Alla dessa nya A3+ skrivare

[apersson850]

Man kan ju skriva ut alster som bara är tänkta att användas en kortare tid.

 

[Erik Normark]

Vad jag förstår så har utvecklingen av syntetiska "dye" bläck gått snabbt framåt, och börjar ligga rätt bra till i jämförelse med pigmentbläck. Vem vet, om tio år kanske livslängden på syntetiska färger är helt jämförbar med pigment?

Hur som helst, som vanlig dödlig så tycker jag 50+ år bakom glas är tillräckligt lång tid för att kunna säljas med gott samvete. Marknadsföring och priser anpassas förstås därefter.

 

[Jonas gbg]

[...]
Så min fråga är varför det säljs något annat än skrivare som använder beständigt pigmentbläck. Vad är liksom poängen? Varför finns egentligen dessa undermåliga "dye-bläcken" fortfarande att köpa. Vill folk verkligen ha det idag? Hur kan det överhuvudtaget gå att sälja ens? Sara kanske vet?

Varför finns det gurkor, äpplen, tomater och så vidare som inte är ekologiska? Finns det verkligen de som vill ha undermålig föda. Hur kan det ens vara lagligt att sälja?

 

[Artis]

För kanske 10 år sedan fick jag en inramad liten bild som han tagit vid en båttur vi gjort på sommaren. Den stod lite bortglömd på min hylla ett tag i arbetsrummet tills jag en dag noterade att det var bara några av de mer mörkare detaljerna kvar. Det mesta hade "fejdat" bort i stillhet. Jag trodde knappt mina ögon - det var innan mina starroperationer - så den undran var då befogad.

Så min fråga är varför det säljs något annat än skrivare som använder beständigt pigmentbläck. Vad är liksom poängen? Varför finns egentligen dessa undermåliga "dye-bläcken" fortfarande att köpa. Vill folk verkligen ha det idag? Hur kan det överhuvudtaget gå att sälja ens? Sara kanske vet?

Det kan man undra. Varför överhuvudtaget ”dela ut frikostigt” massvis med bilder som bleknar efter några månader?

 

[hornavan]

EPSON EcoTank ET-8550
Prisvärd levererar, smidigt med flera magasin A4/A3, A5 och 10x15.

Jag har en sådan och håller på att bli galen.
Något som aldrig framkommer är om mjukvaran fingerar till min dator.
I vårt fall jobbar vi med en mackbook Pro 2023. Hur vi än googlar och pratar med ChatGTP och Scandinavianphoto så får vi ingen ordning på skrivarhelvetet.
Oftast skriver vi ut körkortbilder i svartvitt, fast som blir något annat. Olika färger smyger sig in. I menyerna finns det inställningar för svartvitt. Någon gång blir det bra, men för det mesta blir utskrifterna kontrastlösa och obehagliga.
När vi någon gång får till det så glömmer skrivaruslingen bort inställningarna, trots upprepade tryck på SPARA. Börja om från början och ändra på 20 parametrar, bara för att bli besviken.
Nu tror ni förstås att vi är nybörjare och klåpare. Sanningen är att vi har skrivit ut tusentals bilder med diverse Epsonskrivare genom åren.
Skrivaren har ALLTID varit den apparat som ställt till med mest huvudvärk.
Min kollega suckar och säger att när jag åker bort så går skrivaren sönder. Det likar något i påståendet.

 

[Micke_O]

Jag har en sådan och håller på att bli galen.
Något som aldrig framkommer är om mjukvaran fingerar till min dator.
I vårt fall jobbar vi med en mackbook Pro 2023. Hur vi än googlar och pratar med ChatGTP och Scandinavianphoto så får vi ingen ordning på skrivarhelvetet.
Oftast skriver vi ut körkortbilder i svartvitt, fast som blir något annat. Olika färger smyger sig in. I menyerna finns det inställningar för svartvitt. Någon gång blir det bra, men för det mesta blir utskrifterna kontrastlösa och obehagliga.
När vi någon gång får till det så glömmer skrivaruslingen bort inställningarna, trots upprepade tryck på SPARA. Börja om från början och ändra på 20 parametrar, bara för att bli besviken.
Nu tror ni förstås att vi är nybörjare och klåpare. Sanningen är att vi har skrivit ut tusentals bilder med diverse Epsonskrivare genom åren.
Skrivaren har ALLTID varit den apparat som ställt till med mest huvudvärk.
Min kollega suckar och säger att när jag åker bort så går skrivaren sönder. Det likar något i påståendet.

Det kanske är datorn som är problemet

 

[Sten-Åke Sändh]

Man kan ju skriva ut alster som bara är tänkta att användas en kortare tid.

Frågan är väl om de som köper dessa skrivare verkligen är medvetna om dessa bildkvalitetsbegränsningar.

 

[Sten-Åke Sändh]

Vad jag förstår så har utvecklingen av syntetiska "dye" bläck gått snabbt framåt, och börjar ligga rätt bra till i jämförelse med pigmentbläck. Vem vet, om tio år kanske livslängden på syntetiska färger är helt jämförbar med pigment?

Hur som helst, som vanlig dödlig så tycker jag 50+ år bakom glas är tillräckligt lång tid för att kunna säljas med gott samvete. Marknadsföring och priser anpassas förstås därefter.

Visst, men om bilden försvinner på tre år då??

 

[Sten-Åke Sändh]

Jag har en sådan och håller på att bli galen.
Något som aldrig framkommer är om mjukvaran fingerar till min dator.
I vårt fall jobbar vi med en mackbook Pro 2023. Hur vi än googlar och pratar med ChatGTP och Scandinavianphoto så får vi ingen ordning på skrivarhelvetet.
Oftast skriver vi ut körkortbilder i svartvitt, fast som blir något annat. Olika färger smyger sig in. I menyerna finns det inställningar för svartvitt. Någon gång blir det bra, men för det mesta blir utskrifterna kontrastlösa och obehagliga.
När vi någon gång får till det så glömmer skrivaruslingen bort inställningarna, trots upprepade tryck på SPARA. Börja om från början och ändra på 20 parametrar, bara för att bli besviken.
Nu tror ni förstås att vi är nybörjare och klåpare. Sanningen är att vi har skrivit ut tusentals bilder med diverse Epsonskrivare genom åren.
Skrivaren har ALLTID varit den apparat som ställt till med mest huvudvärk.
Min kollega suckar och säger att när jag åker bort så går skrivaren sönder. Det likar något i påståendet.

Även en hyfsad fotoskrivare som SC-P600 hade en drivrutin som "glömde bort" inställningarna hela tiden och det var ett helvete då eftersom den skrivaren använde samma fysiska kanal för både photo black och matte black vilket gjorde att skivare bytte bläck utan att man ville detta och i onödan ödsade massa bläck. Eftersom jag vid ett tillfälle på slutet inte använt photo black på länge så hade det torkat och när skrivaren så bytte till detta så pajade skrivhuvudet för gott (det var Ok efter sju år för det gjorde ju att jag fick köpa en P900 istället och den bara går och går utan problem för den har inte alla dessa problem den tidigare generationen hade).

 

[Sten-Åke Sändh]

Det kanske är datorn som är problemet

Det låter som om det är drivrutinen som är problemet.

 

[Sten-Åke Sändh]

Varför finns det gurkor, äpplen, tomater och så vidare som inte är ekologiska? Finns det verkligen de som vill ha undermålig föda. Hur kan det ens vara lagligt att sälja?

Den frågan får du nog ställa till din Gud om du tror på någon och inte till mig. Dye-ink är inget Gud skapat utan skrivartillverkarna och deras leverantörer.

 

[Gamle Svarten]

Jag har en sådan och håller på att bli galen.
Något som aldrig framkommer är om mjukvaran fingerar till min dator.
I vårt fall jobbar vi med en mackbook Pro 2023. Hur vi än googlar och pratar med ChatGTP och Scandinavianphoto så får vi ingen ordning på skrivarhelvetet.
Oftast skriver vi ut körkortbilder i svartvitt, fast som blir något annat. Olika färger smyger sig in. I menyerna finns det inställningar för svartvitt. Någon gång blir det bra, men för det mesta blir utskrifterna kontrastlösa och obehagliga.
När vi någon gång får till det så glömmer skrivaruslingen bort inställningarna, trots upprepade tryck på SPARA. Börja om från början och ändra på 20 parametrar, bara för att bli besviken.
Nu tror ni förstås att vi är nybörjare och klåpare. Sanningen är att vi har skrivit ut tusentals bilder med diverse Epsonskrivare genom åren.
Skrivaren har ALLTID varit den apparat som ställt till med mest huvudvärk.
Min kollega suckar och säger att när jag åker bort så går skrivaren sönder. Det likar något i påståendet.

Jag har också en Epson ET 8550.
Jag håller inte på att bli galen.
Jag har problem med ny teknik i princip i alla mina apparater. Således även med denna.
Ett tag verkade skrivaren inte förstå att det fanns en bakre pappersmatning. Det gick över av sig själv.
Nu förstår den inte att jag vill skriva ut på finaste inställning, alltså långsamt.
Jag ska se om det blir bättre efter några dagars vila.
I övrigt verkar mekaniken begränsad. Den väger väldigt lite (mindre metall), låter som en skördetröska och tuggar i sig en del papper.
Du skriver att:
"Skrivaren har ALLTID varit den apparat som ställt till med mest huvudvärk."
Jo, jag förstår. Både mekanik, datakontakter och små känsliga skrivarhuvud.
Och nu håller alltså din huvudvärk på att passera gränsen till galenskap.
Jag tror att du behöver ändra din inställning, inte bara skrivarens.
Se det hela mer jämlikt. Dessa apparater har egna liv, och egna viljor. De är inte som fogliga jyckar, eller dåtidens redskap som hammare och spade.
Jag glädjer mig över att utskrifterna blir så fantastiskt fina, och till en så låg kostnad.
Blir det för mycket problem, så kommer jag att ge bort skrivaren till en pillglad kompis, och köpa en ny (skrivare). Det kan jag göra, för den har redan betalat sig, bara genom den färg jag sparat. Och jämför man med Crimson, kan jag köpa en begagnad bil också.
Lycka Till.

 

[Gamle Svarten]

Angående denna tråds diskussion om skrivarfärgers hållbarhet .....
Det finns kunskap, fakta och länkar i en annan tråd, lite mer åt slutet till.

https://www.fotosidan.se/forum/threads/epson-ecotank-et-2856-bra-resultat.

 

[Jonas gbg]

Den frågan får du nog ställa till din Gud om du tror på någon och inte till mig. Dye-ink är inget Gud skapat utan skrivartillverkarna och deras leverantörer.

Jag tänkte svaret var självklart och fritt från övernaturligheter.

 

[Jonas gbg]

Frågan är väl om de som köper dessa skrivare verkligen är medvetna om dessa bildkvalitetsbegränsningar.

En del är det, andra inte (såklart).
Åtminstone några har väl kollat med Wilhelm Research och noterat tider som 85+ år bakom glas, 160+ år bakom glas med UV-filter, 200+ år i ett album innan synbar blekning inträder.
Många är säkert nöjda med den livslängden på bilderna.

En sak att tänka på är hur våra digitala original kan bevaras längre än de utskrivna bilderna.

EDIT: Rättade språkliga fel, innehållet är samma som tidigare.

 

[Gamle Svarten]

En del är det, andra inte (såklart).
Åtminstone några har väl kollat med Wilhelm Research och tyckt att 85+ år bakom glas, 160+ år bakom glas med UV-filter, 200+ år i ett album.
Många är säkert nöjda med livslängden på bilderna.

En sak att tänka på är hur våra digitala original bevaras längre än de utskrivna bilderna.

Utskrivna bilder hotas förvisso av blekningsdöden.
Digitala bilder hotas av drunkningsdöden, åtminstone hos mig.
Jag slänger noga alla bilder som jag tycker är dåliga, och när jag tagit flera på samma motiv, sparar jag bara den bästa. Ändå har det blivit åtskilliga tusentals foton, bara i den dator som jag har nu.
Bilder lagrade från tidigare datorer finns säkerhetskopierade. De tittar jag i princip aldrig på.
När jag går bort, kommer nästan alla digitala bilder som tagits av mig, att avrättas. Ingen orkar eller vill gå igenom alla dessa.
Undantaget är de digitala bildfiler som finns i Kommunarkivet. Blir de alls betittade, så lär det vara ytterst få gånger.
Några av mina utskrivna bilder lär överleva mig. Det är dock ytterst tveksamt om de får uppleva blekningsdöden.
Livet är förgängligt, så och våra avbildningar av/från det.
Men, det finns också utskrivna bilder som bleknar bort på bara några år, de som är utskrivna med helkassa färger. Det blir då obehagligt på ett sätt som påminner om barnadödlighet (men givetvis inte lika hemskt som "dött liv").
De undersökningar som du/Jonas hänvisar till, är mycket intressanta.
Bör defintivt läsas av skrivarproffs som Sten-Åke.

 

[Artis]

Utskrivna bilder hotas förvisso av blekningsdöden.
Digitala bilder hotas av drunkningsdöden, åtminstone hos mig.
Jag slänger noga alla bilder som jag tycker är dåliga, och när jag tagit flera på samma motiv, sparar jag bara den bästa. Ändå har det blivit åtskilliga tusentals foton, bara i den dator som jag har nu.
Bilder lagrade från tidigare datorer finns säkerhetskopierade. De tittar jag i princip aldrig på.
När jag går bort, kommer nästan alla digitala bilder som tagits av mig, att avrättas. Ingen orkar eller vill gå igenom alla dessa.
Undantaget är de digitala bildfiler som finns i Kommunarkivet. Blir de alls betittade, så lär det vara ytterst få gånger.
Några av mina utskrivna bilder lär överleva mig. Det är dock ytterst tveksamt om de får uppleva blekningsdöden.
Livet är förgängligt, så och våra avbildningar av/från det.
Men, det finns också utskrivna bilder som bleknar bort på bara några år, de som är utskrivna med helkassa färger. Det blir då obehagligt på ett sätt som påminner om barnadödlighet (men givetvis inte lika hemskt som "dött liv").
De undersökningar som du/Jonas hänvisar till, är mycket intressanta.
Bör defintivt läsas av skrivarproffs som Sten-Åke.

Av samma anledning tycker jag själv att ha backup på flera hårddiskar placerade på olika ställe meningslöst. Vid 75 tycker jag att ha backup på en hårddisk räcker för mig och ev. efterlevande.
På samma sätt tycker jag det var meningslöst skicka med Voyager all data på guldskivor med info om oss och var i universum befinner vi oss. Universum förändras i blixtfart så om någon hittar det och lyckats läsa av då är vi långtifrån ställe där vi befann oss då det skickades iväg.

 

[Sten-Åke Sändh]

Utskrivna bilder hotas förvisso av blekningsdöden.
Digitala bilder hotas av drunkningsdöden, åtminstone hos mig.
Jag slänger noga alla bilder som jag tycker är dåliga, och när jag tagit flera på samma motiv, sparar jag bara den bästa. Ändå har det blivit åtskilliga tusentals foton, bara i den dator som jag har nu.
Bilder lagrade från tidigare datorer finns säkerhetskopierade. De tittar jag i princip aldrig på.
När jag går bort, kommer nästan alla digitala bilder som tagits av mig, att avrättas. Ingen orkar eller vill gå igenom alla dessa.
Undantaget är de digitala bildfiler som finns i Kommunarkivet. Blir de alls betittade, så lär det vara ytterst få gånger.
Några av mina utskrivna bilder lär överleva mig. Det är dock ytterst tveksamt om de får uppleva blekningsdöden.
Livet är förgängligt, så och våra avbildningar av/från det.
Men, det finns också utskrivna bilder som bleknar bort på bara några år, de som är utskrivna med helkassa färger. Det blir då obehagligt på ett sätt som påminner om barnadödlighet (men givetvis inte lika hemskt som "dött liv").
De undersökningar som du/Jonas hänvisar till, är mycket intressanta.
Bör defintivt läsas av skrivarproffs som Sten-Åke.

Det är säkert så att även utvecklingen av dye-bläcken gått framåt och det ör toppen men jag skulle just p.g.a. egna erfarenheter med bilder jag sett med extremt kort livslängd skrivna just med dessa bläck verkligen passa mig för billiga piratvarianter.

Sedan finns ju slamkryparen som med min gamla Epson R1800 (gammal fotoskrivare utan dedikerad svart) där alla färger blandas för att ge en svart som sällan blir helt rätt. Med den skrivaren blev färgprintar trots allt hyfsat bra för att inte säga helt OK. Men svartvitt bliv aldrig några höjdare.

Det är var ju först med min P600 det blev riktigt bra och nu med P900 är svärtan rent otrolig.

Wilhelm Research är jättebra och verkligt avslöjande och det var ju intressant att även Canons förra generation av fotoskrivare hade bläck med mycket sämre hållbarhet än exv. HP som då låg i topp och Epson.

 

[Jonas gbg]

Det är säkert så att även utvecklingen av dye-bläcken gått framåt [...]

Wilhelm Research är jättebra och verkligt avslöjande och det var ju intressant att även Canons förra generation av fotoskrivare hade bläck med mycket sämre hållbarhet än exv. HP som då låg i topp och Epson.

Jag känner igen en del av det du skriver. Jag tänker då på min första fotoskrivare, en Epson R800, för sådär 20 år sedan. Svindyr i drift, ett ständigt motionerande av skrivarhuvudena, byte patroner som bara räckte en halv utskrift, omstart, nu med igenkloggat skrivarhuvud, en förbannad ägare som kastade ut skiten. Snygga A4-utskrifter dock när det ibland fungerade.

Piratfärger tror jag man ska undvika tills de testats med gott resultat av exempelvis Wilhelm Research.

 

[Gamle Svarten]

Det är säkert så att även utvecklingen av dye-bläcken gått framåt och det ör toppen men jag skulle just p.g.a. egna erfarenheter med bilder jag sett med extremt kort livslängd skrivna just med dessa bläck verkligen passa mig för billiga piratvarianter.

Sedan finns ju slamkryparen som med min gamla Epson R1800 (gammal fotoskrivare utan dedikerad svart) där alla färger blandas för att ge en svart som sällan blir helt rätt. Med den skrivaren blev färgprintar trots allt hyfsat bra för att inte säga helt OK. Men svartvitt bliv aldrig några höjdare.

Det är var ju först med min P600 det blev riktigt bra och nu med P900 är svärtan rent otrolig.

Wilhelm Research är jättebra och verkligt avslöjande och det var ju intressant att även Canons förra generation av fotoskrivare hade bläck med mycket sämre hållbarhet än exv. HP som då låg i topp och Epson.

När originalbläcket är så billigt som till Epson Ecotank 8550 (min skrivare) är det sällsynt korkat att försöka spara några kronor på piratbläck.
Trevligt att du uppskattar testerna det hänvisas till.
Det tycks börja råda samsyn om det mesta i frågan.