digital form.

Ofta används dock dpi slentrianmässigt i den grafiska branschen som enhet för upplösning i största allmänhet. Detta är naturligtvis fel.

/Anders

Egentligen finns det väl ingen vits att ange ppi för en digital bild. Hur stor den blir på skärm, beror ju på skärmens upplösning.
För bilskärmens upplösning passar det däremot bra att använda ppi, tycker jag.
 
Antalet PPI i relation till bildens dimensioner talar om vilken maximal upplösnig bilden har, vilket i sin tur betyder att du vet hur stor bild du kan få i tryck exempelvis.
 
Sputnik skrev:
Antalet PPI i relation till bildens dimensioner talar om vilken maximal upplösnig bilden har, vilket i sin tur betyder att du vet hur stor bild du kan få i tryck exempelvis.

Håller med.

Att säga att bilden är 300 ppi säger ju ingenting.
I så fall ska man ju säga tex. 10x15 cm i 300 ppi.
De enda dimensionerna bilden har i digital form är ju pixeldimensionerna, dvs antal pixlar i bredd och höjd.

Föresten, var kommer det eviga 72 ppi från?
Har det varit någon slags standard för bildskärmar?
 
Jag jobbar på proffesionell basis med detta och naturligtvis vet alla att dpi för tryck motsvarar ppi. En bild har bara ett visst antal pixlar och givetvis anger man mått + dpi, vilket är nödvändigt när man gör bilder och vill se storleksförhållande. Ta en titt på Crimson reklambanner här till höger. Den visar på ett pedagogiskt vis rel. mellan dpi och bildstorlek!

mvh
anders
 
acp skrev:
Jag jobbar på proffesionell basis med detta och naturligtvis vet alla att dpi för tryck motsvarar ppi. En bild har bara ett visst antal pixlar och givetvis anger man mått + dpi, vilket är nödvändigt när man gör bilder och vill se storleksförhållande. Ta en titt på Crimson reklambanner här till höger. Den visar på ett pedagogiskt vis rel. mellan dpi och bildstorlek!

mvh
anders

Hej kollega :)
Den enkla skillnaden mellan de två är ju att punkten (dot) är olika stor beroende på maskinens kapacitet, medan pixeln är statisk vad avser bildstorlek.

Och jag ska passa på att korrigera mig själv här. Termen Dots är alltså exponeringspunkter (per tum,) dvs hur många exponeringspunkter en fotosättare kan klämma in per tum. Sedan placeras dessa exponeringspunkter i en rastercell.

Antalet exponeringspunkter som får plats i cellen anger antalet storlekar som rasterpunkten kan anta och därmed antalet gråtoner som rastret kan simulera. (Tryckpressar kan ju som bekant inte trycka halvtonsoriginal utan tar rastret till hjälp för att simulera dessa). Detta gäller således en vanlig tryckprocess.

När det gäller digitala fotografiska tekniker som lambda så kan jag tänka mig att det är lite annorlunda, precis som bläckstråle utskrifter i regel inte behöver lika stora bildfiler för att bli bra. Exakt hur dessa tekniker (lambda och liknade) fungerar finns det säkert många här på fotosidan som kan tala om.

/anders
 
jtkarlsson skrev:
...Föresten, var kommer det eviga 72 ppi från?
Har det varit någon slags standard för bildskärmar?
De flesta grafiska program förutsätter att skärmen har 72 i upplösning för att visas i korrekt storlek när du anger 100% som visningsläge.
en A4 blir då A4 på skärmen.

I Windows är 96 grundinställningen så dokument i program som Office visas lite för stora (om du väljer zoomläge 100%) om skärmen är i 72.
 
ANNONS
Götaplatsens Foto